Är demokratin i fara?

Uppsatsen avser att undersöka om demokrativärden glöms bort i den svenska EMU-debatten. Det görs med anledning av Lennart Lundquists farhåga om att demokrativärden tenderar att glömmas bort allt mer i den politiska debatten i och med nyliberala krafter. Då det är viktigt att både ekonomi- och demokrativärden finns med och verkar tillsammans, uppstår en fara för demokratin om något av dessa värden skulle uteslutas. I en debatt som handlar om ekonomi är risken per automatik större att debatten kretsar kring ekonomi och därmed att risken ökar för bortglömmande av demokrativärden, därför är resultatet av denna undersökning mycket viktigt. Vi tittar även på om det går att se om demokrativärden tar över ekonomivärden. Materialet består av en partiledardebatt som avser att debattera huruvida Sverige ska ingå i EMU. Argumenten som framkommer kategoriseras som ekonomi- eller demokratargument med hjälp av en operationaliserad mall som utgår från Lundquists modell då han beskriver grundskillnaden mellan ekonomi - och demokrativärden. Resultatet besannar inte Lundquists farhåga, då demokratiargument inte glöms bort. Dock görs den lite förvånande upptäckten att ett parti utesluter ekonomiargument helt och hållet. Ekonomiargumenten är starkast bland Jasägarna till EMU, medan Nejsägarna använder flest demokratiargument

Myosin-Induced Gliding Patterns at Varied [MgATP] Unveil a Dynamic Actin Filament

AbstractActin filaments have key roles in cell motility but are generally claimed to be passive interaction partners in actin-myosin-based motion generation. Here, we present evidence against this static view based on an altered myosin-induced actin filament gliding pattern in an in vitro motility assay at varied [MgATP]. The statistics that characterize the degree of meandering of the actin filament paths suggest that for [MgATP] ≥ 0.25 mM, the flexural rigidity of heavy meromyosin (HMM)-propelled actin filaments is similar (without phalloidin) or slightly lower (with phalloidin) than that of HMM-free filaments observed in solution without surface tethering. When [MgATP] was reduced to ≤0.1 mM, the actin filament paths in the in vitro motility assay became appreciably more winding in both the presence and absence of phalloidin. This effect of lowered [MgATP] was qualitatively different from that seen when HMM was mixed with ATP-insensitive, N-ethylmaleimide-treated HMM (NEM-HMM; 25–30%). In particular, the addition of NEM-HMM increased a non-Gaussian tail in the path curvature distribution as well as the number of events in which different parts of an actin filament followed different paths. These effects were the opposite of those observed with reduced [MgATP]. Theoretical modeling suggests a 30–40% lowered flexural rigidity of the actin filaments at [MgATP] ≤ 0.1 mM and local bending of the filament front upon each myosin head attachment. Overall, the results fit with appreciable structural changes in the actin filament during actomyosin-based motion generation, and modulation of the actin filament mechanical properties by the dominating chemomechanical actomyosin state

Heterogeneous somatostatin-expressing neuron population in mouse ventral tegmental area

Publisher Copyright: © Nagaeva et al.The cellular architecture of the ventral tegmental area (VTA), the main hub of the brain reward system, remains only partially characterized. To extend the characterization to inhibitory neurons, we have identified three distinct subtypes of somatostatin (Sst)-expressing neurons in the mouse VTA. These neurons differ in their electrophysiological and morphological properties, anatomical localization, as well as mRNA expression profiles. Importantly, similar to cortical Sst-containing interneurons, most VTA Sst neurons express GABAergic inhibitory markers, but some of them also express glutamatergic excitatory markers and a subpopulation even express dopaminergic markers. Furthermore, only some of the proposed marker genes for cortical Sst neurons were expressed in the VTA Sst neurons. Physiologically, one of the VTA Sst neuron subtypes locally inhibited neighboring dopamine neurons. Overall, our results demonstrate the remarkable complexity and heterogeneity of VTA Sst neurons and suggest that these cells are multifunctional players in the midbrain reward circuitry.Peer reviewe

