Green space factor as a planning tool : development of the courtyard over time

I en tid då vi blir fler och fler människor på jorden talas det mycket om hållbar utveckling. Det täta stadsidealet förespråkas av många men i spåret av stadsförtätning försvinner många grönytor. För att främja växt- och djurliv i städerna finns det olika planeringsverktyg. Ett av dom kallas för grönytefaktorn och användes för första gången i Sverige till bomässan Bo01 i Malmö. Vid anläggandet av Bo01 ställde man många krav på utemiljön. Ett av kraven var att alla gårdar skulle uppnå 0.5 i grönytefaktor. Det fanns dock inga möjligheter att ge påföljder till de som inte levde upp till kraven. Inte heller kunde man kräva att grönytefaktorn skulle upprätthållas. Hur har detta påverkat grönytefaktorn? Kan grönytefaktorn anses vara ett hållbart planeringsverktyg sett över tid? För att svara på mina frågor har jag gjort en fallstudie på Bo01 i Malmö där jag besökt 17 bostadsgårdar och inventerat de förändringar som skett på tio år. Målet med studien är att undersöka hur utvecklingen av bostadsgårdarna på Bo01 har skett över tid och diskutera vad vi kan lära oss av utvecklingen. Studien har visat att gårdarna inte har förändrats så mycket i den övergripande strukturen. Bara en gård har fått en helt ny gestaltning. I övrigt har små förändringar skett och det är framför allt växtmaterialet som har förändrats. Av fallstudien kan man se att vissa ytor är mer robusta än andra ytor. Det gäller de ytor som representerar markytor. De ytor som representerar växtlighetet är inte så robusta och har förändrats mer. Den genomsnittliga grönytefaktorn för gårdarna har blivit lägre sedan år 2002. Många gårdar levde inte upp till kravet på 0.5 varken år 2002 eller år 2012. Därför kan grönytefaktorn, så som den användes på Bo01 inte anses vara ett hållbart planeringsverktyg sett över tid. Även om faktorn har minskat på Bo01 finns det mycket potential i att utveckla verktyget.In a time when we are becoming more and more people on earth, sustainable development is a hot topic. A dense urban structure is today promoted by many. A lot of green spaces disappears when we build denser. There are various planning tools to promote plant and animal life in the cities. One of them is called the green space factor. The exhibition Bo01 in Malmö was the first place in Sweden to use a planning tool like this. Under the construction of Bo01 there were many demands on the outdoor environment. One of the requirements was that all courtyards would reach 0.5 in green space factor. However, there were no possibilities to provide sanctions for those who did not live up to the requirements. How has this affected the green space factor? Can green space factor be considered as a sustainable planning tool seen over time? To answer my questions, I have done a study on the Bo01 in Malmö where I visited 17 courtyards and observed the changes that has happened over ten years. The aim of the study is to examine how the development of courtyards at Bo01 has occurred over time and discuss what we can learn from that. The study has shown that the courtyards have not changed that much in the overall structure. Only one courtyard has been completely re-design. Otherwise, small changes has occurred and it is mainly the surfaces for plants that has changed. The study shows that some surfaces are more solid than other surfaces. These are the surfaces that represent ground surfaces. The surfaces that represents plants is not as solid and has changed more. The average green space factor for the courtyards is lower today. Many courtyards did not meet the requirement of 0.5 either in 2002 or in 2012. Therefore, the green space factor, as it was used at Bo01 cannot be considered a sustainable planning tool seen over time. Although the green space factor has decreased at Bo01, there is potential in developing the tool

Learn with all the senses : the value of outdoor environment for childrens health and development

