Återvunnen plast – ingen marknad utan förutsättningar

Eftersom plasten är en av de komponenter i hushållsavfallet som ökar mest proportionellt, har miljölagstiftare bestämt att konsumentplasten måste återvinnas som ett av stegen mot ett resurssnålare samhälle. Genom den återvinning som startats av plastförpackningar har en ny marknad växt fram för återvunnen plast, vid sida av den marknad för återvinning av transportfilm som redan existerade. Vilka förutsättningar finns då för detta nya material på marknaden? Huvudsyfte i denna studie är att undersöka vad det finns för förutsättningar för återvunnen plast på den svenska marknaden. För att kunna svara på frågan om marknadsförutsättningar studeras aktörer som påverkar marknaden; hur återvinningen är organiserad, samt aktörernas inställning till plaståtervinning, som i vissa fall kan ersätta jungfrulig plastråvara och i andra fall ersätta eller komplettera andra material.aktörsnätverk; marknadsförutsättningar; plaståtervinning

Stakeholder Management and Sustainability Strategies in the French Nuclear Industry

This paper describes how a nuclear power corporation integrates sustainability into corporate strategies and practices. The case study focuses on one of the world's largest nuclear power generators and describes the corporate capture of sustainable development in its strategic efforts to promote a growth strategy. The paper shows how corporate strategies to address sustainability concerns involve managing different stakeholders, enabling the corporation to sustain its economic growth strategy. Three types of stakeholder management strategy are identified: reinforcement strategies for supportive stakeholders, containment strategies for obstructive stakeholders and stabilization strategies for passive stakeholders. The paper argues that, despite claims of sustainable development in the nuclear industry, there is no significant shift in the ‘business as usual’ approach and that sustainable development is merely reframed as sustainable growth

Green Materialities: Marketing and the socio-material construction of green products

Green products are becoming part of contemporary consumer cultures and part of everyday life. But how are green products constructed? What kind of green products are constructed? And what happens as these green products are constructed? The aim of this paper is to contribute a socio-cultural and critical understanding of green marketing by exploring and illustrating how marketing practices work to construct green products as meaningful material-symbolic artefacts in practice. Departing from an understanding of marketing as practice I analyse how a green outdoor product - a t-shirt - was constructed as green through the marketing practices of the Nordic Nature Shops. Focusing on this retail corporation and examining the practices of trail making, attending and selling, it is suggested that these t-shirts become green through a process of socio-material inscription. Through marketing practices green moral is generated and linked to the t-shirts potentially making them desirable consumption objects to be used in the construction of consumers green identities. However, this process of green making is a difficult accomplishment with ambiguous outcomes. While the tendency to inscribe commercial products with morality can be interpreted as an indication of the development of a more ethically reflective consumer culture, it can also be argued to lead to the commercialization of moralit

Recovering the Divide: A Review of Strategy and Tactics in Business and Management

With origins in military history, strategy and tactics is a frequently used conceptual couplet in the business and management literature. This paper reviews how strategy and tactics are portrayed, identifying a dominant ‘pragmatic’ account of strategy as an expression of formal, planned ends achieved through the subordinate means of tactics. Pragmatic distinctions give rise to a range of well-known problems, in particular in strategy implementation stages. We suggest that some of these problems may be avoided when the strategy–tactics relationship is conceived differently. We elaborate two alternative distinctions: a sociological framing of tactics as mechanisms of resistance to formal, controlling strategies; and a processual perspective, which sidesteps fixed distinctions between tactics and strategy, giving rise to more fluid interrelations between both modes. Based on a review of the business and management literature, we identify key examples of each trope and conclude by drawing insights for each account on the basis of these wider discussions