Innovaatiomyönteinen sääntely : Nykytila ja hyvät käytännöt

Nopea teknologinen kehitys ja tarve löytää ratkaisuja yhteiskunnallisiin haasteisiin edellyttävät uusia sääntelyn lähestymistapoja. Viime vuosina eri maissa onkin otettu käyttöön erilaisia innovaatiomyönteisen sääntelyn käytäntöjä. Sääntelystä on tullut yhä tärkeämpi innovaatiopolitiikan väline. Aihe on kuitenkin vielä uusi ja jäsentymätön. Tässä selvityksessä on esitetty innovaatiomyönteisen sääntelyn viitekehys sekä kuvattu innovaatiomyönteisen sääntelyn nykytilaa Suomessa. Lisäksi on tunnistettu innovaatiomyönteiseen sääntelyyn liittyviä hyviä käytäntöjä Suomesta ja kansainvälisesti. Yleiskuvan lisäksi aihetta on tarkasteltu kolmen alakohtaisen esimerkin (alustatalous, kiertotalous ja terveystiedon hyödyntäminen) kautta. Selvitys suosittelee innovaatiomyönteisen sääntelyn yleisten periaatteiden ja reunaehtojen tarkempaa määrittelyä, ministeriöiden välisen poikkihallinnollisen yhteistyön vahvistamista, säädösehdotusten arvioinnin ohjeistusten täsmentämistä sekä viranomaisten ja yritysten välisen vuoropuhelua kehittämistä. Lisäksi selvitys peräänkuuluttaa sääntelyn roolin vahvistamista innovaatiopolitiikan välineenä, innovaatiomyönteisten lainsäädännön ratkaisujen (esim. kokeilujen) rohkeampaa hyödyntämistä, sääntelytarpeiden tunnistamisen ja ennakoinnin lisäämistä sekä neuvovan sääntelyn ja täytäntöönpanovaiheen käytäntöjen tehokkaampaa hyödyntämistä.Tämä julkaisu on toteutettu osana valtioneuvoston selvitys- ja tutkimussuunnitelman toimeenpanoa (tietokayttoon.fi). Julkaisun sisällöstä vastaavat tiedon tuottajat, eikä tekstisisältö välttämättä edusta valtioneuvoston näkemystä

Large expert-curated database for benchmarking document similarity detection in biomedical literature search

Document recommendation systems for locating relevant literature have mostly relied on methods developed a decade ago. This is largely due to the lack of a large offline gold-standard benchmark of relevant documents that cover a variety of research fields such that newly developed literature search techniques can be compared, improved and translated into practice. To overcome this bottleneck, we have established the RElevant LIterature SearcH consortium consisting of more than 1500 scientists from 84 countries, who have collectively annotated the relevance of over 180 000 PubMed-listed articles with regard to their respective seed (input) article/s. The majority of annotations were contributed by highly experienced, original authors of the seed articles. The collected data cover 76% of all unique PubMed Medical Subject Headings descriptors. No systematic biases were observed across different experience levels, research fields or time spent on annotations. More importantly, annotations of the same document pairs contributed by different scientists were highly concordant. We further show that the three representative baseline methods used to generate recommended articles for evaluation (Okapi Best Matching 25, Term Frequency-Inverse Document Frequency and PubMed Related Articles) had similar overall performances. Additionally, we found that these methods each tend to produce distinct collections of recommended articles, suggesting that a hybrid method may be required to completely capture all relevant articles. The established database server located at https://relishdb.ict.griffith.edu.au is freely available for the downloading of annotation data and the blind testing of new methods. We expect that this benchmark will be useful for stimulating the development of new powerful techniques for title and title/abstract-based search engines for relevant articles in biomedical research.Peer reviewe

