A comparative model and techno-economic analysis of next generation AON Ethernet and TDM PON

A global reference model covering next generation active and passive networks has been developed for techno-economic evaluations, and an extensive techno-economic analysis with a focus on CAPEX has been performed for 10G TDM PON and 1G AON - both capable of delivering 1Gbit/s to end-users. Two major cases have been considered: urban and rural at green field deployment. The results show that AON is less expensive than PON solution in urban case while in rural case 10G TDM PON is more competitive

On the symmetry requirements for tomorrow's fibre access networks

ABSTRACT In this paper we review current and emerging bandwidth-intensive services, and we argument for the fact that future services will lead to strong symmetry requirements on optical fibre access networks. The argumentations are supported by traffic measurements as well as behavioural and market trends

Ytterbyn 2030: en scenarioanalys av framtidens uppkopplade samhälle och konsekvenser av utebliven fiberutbyggnad

Följande rapport är skriven av RISE Research Institutes of Sweden, på uppdrag av Svenska Stadsnätsföreningen, med syftet att ge insyn i och förståelse för vilka möjligheter ett uppkopplat samhälle kan skapa samt å andra sidan hur ett samhälle kan påverkas om aktörer såsom offentlig sektor, enskilda individer och företag saknar en fullgod uppkoppling. Ett mål med rapporten är att öka förståelsen för vilka tekniska förutsättningar som krävs för att delta fullt ut det digitala samhället. Rapporten presenterar ett antal troliga framtidsscenarier kopplat till “framtidens smarta och uppkopplade samhälle” – där fiber ingår som en del av infrastrukturen – och tillhörande “motsatsscenarier” (beskrivna som “spegelscenarier”) – där fiber inte finns tillgängligt. Dessa scenarier utspelar sig år 2030 i en fiktiv by kallad Ytterbyn.Uppdrag av Svenska Stadsnätsföreningen</p

Rapport och rekommendationer från NSÖD

Inom Nationell Skalning Öppna Data (NSÖD) har vi både genererat kunskap men också analyserat dokumenterade erfarenheter och råd från genomförda projekt och andra organisationer. I denna rapport har vi sammanställt dessa samlade erfarenheter och gör rekommendationer till andra om hur resultatet kan och bör hanteras vidare. De två huvudsakliga tilltänkta mottagarna av resultatet från NSÖD är DIGG och projektet Nationell dataverkstad för kommunal och regional datadelning (Dataverkstad) som samordnas av Västra Götalandsregionen (VGR). Det finns andra mindre användare av resultatet (t.ex. enskilda kommuner) och det kommer troligtvis finnas ännu fler längre fram men det är också troligt att DIGG och Dataverkstaden då har utvecklat arbetet och stödet ännu mer. Den viktigaste anledningen till att DIGG är mottagare är att undvika “projektdöden”, d.v.s. att projektets resultat riskerar bli bortglömt samt oförändrat efter projekttiden (och med tiden därför blir allt mindre relevant). Genom att DIGG tar emot material från NSÖD och gör det till en del av sitt befintliga stöd kan det leva vidare och uppdateras (särskilt vägledningar och rekommendationer). DIGG och NSÖD har dessutom arbetat nära tillsammans kring flera viktiga projektleveranser så att resultatet direkt ägs och förvaltas av DIGG. Leveranserna från NSÖD har alltså varit anpassade för att enkelt kunna tas över och förvaltas av DIGG. Den främsta anledningen till Dataverkstaden som mottagare är att det projektet kan och bör fortsätta det mer praktiska arbete som NSÖD har bedrivit. Det finns praktiska lärdomar och erfarenheter som är direkt relevanta för Dataverkstaden. I viss mån finns också formellt stöd som VGR borde ta över och förvalta och utveckla. Det gäller framför allt vägledningar och specifikationer för hur specifika mängder av öppna data bör formateras och publiceras.Bilagor: A. Analys av befintligt stöd B. Undersökning deltagande kommunerUndersökning deltagande kommuner 2019 – analys och rapportUndersökning deltagande kommuner 2019 – tabellerUndersökning deltagande organisationer 2021-2022 – tabeller C. Utbildning arbetssätt och processer D. Workshop och utbildning öppna data32 E. Löpande utbildning öppna data F. Workshop öppna data för ledningsgrupp G. Rekommendation för grundläggande information om skolor H. Livsmedelsinspektioner – Presentation  I. Livsmedelsinspektioner – Rekommendation J. Livsmedelsinspektioner – Teknisk specifikation K. Måltidsinformation – PresentationL. IT-arkitektur – IoT-metadatakatalogM. Rekommendation för att ta fram vägledningar och specifikationer för enhetlig datadelning</p

Rapport och rekommendationer från NSÖD

Inom Nationell Skalning Öppna Data (NSÖD) har vi både genererat kunskap men också analyserat dokumenterade erfarenheter och råd från genomförda projekt och andra organisationer. I denna rapport har vi sammanställt dessa samlade erfarenheter och gör rekommendationer till andra om hur resultatet kan och bör hanteras vidare. De två huvudsakliga tilltänkta mottagarna av resultatet från NSÖD är DIGG och projektet Nationell dataverkstad för kommunal och regional datadelning (Dataverkstad) som samordnas av Västra Götalandsregionen (VGR). Det finns andra mindre användare av resultatet (t.ex. enskilda kommuner) och det kommer troligtvis finnas ännu fler längre fram men det är också troligt att DIGG och Dataverkstaden då har utvecklat arbetet och stödet ännu mer. Den viktigaste anledningen till att DIGG är mottagare är att undvika “projektdöden”, d.v.s. att projektets resultat riskerar bli bortglömt samt oförändrat efter projekttiden (och med tiden därför blir allt mindre relevant). Genom att DIGG tar emot material från NSÖD och gör det till en del av sitt befintliga stöd kan det leva vidare och uppdateras (särskilt vägledningar och rekommendationer). DIGG och NSÖD har dessutom arbetat nära tillsammans kring flera viktiga projektleveranser så att resultatet direkt ägs och förvaltas av DIGG. Leveranserna från NSÖD har alltså varit anpassade för att enkelt kunna tas över och förvaltas av DIGG. Den främsta anledningen till Dataverkstaden som mottagare är att det projektet kan och bör fortsätta det mer praktiska arbete som NSÖD har bedrivit. Det finns praktiska lärdomar och erfarenheter som är direkt relevanta för Dataverkstaden. I viss mån finns också formellt stöd som VGR borde ta över och förvalta och utveckla. Det gäller framför allt vägledningar och specifikationer för hur specifika mängder av öppna data bör formateras och publiceras.Bilagor: A. Analys av befintligt stöd B. Undersökning deltagande kommunerUndersökning deltagande kommuner 2019 – analys och rapportUndersökning deltagande kommuner 2019 – tabellerUndersökning deltagande organisationer 2021-2022 – tabeller C. Utbildning arbetssätt och processer D. Workshop och utbildning öppna data32 E. Löpande utbildning öppna data F. Workshop öppna data för ledningsgrupp G. Rekommendation för grundläggande information om skolor H. Livsmedelsinspektioner – Presentation  I. Livsmedelsinspektioner – Rekommendation J. Livsmedelsinspektioner – Teknisk specifikation K. Måltidsinformation – PresentationL. IT-arkitektur – IoT-metadatakatalogM. Rekommendation för att ta fram vägledningar och specifikationer för enhetlig datadelning</p