Vinterväghållning i de nordiska länderna : Statusrapport 2020

I de nordiska länderna är vinterväghållningen viktig för att kunna upprätthålla en god tillgänglighet och ett trafiksäkert vägsystem. Det innebär också att vinterväghållningen har en relativt stor andel av drift-och underhållsbudgeten för de nordiska länderna. Projekten som pågår syftar därför både till att kunna leverera en bra kvalitet på vinterväghållningen till trafikanterna och att det genomförs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. I de nordiska länderna pågår det projekt för att styra, planera, effektivisera, följa upp, informera och konsekvensbeskriva vinterväghållningen. Det pågår även utvecklingsprojekt gällande utrustningen för vinterväghållning, materialegenskaper och nya metoder för genomförandet för att bli effektivare och bidra till enlägre miljöpåverkan. Digitaliseringen ger nya möjligheter att mer systematiskt arbeta med vinterväghållningens olika delar från planering och styrning till uppföljning. De nordiska länderna har startat upp projekt för att möta de nya möjligheterna med digitalisering och att säkerställa att det finns en hög kompetens i yrkeskåren. I Danmarkpågår en fortsatt vidareutveckling av VINTERMAN, ett system för styrning och uppföljning av vinterväghållningen. Det är ett system som utgår från vinterväghållningens alla delar för att på ett systematiskt sätt strukturera och arbeta effektivt med helheten. Danmark har exempelvis ett antal projekt som syftar till att öka kvaliteteten och effektiviteten vid saltning, bland annatpågår ett projekt som syftar till att via GPS kunna anpassa spridning och dosering efter prognoser från VINTERMAN. Finlandnyttjar ett uppföljningssystemför vinterväghållningen som benämns HARJA. Det lanserades år 2018 och samlar bland annat in data i realtid och smärre utveckling av görs vidbehov. Finland har även utvecklingsprojekt för att implementera en ny entreprenadmodell, där utgångspunkten är en ökad samverkan mellan beställare och entreprenör. Pilotstudier har påvisat goda resultat framförallt när det gäller möjligheten att lösa akuta situationer på ett bra sätt. Finland har även implementerat nya kvalitetsnivåer i vinterdriften,där särskilt fokus ligger på näringslivets behov ochtunga transporter Islandhar vinterväghållningen i egen drift på de statliga vägarna och har inte riktigt samma behov som övriga nordiska länder när det gäller utveckling av system för styrning och uppföljning. De utvecklar en ny plattform för driftledningen som syftar till att öka kvaliteten och effektivisera arbetet. Målsättningen är att öka den interna effektiviteten och att det ska bidra till en ökad tillförlitlighet och säkerheten, vilket bidrar till en ökad trafikantnytta. I Norgepågår också projekt som syftar till att effektivisera styrningen exempelvis ELRAPP och VEGVÆR, där båda syftar till att bidra till effektivare informationsinsamling för beslutsfattande i olika faser i styrningsprocessen. ELRAPP syftar till att bidra till effektivisering både för Statens Vegvesenoch Entreprenören. Det är ett digitalt system som hanterar allt från styrning till leverans-uppföljning. Det pågår för tillfället utvecklingsprojekt för att förbättra och vidareutveckla systemet. Det pågår även utveckling av VEGVÆR som är ett system för att hantera väderinformation och skapa prognoser för förhållande på vägen. I Sverigeutvecklas DIGITAL VINTERsom syftar till att bygga upp ett systemstöd för beslutsfattare. Det handlar om att skapa förutsättningar för att vidta rätt halkbekämpningsåtgärder i rätt tid för att upprätthålla säkra och framkomliga vägar. DIGITAL VINTER syftar äventill att skapa goda förutsättningar för att göra tillförlitlig leveransuppföljning och bidra till mer optimerade kravnivåer när det gäller vinterväghållning. Ett pågående projekt är att implementera en delmängd av resultaten från projektet DIGITAL VINTERVÄGLAGSINFORMATION. Det förväntas bidra till en bättre leveransuppföljning och därmed en jämnare kvalitet på vinterväghållningen. Utveckling av ny utrustning och nya metoder för att genomföra vinterväghållningen pågår kontinuerligt. Inom denna utveckling såär trenden att genomföra åtgärderna på ett så miljömässigt sätt som möjligt allt viktigare, vilket många av de pågående projekten bidrar med. Det kommer också ett allt större behov av att utveckla utrustning och metoderför vinterdrift av cykelvägar. Exempelvis FoU-programmet BEVEGELE har inriktningen av att utveckla denna del för att göra gång-och cykel ett mer attraktivt val för trafikanterna.In the Nordic countries, winter road maintenance is important to deliver a safe and reliable road system. This also means that winter road maintenance has a relatively large share of the operating and maintenance budget for the Nordic countries. The developing projects in winter maintenance are therefore aimed both to deliver a high quality of winter service to the customersand that it is carried out in the most cost-effective way possible The Nordic countries have ongoing projects through the managing process;plan, steering, follow up, inform, and describe the winter road maintenance. Development projects are also underway regarding the equipment for winter road maintenance, material properties and new methods for implementation to becomemore efficient and contribute to a lower environmental impact. Digitalisation offers new opportunities to work more systematically with the different parts of winter road maintenance from planning and control to follow-up. The Nordic countries have started projects to meet the new opportunities with digitalisation and to ensure that there is a high level of expertise in the profession. In Denmark, a further development of VINTERMAN, a system for controlling and monitoring winter road maintenance, is in progress. It is a system that is based on all aspects of winter road maintenance to systematically structure and work effectively. For example, Denmark has a number of projects that aim to increase the quality and efficiency of salting, among other things, a project is in progress that aims to adapt the spread and dosage according to forecasts from VINTERMANvia GPS. Finlanduses a winter road monitoring system called HARJA. It was introduced in 2018 and there is some development in Finland to improve the system. Finland also has development projects to implement a new contracting model, where the starting point is an increased collaboration between the client and the contractor. Pilot studies have shown good results, especially when it comes to the ability to solve emergency situations in a good way. Finland has also implemented new quality levels in winter operations, with particular focus on the needs of business and in particular for heavy transport. Icelandhas winter road maintenance in its own operation on the state roads and does not really have the same needs as the other Nordic countries when it comes to developing control and follow-up systems. They develop a new platform for the management that aims to improve quality and streamline work. The goal is to increase internal efficiency and to contribute to increased reliability and safety, which contributes to increased user benefit. In Norway, projects are also underway aimed at streamlining control, suchas ELRAPP and VEGVÆR (road weather), where both aim to contribute to more efficient information gathering for decision-making at various stages in the control process. ELRAPP aims to contribute to efficiency improvements for both the Public Roads Administration(Statens Vegvesen)and the Entrepreneur. It is a digital system that handles everything from control to delivery follow-up. Development projects are currently underway to improve and further develop the system. VEGVÆRis also under development, which is a system for managing weather information and creating road conditionforecasts. In Sweden, DIGITAL VINTER (digital winter)is being developed, which aims to build up a system support for decision makers. It is about creating the conditions for takingthe correct winter maintenance actionsin a timely manner in order to maintain safe, reliableand accessible roads. DIGITAL VINTERalso aims to be a good tool for monitoring that the customers get the expected service level at the road network.An ongoingproject is to implement a subset of the results from the project DIGITAL VINTERVÄGLAGSINFORMATION (Digital information about winter road conditions). It is expected to contribute to a better delivery follow-up and thus a more even quality of winter road maintenance. Development of new equipment and new methods for carrying out winter road maintenance is ongoing. Within this development, the trend to implement the measuresin as environmentally as possible is increasingly important, which many of the ongoing projects contribute. There will also be a growing need to develop equipment and methods for winter operation of cycle paths. For example, the R&D program BEVEGELE focuses on developing this part to make walking and cycling a more attractive choice for road users

