AS03 Adjuvanted AH1N1 Vaccine Associated with an Abrupt Increase in the Incidence of Childhood Narcolepsy in Finland

Peer reviewe

Människa och organisation : En fallstudie om socialsekreterares arbetssituation

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn där mötet med klienterna präglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byråkratiska organisationens begränsade förutsättningar. Människa och organisation är en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjänstens organisatoriska förutsättningar påverkar socialsekreterarnas arbetssituation. Utifrån ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin känsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förståelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder på att socialsekreterare upplever en spänning mellan att å ena sidan vara representanter av en byråkratisk organisation och å andra sidan vara medmänniskor med viljan att hjälpa klienter till självförsörjning. Studiens resultat visar även att de informanter som accepterar organisationens begränsade förutsättningar och därav har avgränsat arbetet från att förändra till att enbart hjälpa människor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spänning mellan organisation och person. Resultatet visar även hur avkall på de administrativa delarna i arbetet är en fungerande strategi för att kunna leva upp till höga organisatoriska krav och samtidigt få tillräckligt med tid för klienterna.For social welfare secretaries, meetings with clients are largely characterized by a sense of conflict between personally held visions and the often bureaucratic and limited resources of the organization. Human and organization, which is a qualitative case study of a livelihood support unit in the greater Stockholm area, examines how organizational limitations within social service affect the perceived sense of coherence of the social welfare secretary. Using the sense-of-coherence theory, and its three subcomponents comprehensibility, manageability and meaningfulness, as a theoretical framework, the current study aims to increase the understanding for the work situation of the social welfare secretary. Results show that social welfare secretaries perceive a tension between the yearning to be a representative of a bureaucratic organization on one hand, and the desire to be a fellow human being on the other. The results also indicate that employees who accept the limited resources and conditions of the organization tend to do so by adopting a different perspective on the nature of their work, namely by regarding their task as helping people in need, rather than being agents of change in society. In doing so, the perceived tension between personal and organizational goals or ambitions is reduced. Furthermore, results suggest that some social welfare secretaries omit certain administrative tasks in an attempt to simultaneously meet the requirements of both the organization and their own personal ambitions, such as having enough time to spend with clients

P-plats till samlingsplats

I våra städer och förorter finns ofta stora parkeringsytor nära husen – asfaltsytor som inte används fullt ut och känns ödsliga och ogästvänliga. Det gäller inte minst i områden där boendes bilinnehav har minskat, kanske till följd av mer kollektivtrafik och bättre cykelvägar. Projektet Från p-plats till samlingsplats startades för att bidra till en omställning till mer hållbara, inkluderande och estetiska livsmiljöer genom att samskapa och testa nya lösningar för att förvandla outnyttjad parkeringsyta till samlingsplatser för de boende. Inom projektet har tre större allmännyttiga fastighetsägare samarbetat med forskare och arkitekter med att utforma lösningar för omvandling av p-ytor till samlingsplatser. De tre omvandlingarna har skett genom ett aktivt involverande boende både i design och fysisk omvandling i: Kortedala i Göteborg, Markbacken i Örebro och Gottsunda i Uppsala. I den här rapporten beskrivs dels hela processen för de tre omvandlingarna, del listas en del lärdomar som kan vara bra att ta del av för den som vill driva liknande omvandlingar på andra platser. Lärdomarna inkluderar exempelvis: • Välj en plats där personer rör sig kontinuerligt. Det gör det lätt att hitta dit och känna sig trygg. • Genomför omvandlingen i nära samverkan med förvaltare som har ansvar för utvecklingen av området och känner närmiljön. • Dra nytta av andra förändringar också ska ske i området. Då kan platsen få ett framtida användningsområde som arena för dialoger med de boende. • Planera så dialog och inspel kring utformning kan ges sammanhängande under en kortare tidsperiod och att återkopplingen vid omvandlingen inte dröjer för länge. • Var tydlig med vilken plats, tid, och hur mycket pengar som kan läggas på platsens omvandling. Då vet de boende inom vilka ramar de kan påverka. • Nyttja processledare, intern eller extern, med kompetens inom platsledd utveckling och utformningen av sociala platser, för att säkerställa kvalitet