Hur vuxna patienter upplever bemötandet vid besök på somatisk akutmottagning

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer patienter med varierande skador och sjukdomar. Patienterna som befinner sig på akutmottagningen kan vara rädda och hjälplösa, vilket gör att bemötandet blir viktigt för patientens känsla av trygghet och god omsorg. Syfte: Beskriva hur patienter som besöker en akutmottagning upplever det bemötande de får av vårdpersonalen. Metod:  Studien är en deskriptiv litteraturöversikt gjord på elva olika kvalitativa artiklar där forskare har intervjuat patienter som varit på akutmottagningen om deras upplevelser. Dessa har sedan analyserats i olika teman för att besvara syftet. Resultat: Vid analysering av de elva artiklar som studerades framkom tre teman under resultatet, dessa var Information och kommunikation, Förhållningssätt samt Maktlöshet och rädsla. Patienterna hade blandade upplevelser av hur bemötandet på olika akutmottagningar var. De upplevde både att personalen var professionella och erfarna, samtidigt som patienterna saknade ordentlig information och kommunikation. De långa väntetiderna var påfrestande och kunde leda till att patienterna kände sig bortglömda och maktlösa Slutsats: Personalen på akutmottagningar behöver förbättra hur de informerar patienterna om triage, väntetider och planerade undersökningar för att möjliggöra en bättre upplevelse för de patienter som behöver vänta en längre stund på hjälp och undersökning.Background: Patients come to the emergency department with different types of illness and diseases. At the emergency department (ED) the patients can feel scared and helpless, which makes the interaction between the health professionals and the patients important to induce a feeling safety and comfort. Purpose: Describe the patients’ experience of the interaction with health professionals at the ED. Method: This study is a descriptive literature study based on eleven different qualitative studies in which researchers have been interviewing patients about their experience during their visit to the ED. These studies were then analysed in search of common themes in order to answer the purpose. Result: When analysing the eleven articles, three different themes were apparent: Information and communication, Approach and Powerlessness and fear. It shows the patients had mixed experiences of the meeting with the health professionals at the ED. They experienced both that they were professional and meticulous, at the same time as they felt a lack of information and communication. The long waiting time /was stressful and could cause the patients to feel forgotten and powerless. Conclusion: The health professionals at the ED’s could improve their skills in informing the patients about triage, waiting times and planned examinations to improve the experience of the patients that need to wait a longer time for help and examination

Hur vuxna patienter upplever bemötandet vid besök på somatisk akutmottagning

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer patienter med varierande skador och sjukdomar. Patienterna som befinner sig på akutmottagningen kan vara rädda och hjälplösa, vilket gör att bemötandet blir viktigt för patientens känsla av trygghet och god omsorg. Syfte: Beskriva hur patienter som besöker en akutmottagning upplever det bemötande de får av vårdpersonalen. Metod:  Studien är en deskriptiv litteraturöversikt gjord på elva olika kvalitativa artiklar där forskare har intervjuat patienter som varit på akutmottagningen om deras upplevelser. Dessa har sedan analyserats i olika teman för att besvara syftet. Resultat: Vid analysering av de elva artiklar som studerades framkom tre teman under resultatet, dessa var Information och kommunikation, Förhållningssätt samt Maktlöshet och rädsla. Patienterna hade blandade upplevelser av hur bemötandet på olika akutmottagningar var. De upplevde både att personalen var professionella och erfarna, samtidigt som patienterna saknade ordentlig information och kommunikation. De långa väntetiderna var påfrestande och kunde leda till att patienterna kände sig bortglömda och maktlösa Slutsats: Personalen på akutmottagningar behöver förbättra hur de informerar patienterna om triage, väntetider och planerade undersökningar för att möjliggöra en bättre upplevelse för de patienter som behöver vänta en längre stund på hjälp och undersökning.Background: Patients come to the emergency department with different types of illness and diseases. At the emergency department (ED) the patients can feel scared and helpless, which makes the interaction between the health professionals and the patients important to induce a feeling safety and comfort. Purpose: Describe the patients’ experience of the interaction with health professionals at the ED. Method: This study is a descriptive literature study based on eleven different qualitative studies in which researchers have been interviewing patients about their experience during their visit to the ED. These studies were then analysed in search of common themes in order to answer the purpose. Result: When analysing the eleven articles, three different themes were apparent: Information and communication, Approach and Powerlessness and fear. It shows the patients had mixed experiences of the meeting with the health professionals at the ED. They experienced both that they were professional and meticulous, at the same time as they felt a lack of information and communication. The long waiting time /was stressful and could cause the patients to feel forgotten and powerless. Conclusion: The health professionals at the ED’s could improve their skills in informing the patients about triage, waiting times and planned examinations to improve the experience of the patients that need to wait a longer time for help and examination