Henkilöstöstrategian vaikutus tiimin työhyvinvointiin

Tämän kehittämispainotteisen opinnäytetyön tavoitteena oli tutkia kansainvälisen teollisuuskonsernin erään tiimin työhyvinvointia. Työhyvinvoinnin nähdään olevan jokaisen työyhteisön jäsenen vastuulla, vaikka työntekijällä ja työnantajalla on siinä omat roolinsa. Työhyvinvoinnin onnistuessa niin työntekijä kuin työnantaja menestyvät. Opinnäytetyön aihe tuli tutkijalta itseltään ja se oli linjassa toimeksiantajaorganisaation intressien kanssa. Työhyvinvoinnin nykytilakartoituksen, teoreettisen kirjallisuuden ja tutkimusten perusteella tutkijan tavoitteena oli antaa kehittämisehdotuksia työhyvinvoinnin parantamiseksi. Tämä tutkimus tehtiin työntekijän näkökulmasta ja siitä rajattiin pois esihenkilöiden työhyvinvointi, johtaminen, työn sisältöön liittyvät kysymykset ja fyysinen työympäristö. Opinnäytetyö toteutettiin tapaustutkimuksena ja tutkimusmenetelmänä käytettiin määrällistä tutkimusta. Ensimmäisessä aineistonkeruumenetelmässä aineistoa kerättiin kohdeorganisaation kvartaaleittain toteutetuista pulssikyselyistä vuosien 2020–2023 ajalta. Toisessa aineistonkeruumenetelmässä ainestoa kerättiin uuden työhyvinvointikyselyn avulla. Tutkimuksen teoreettinen viitekehys rakentuu kahdesta osasta missä ensimmäisessä käydään läpi työhyvinvoinnin määritelmiä ja sen käsitteitä. Tämän jälkeen käydään läpi työhyvinvointia kilpailuetuna, miten työn imu ja työn voimavarat vaikuttavat työhyvinvointiin kuten myös työn merkityksellisyyden kokeminen. Lopuksi tässä pääluvussa käsitellään työaikoja, palkkausta, koulutusta, perhemyönteisyyttä ja työnteon eri muotoja. Teoreettisen viitekehyksen toisessa osassa käydään läpi työntekijän sitoutumisen tekijöitä, psykologista turvallisuutta, psykologista pääomaa ja quiet quitting -ilmiötä. Tutkija analysoi aluksi määrällisin menetelmin kohdeorganisaation aiempia pulssikyselyitä ja sen jälkeen toinen aineisto kerättiin verkkopohjaisen työhyvinvointikyselyn avulla. Työhyvinvointikysely suoritettiin huhtikuussa 2024 Webropol kyselysovelluksen avulla ja vastausprosentti oli 71. Keskeisimpinä tutkimustuloksina voidaan pitää etätyön positiivisia vaikutuksia työntekijöille. Työntekijät kokivat etätyön parantavan työhyvinvointia, helpottavan työn- ja vapaa-ajan yhteensovittamista ja työstä palautumista. Etätyön koettiin myös parantaneen työyhteisön työilmapiiriä. Tuloksien perusteella etenkin vuokratyöntekijöiden yhteenkuuluvuudentunnetta, tasapuolista kohtelua ja palkkausta tulisi kehittää. Työntekijät kokivat, ettei heillä ole annettavaa yrityksen strategiasta keskusteltaessa. Vuokratyöntekijöiden suositteluhalukkuutta mitattiin eNPS-mittarin avulla, missä vuokratyöntekijöiden suositteluhalukkuus sai luvun -20 ja yrityksen työntekijöiden 0. Jatkotutkimusehdotuksena esittäisin organisaatiolle vuosittaisia työhyvinvointikyselyitä, missä työhyvinvointia mitattaisiin myös johtamisen ja esihenkilöiden työhyvinvoinnin näkökulmasta

"Det känns inte värre än alkohol" En kvantitativ studie om ungdomars attityder till narkotikaanvändning

Sedan 1988 regleras allt bruk av narkotika i svensk lagstiftning. Trots detta finns en ökad nyfikenhet på narkotika bland svenska ungdomar och en fjärdedel av alla som döms för ringa narkotikabrott är mellan 15 och 20 år. Om vad som ligger bakom våra attityder till narkotikaanvändning råder det delade meningar, men i tidigare forskning är man överens om att de mest positiva attityderna finns bland ungdomar. Denna uppsats avser att genom en kvantitativ enkätundersökning undersöka hur ungdomars attityder till narkotikaanvändning ser ut i Norrköping, samt hur dessa attityder skiljer sig mellan olika bostadsområden. Som teoretisk utgångspunkt har Shaw och McKays teori om social desorganisation använts då denna tar upp hur ett områdes egenskaper kan påverka attityder och beteenden. Teorin jämförs också med resultaten i denna undersökning. Resultaten visar sammanfattningsvis att ungdomarna i Norrköping tenderar att ha en negativ inställning till narkotikaanvändning och att den sociala desorganisationen inte har någon betydande påverkan på denna inställning; ett resultat som går emot vad tidigare forskning visat

Våga fråga : Patienters upplevelser av att vara suicidal samt hur de upplever vården efter ett suicidförsök