P-plats till samlingsplats

I våra städer och förorter finns ofta stora parkeringsytor nära husen – asfaltsytor som inte används fullt ut och känns ödsliga och ogästvänliga. Det gäller inte minst i områden där boendes bilinnehav har minskat, kanske till följd av mer kollektivtrafik och bättre cykelvägar. Projektet Från p-plats till samlingsplats startades för att bidra till en omställning till mer hållbara, inkluderande och estetiska livsmiljöer genom att samskapa och testa nya lösningar för att förvandla outnyttjad parkeringsyta till samlingsplatser för de boende. Inom projektet har tre större allmännyttiga fastighetsägare samarbetat med forskare och arkitekter med att utforma lösningar för omvandling av p-ytor till samlingsplatser. De tre omvandlingarna har skett genom ett aktivt involverande boende både i design och fysisk omvandling i: Kortedala i Göteborg, Markbacken i Örebro och Gottsunda i Uppsala. I den här rapporten beskrivs dels hela processen för de tre omvandlingarna, del listas en del lärdomar som kan vara bra att ta del av för den som vill driva liknande omvandlingar på andra platser. Lärdomarna inkluderar exempelvis: • Välj en plats där personer rör sig kontinuerligt. Det gör det lätt att hitta dit och känna sig trygg. • Genomför omvandlingen i nära samverkan med förvaltare som har ansvar för utvecklingen av området och känner närmiljön. • Dra nytta av andra förändringar också ska ske i området. Då kan platsen få ett framtida användningsområde som arena för dialoger med de boende. • Planera så dialog och inspel kring utformning kan ges sammanhängande under en kortare tidsperiod och att återkopplingen vid omvandlingen inte dröjer för länge. • Var tydlig med vilken plats, tid, och hur mycket pengar som kan läggas på platsens omvandling. Då vet de boende inom vilka ramar de kan påverka. • Nyttja processledare, intern eller extern, med kompetens inom platsledd utveckling och utformningen av sociala platser, för att säkerställa kvalitet

The thermodynamic assessment of the Au–In–Ga system

The Au–In–Ga ternary phase diagram is of importance for understanding the involved thermodynamic processes during the growth of Au-seeded III–V heterostructure nanowires containing In and Ga (e.g. Au-seeded InAs/GaAs nanowires). In this work the Au–In–Ga system has been thermodynamically modeled using the CALPHAD technique based on a recent experimental investigation of the phase equilibria in the system. As a result, a set of self-consistent interaction parameters have been optimized that can reproduce most of the experimental results

The development of a cooperative heavy-duty vehicle for the GCDC 2011: Team Scoop

The first edition of the Grand Cooperative Driving Challenge (GCDC) was held in the Netherlands in May 2011. Nine international teams competed in urban and highway platooning scenarios with prototype vehicles using cooperative adaptive cruise control. Team Scoop, a collaboration between KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden, and Scania CV AB, Sodertalje, Sweden, participated at the GCDC with a Scania R-series tractor unit. This paper describes the development and design of Team Scoop's prototype system for the GCDC. In particular, we present considerations with regard to the system architecture, state estimation and sensor fusion, and the design and implementation of control algorithms, as well as implementation issues with regard to the wireless communication. The purpose of the paper is to give a broad overview of the different components that are needed to develop a cooperative driving system: from architectural design, workflow, and functional requirement descriptions to the specific implementation of algorithms for state estimation and control. The approach is more pragmatic than scientific; it collects a number of existing technologies and gives an implementation-oriented view of a cooperative vehicle. The main conclusion is that it is possible, with a modest effort, to design and implement a system that can function well in cooperation with other vehicles in realistic traffic scenarios.© 2012 IEEE. Personal use of this material is permitted. Permission from IEEE must be obtained for all other uses, in any current or future media, including reprinting/republishing this material for advertising or promotional purposes, creating new collective works, for resale or redistribution to servers or lists, or reuse of any copyrighted component of this work in other works.QC20120927</p