Hur vuxna patienter upplever bemötandet vid besök på somatisk akutmottagning

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer patienter med varierande skador och sjukdomar. Patienterna som befinner sig på akutmottagningen kan vara rädda och hjälplösa, vilket gör att bemötandet blir viktigt för patientens känsla av trygghet och god omsorg. Syfte: Beskriva hur patienter som besöker en akutmottagning upplever det bemötande de får av vårdpersonalen. Metod:  Studien är en deskriptiv litteraturöversikt gjord på elva olika kvalitativa artiklar där forskare har intervjuat patienter som varit på akutmottagningen om deras upplevelser. Dessa har sedan analyserats i olika teman för att besvara syftet. Resultat: Vid analysering av de elva artiklar som studerades framkom tre teman under resultatet, dessa var Information och kommunikation, Förhållningssätt samt Maktlöshet och rädsla. Patienterna hade blandade upplevelser av hur bemötandet på olika akutmottagningar var. De upplevde både att personalen var professionella och erfarna, samtidigt som patienterna saknade ordentlig information och kommunikation. De långa väntetiderna var påfrestande och kunde leda till att patienterna kände sig bortglömda och maktlösa Slutsats: Personalen på akutmottagningar behöver förbättra hur de informerar patienterna om triage, väntetider och planerade undersökningar för att möjliggöra en bättre upplevelse för de patienter som behöver vänta en längre stund på hjälp och undersökning.Background: Patients come to the emergency department with different types of illness and diseases. At the emergency department (ED) the patients can feel scared and helpless, which makes the interaction between the health professionals and the patients important to induce a feeling safety and comfort. Purpose: Describe the patients’ experience of the interaction with health professionals at the ED. Method: This study is a descriptive literature study based on eleven different qualitative studies in which researchers have been interviewing patients about their experience during their visit to the ED. These studies were then analysed in search of common themes in order to answer the purpose. Result: When analysing the eleven articles, three different themes were apparent: Information and communication, Approach and Powerlessness and fear. It shows the patients had mixed experiences of the meeting with the health professionals at the ED. They experienced both that they were professional and meticulous, at the same time as they felt a lack of information and communication. The long waiting time /was stressful and could cause the patients to feel forgotten and powerless. Conclusion: The health professionals at the ED’s could improve their skills in informing the patients about triage, waiting times and planned examinations to improve the experience of the patients that need to wait a longer time for help and examination

“How nice it is in the room, how super cool they have built!” : A qualitative development project in preschool with a focus on playing learning through inspiring learning environments

Syftet med utvecklingsprojektet var att tillsammans med pedagoger och barn utveckla en förskoleavdelnings lärmiljö. I utvecklingsprojektet valde vi att utgå från ett sociokulturellt perspektiv där utgångspunkten är att barn lär och utvecklas genom deltagande och samspel med andra. Utvecklingsprojektet genomfördes under tio veckor på en förskola i sydöstra Sverige. Med hjälp av ett systematiskt arbetssätt ville vi utforma en inspirerande avgränsad lärmiljö som skapar förutsättningar för lek och samspel vilket kan leda till att lära tillsammans. Vi valde att inspirera oss av aktionsforskning i vårt utvecklingsprojekt vilket innebar att vi följde processen planera, agera, observera och reflektera. Det innefattade även deltagande observationer samt insamlade av frekvens av närvaro i lärmiljön. Resultatet av studien visar bland annat att lärmiljöns utformning kan ha påverkan på barns samspel, lek och lärande och att genomtänktaförändringar kan bidra till att en lärmiljö inspirerar barn till lek. Under sammanfattande diskussion analyserar och reflekterar vi om det enbart är den förändrade lärmiljön som påverkar resultatet eller vilka andra faktorer som kan bidra till lärande hos barnen