Varje dag tar fyra personer sitt liv i Sverige, vilket innebär att var sjätte timma dör någon av sina egna handlingar. En tredjedel av de som tar sitt liv har kontakt med psykiatrisk hälso- och sjukvård, och ännu fler har varit i kontakt med andra instanser inom hälso- och sjukvården. Suicid kan ses som den enda utväg när lidandet blir för svårt att hantera. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med suicidalapatienter och vågar inte närma sig dem. Samtidigt visar forskning att om inte patienter efter ett suicidförsök får prata om sina känslor och situation och istället möts av ovilja och stigma från personalen ökar det känslan av ensamhet och lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av att vara suicidal samt hur de upplever vården efter ett suicidförsök. Detta för att kunna skapa ett helheltsperspektiv på patientens situation, känslor och tankar som i sin tur kan användas till att förbättra vården och förhindra suicid. 10 kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av Fribergs modell. Fyra teman har identifierats, att förlora sig själv, ett rop på hjälp, mötet med vårdpersonalen och skuld och skam. I Resultatdiskussionen diskuteras två huvudfynd, vårdande samtal och stigma. Dessa huvudfynd är centrala i mötet med suicidala patienter och genom vårdande samtal och minskat stigma kan suicid förhindras. En ökning kring psykisk ohälsa och suicid ses hos barn och unga därför behövs mer forskning bedrivas för att nå nollvision mot suicid

“Vad är en konflikt egentligen?” : En kvalitativ studie om förskollärares upplevelser av konflikter i barns egeninitierade lek

Konflikter mellan barn är en naturlig del av vardagen i förskolans utbildning. Meningsskiljaktigheter kan visas genom skilda tankar och viljor. Föreliggande studie handlar om konflikter i förskolan. Syftet med studien var att undersöka utifrån fenomenologisk ansatshur förskollärare upplever konflikter mellan barn i förskolans utbildning. Följande frågeställningar är tänkta att precisera syftet för studien: Hur erfar och upplever förskollärare konflikter mellan barn i den egeninitierade leken? Hur erfar och uppleverförskollärare att konflikter mellan barn uppstår i den egeninitierade leken? Hur erfar och upplever förskollärare kommunikationen vid konflikthantering mellan barn i förskolan?Studien belyser fyra förskollärares upplevelser av konflikter i förskolan, vanligaste orsaken, vad som är svårast och kommunikationens betydelse. Studien bygger på relevant forskning och litteratur inom ämnet konflikt. Metodvalet för studien är intervjuer med fyra förskollärare som vi analyserat utifrån en kvalitativ tematisk analys där vikten läggs på vad som sägs inte hur respondenterna säger det. Studiens resultat visar att konflikter är komplexa och att kommunikation är viktigt. Resultatet visade även att förskollärarna upplever att en vardag med planering och struktur minimerar konflikter mellan barn

“Vad är en konflikt egentligen?” : En kvalitativ studie om förskollärares upplevelser av konflikter i barns egeninitierade lek

Konflikter mellan barn är en naturlig del av vardagen i förskolans utbildning. Meningsskiljaktigheter kan visas genom skilda tankar och viljor. Föreliggande studie handlar om konflikter i förskolan. Syftet med studien var att undersöka utifrån fenomenologisk ansatshur förskollärare upplever konflikter mellan barn i förskolans utbildning. Följande frågeställningar är tänkta att precisera syftet för studien: Hur erfar och upplever förskollärare konflikter mellan barn i den egeninitierade leken? Hur erfar och uppleverförskollärare att konflikter mellan barn uppstår i den egeninitierade leken? Hur erfar och upplever förskollärare kommunikationen vid konflikthantering mellan barn i förskolan?Studien belyser fyra förskollärares upplevelser av konflikter i förskolan, vanligaste orsaken, vad som är svårast och kommunikationens betydelse. Studien bygger på relevant forskning och litteratur inom ämnet konflikt. Metodvalet för studien är intervjuer med fyra förskollärare som vi analyserat utifrån en kvalitativ tematisk analys där vikten läggs på vad som sägs inte hur respondenterna säger det. Studiens resultat visar att konflikter är komplexa och att kommunikation är viktigt. Resultatet visade även att förskollärarna upplever att en vardag med planering och struktur minimerar konflikter mellan barn