An Evaluation of the Impacts of Bolsa Família on Schooling

Conditional cash transfer programs have been proven effective when aiming to decrease poverty and increase school enrollment among poor. The Brazilian conditional cash transfer program Bolsa Família is the largest program in the developing world and affect 13 million families in their everyday life. One of the long-term aims of Bolsa Família is to increase school enrollment in Brazil, which also is the focus of this thesis. With human capital theory as the foundation and with data from the Brazilian household survey PNAD2011, a regression discontinuity design is carried out in order to evaluate the impacts of Bolsa Família on school enrollment. As a complement to this analysis, semi-structured interviews with ten beneficiaries are conducted. The main result from the evaluation is that Bolsa Família does not increase school enrollment but appear to provide help for the children in poor and extremely poor families to assimilate education

Being There No Matter What: Working in Publicly Provided Homecare Services

The aim of this article is to critically explore how formal and informal work practices interplay with gender in the shaping of homecare service’s work environments. An ethnomethodological view on doing gender is applied in combination with theories about challenges in relational work.The material is drawn from two projects represented by (i) a cooperative inquiry about Swedish homecare service’s work environments, with homecare service workers and first-line mangers (seven included in this article) and (ii) six semi-structured interviews with employees from a national work environment authority. The analytic procedure was qualitatively based using an abductive approach when looking for cohesive themes. Gendered organizational shortcomings that interplayed with the shaping of the work environments were lack of clear work descriptions, boundaries for work, resources for embodied work, and limited knowledge about risk assessment in relational work

Planering av grönstruktur

Grönstrukturens utrymme i svenska städers planering har inte alltid varit självklar, vilket den idag kan anses vara i varierad utsträckning. I takt med en ökad urbanisering ställs växande krav på stadsplaneringen och städers mål för utnyttjande av mark och vatten. Att se tillbaka på planeringshistoria ger en inblick i de trender och förändringar som städer genomgått och hur de har påverkat planeringen av grönstrukturen. Syftet för uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringen, med avseende på grönstrukturen, förändrats sedan 1940-talet till idag i Norrköping och Västerås. Målet var även att studera hur grönstruktur har definierats, vilka ställningstaganden som ligger till grund för dagens grönstruktur samt om planeringen i Norrköping och Västerås skiljer sig åt eller är likvärdig. Metoden för uppsatsen har varit planstudier. Huvudlitteratur har varit de plandokument som legat till grund för vidare planering och beslut i de båda städerna har studerats utifrån aspekterna bebyggelseutveckling, trafikstruktur och grönstruktur. Resultatet är en sammanställning av grönstrukturens utveckling i de båda städerna där framförallt förändring i utformning och funktion framhävs. Till skillnad mot bebyggelsestruktur och trafikstruktur som är prioriterade och självklara i alla studerade plandokument, har grönstrukturens utrymme och aktualitet varierat mycket. Definitionen av vad som klassas som en del av grönstrukturen samt hur den används har förändrats. Från att de har fyllt en mängd funktioner såsom friluftsliv och rekreation, till gröna lungor som mötesplatser samt för att tillgodose biologisk mångfald. Att planera långsiktigt handlar enligt oss om att lära sig av tidigare beslut och ställningstaganden. Genom att lära av tidigare erfarenheter kan hållbara planeringsverktyg för städers grönstrukturer utvecklas.The space of green structure in Swedish urban planning has not always been obvious, as it today can be considered to a varied extent. Increased urbanization leads to growing demands on urban planning and the cities visions for the use of land and water. Looking back at the planning history provides an insight into the trends and changes that cities have undergone and how they have influenced the planning of green structures. The aim of the paper was to examine how urban planning, with emphasize on the green structure, has changed since the 1940s until today in Norrköping and Västerås. How has green structure been defined and which positions have formed the basis of today's green structure? Does the planning of green structure in Norrköping and Västerås divide from each other or not? The method of the paper has been to study city plans. Planning documents that has formed the basis for further planning and decision-making in the two cities has been studied from the viewpoint of block structure, traffic structure and green structure. The result is a compilation of the green structures development in the two cities, where the particular change in design and function is emphasized. Unlike the built environment and traffic structure that is prioritized and obvious in all studied plan documents, the green structures space and timeliness have varied widely. The definition of what is classified as green structure and how it is used has changed from a variety of features, such as outdoor recreation to green spaces as meeting places and to secure biodiversity. For us, long-term planning is about to looking at historical standpoints in order to develop future sustainable planning