Den här kandidatuppsatsen syftar till att undersöka på vilka sätt utomhusvistelse är bra för barns utveckling och hälsa. Uppsatsen undersöker vad utomhuspedagogik innebär och på vilket sätt utomhusleken skiljer sig från inomhusleken. Den behandlar vilka hinder och möjligheter som finns med utomhuspedagogik och hur barn påverkas av att vara utomhus. Målet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vad som kännetecknar en bra och stimulerande utomhusmiljö för barn. Och hur man som landskapsarkitekt kan utforma bra och stimulerande utomhusmiljöer för barn i förskolans verksamhet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie i kombination med en exempelstudie. Genom min litteraturstudie har jag kunnat konstatera att utomhusvistelse har positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Utomhusvistelsen kan också leda till bättre koncentrationsförmåga och bättre inlärningsförmåga. Utomhuspedagogik bygger på att skapa sig egna erfarenheter genom upplevelser utomhus. Litteraturstudien har också visat att det finns skillnader mellan leken utomhus och leken inomhus. Leken utomhus är friare, och händelseförloppet i leken styrs inte bara av barnen själva utan också av naturens processer. Inomhus är leken mer fokuserad och ofta mer organiserad av vuxna. En bra utomhusmiljö lockar barnen till lek och fysisk aktivitet. Viktiga faktorer är en tillräckligt stor friyta för barnen att vistas på. I utemiljön bör det också finnas olika lekmiljöer som kan delas upp i olika zoner med olika karaktärer. De olika karaktärerna på zonerna hjälper barnet att våga utforska och upptäcka sin omvärld på egen hand. Litteraturstudien har resulterat i åtta kriterier för en god utomhusmiljö för barn. o Friyta för lek och utevistelse o Zoner och karaktärsdrag o Platser för både lek och lugn och ro o Vegetation och topografi o Lekutrustning o Löst material och flexibilitet o Odling o Platser skyddade från sol, vind och regn. För att testa kriterierna och anknyta litteraturstudien till en verklig situation har en exempelstudie genomförts med kriterierna som analysredskap. Exempelstudien genomfördes på Asarumsdalens förskola i Karlshamns kommun.This bachelor thesis aims to investigate the ways in which outdoor living is good for children's development and health. The essay examines what outdoor education means and how the outdoor play differs from indoor play. It deals with the obstacles and opportunities that exist with outdoor education and how children are affected by being outdoors. The aim of this thesis is to study what characterizes a good and stimulating outdoor environment for children. And how a landscape architect can design good and stimulating outdoor environments for children in preschool. The thesis is based on a literature study in combination with a case study. Through my literature study, I have found that children that spends a lot of time outdoor has positive effects on health and well-being. Spending time outside can also lead to better concentration and better learning ability. Outdoor education is based on creating own experiences while being outdoors. The literature study has also shown that there are differences between the play outdoors and the play indoors. The outdoor play is freer, and the course of events in the play is not only controlled by the children themselves but also by the processes in nature. Indoors the play is more focused and often more organized by adults. A good outdoor environment helps children to play and be physical active. Important factors are a sufficiently space for the children. In the outdoor environment, there should also be different types of environments that can be divided into different zones with different characteristics. The different characteristics of the zones help the child dare to explore and discover their surroundings on their own. The literature study has resulted in eight criteria for a good outdoor environment for children. o Free space for playing outside o Zones and characteristics o Places for both play and peace and quiet o Vegetation and topography o Playground equipment o Loose materials and flexibility o Garden plot o Places protected from sun, wind and rain In order to test the criteria and link the literature study to a real situation, a case study has been carried out with the criteria as an analytical tool. The case study was conducted at Asarumsdalens preschool in Karlshamn, Sweden

South Scandinavian grave- and settlement areas in the shadow of Uppåkra

In relation to last year’s introduction of Digital Archaeological Process this study is supposed to investigate the opportunities of using quantitative methods on the archaeological material. The subject of the investigation is to problematize and process the concept of ”central places”. The investigation is based on a combination of qualitative and quantitative methods executed on seven different grave- and settlement areas during the Iron Age in Skåne. The archeological material is gathered through archaeological reports and later processed in tables. The concept of central places is often based on luxury finds and places with much archaeological material. Quantitative methods on archaeological material are a possibility by many reasons. For example by getting an overview of each grave- and settlement area which is an opportunity for more interpretations. DAP is an opportunity to restore the archaeological material during excavations for future research. The introduction of DAP is a step in the right direction for future archaeology

South Scandinavian grave- and settlement areas in the shadow of Uppåkra

In relation to last year’s introduction of Digital Archaeological Process this study is supposed to investigate the opportunities of using quantitative methods on the archaeological material. The subject of the investigation is to problematize and process the concept of ”central places”. The investigation is based on a combination of qualitative and quantitative methods executed on seven different grave- and settlement areas during the Iron Age in Skåne. The archeological material is gathered through archaeological reports and later processed in tables. The concept of central places is often based on luxury finds and places with much archaeological material. Quantitative methods on archaeological material are a possibility by many reasons. For example by getting an overview of each grave- and settlement area which is an opportunity for more interpretations. DAP is an opportunity to restore the archaeological material during excavations for future research. The introduction of DAP is a step in the right direction for future archaeology

Distriktssköterskans upplevelse av den egna yrkeskompetensen

Validerat; 20101217 (root

On estimating true change interrelationships with other variables

Longitudinal research design, measurement of change, correlates and predictors of latent growth or decline, structural equation modeling methodology,