Towards agricultural soil carbon monitoring, reporting, and verification through the Field Observatory Network (FiON)

Better monitoring, reporting, and verification (MRV) of the amount, additionality, and persistence of the sequestered soil carbon is needed to understand the best carbon farming practices for different soils and climate conditions, as well as their actual climate benefits or cost efficiency in mitigating greenhouse gas emissions. This paper presents our Field Observatory Network (FiON) of researchers, farmers, companies, and other stakeholders developing carbon farming practices. FiON has established a unified methodology towards monitoring and forecasting agricultural carbon sequestration by combining offline and near-real-time field measurements, weather data, satellite imagery, modeling, and computing networks. FiON's first phase consists of two intensive research sites and 20 voluntary pilot farms testing carbon farming practices in Finland. To disseminate the data, FiON built a web-based dashboard called the Field Observatory (v1.0, https://www.fieldobservatory.org/, last access: 3 February 2022). The Field Observatory is designed as an online service for near-real-time model–data synthesis, forecasting, and decision support for the farmers who are able to monitor the effects of carbon farming practices. The most advanced features of the Field Observatory are visible on the Qvidja site, which acts as a prototype for the most recent implementations. Overall, FiON aims to create new knowledge on agricultural soil carbon sequestration and effects of carbon farming practices as well as provide an MRV tool for decision support

A Tactile Response in Staphylococcus aureus

It is well established that bacteria are able to respond to temporal gradients (e.g., by chemotaxis). However, it is widely held that prokaryotes are too small to sense spatial gradients. This contradicts the common observation that the vast majority of bacteria live on the surface of a solid substrate (e.g., as a biofilm). Herein we report direct experimental evidence that the nonmotile bacterium Staphylococcus aureus possesses a tactile response, or primitive sense of touch, that allows it to respond to spatial gradients. Attached cells recognize their substrate interface and localize adhesins toward that region. Braille-like avidity maps reflect a cell's biochemical sensory response and reveal ultrastructural regions defined by the actual binding activity of specific proteins