Роль кафедры акушерства и гинекологии ФПК и ПК в подготовке врачей-интернов

ИНТЕРНАТУРА И РЕЗИДЕНТУРААКУШЕРСТВОГИНЕКОЛОГИЯМЕДИЦИНСКОЙ ПРАКТИКИ МЕНЕДЖМЕНТОБРАЗОВАНИЕ МЕДИЦИНСКО

Heterogeneous contributions of change in population distribution of body mass index to change in obesity and underweight NCD Risk Factor Collaboration (NCD-RisC)

From 1985 to 2016, the prevalence of underweight decreased, and that of obesity and severe obesity increased, in most regions, with significant variation in the magnitude of these changes across regions. We investigated how much change in mean body mass index (BMI) explains changes in the prevalence of underweight, obesity, and severe obesity in different regions using data from 2896 population-based studies with 187 million participants. Changes in the prevalence of underweight and total obesity, and to a lesser extent severe obesity, are largely driven by shifts in the distribution of BMI, with smaller contributions from changes in the shape of the distribution. In East and Southeast Asia and sub-Saharan Africa, the underweight tail of the BMI distribution was left behind as the distribution shifted. There is a need for policies that address all forms of malnutrition by making healthy foods accessible and affordable, while restricting unhealthy foods through fiscal and regulatory restrictions

31st Annual Meeting and Associated Programs of the Society for Immunotherapy of Cancer (SITC 2016) : part two

Background The immunological escape of tumors represents one of the main ob- stacles to the treatment of malignancies. The blockade of PD-1 or CTLA-4 receptors represented a milestone in the history of immunotherapy. However, immune checkpoint inhibitors seem to be effective in specific cohorts of patients. It has been proposed that their efficacy relies on the presence of an immunological response. Thus, we hypothesized that disruption of the PD-L1/PD-1 axis would synergize with our oncolytic vaccine platform PeptiCRAd. Methods We used murine B16OVA in vivo tumor models and flow cytometry analysis to investigate the immunological background. Results First, we found that high-burden B16OVA tumors were refractory to combination immunotherapy. However, with a more aggressive schedule, tumors with a lower burden were more susceptible to the combination of PeptiCRAd and PD-L1 blockade. The therapy signifi- cantly increased the median survival of mice (Fig. 7). Interestingly, the reduced growth of contralaterally injected B16F10 cells sug- gested the presence of a long lasting immunological memory also against non-targeted antigens. Concerning the functional state of tumor infiltrating lymphocytes (TILs), we found that all the immune therapies would enhance the percentage of activated (PD-1pos TIM- 3neg) T lymphocytes and reduce the amount of exhausted (PD-1pos TIM-3pos) cells compared to placebo. As expected, we found that PeptiCRAd monotherapy could increase the number of antigen spe- cific CD8+ T cells compared to other treatments. However, only the combination with PD-L1 blockade could significantly increase the ra- tio between activated and exhausted pentamer positive cells (p= 0.0058), suggesting that by disrupting the PD-1/PD-L1 axis we could decrease the amount of dysfunctional antigen specific T cells. We ob- served that the anatomical location deeply influenced the state of CD4+ and CD8+ T lymphocytes. In fact, TIM-3 expression was in- creased by 2 fold on TILs compared to splenic and lymphoid T cells. In the CD8+ compartment, the expression of PD-1 on the surface seemed to be restricted to the tumor micro-environment, while CD4 + T cells had a high expression of PD-1 also in lymphoid organs. Interestingly, we found that the levels of PD-1 were significantly higher on CD8+ T cells than on CD4+ T cells into the tumor micro- environment (p < 0.0001). Conclusions In conclusion, we demonstrated that the efficacy of immune check- point inhibitors might be strongly enhanced by their combination with cancer vaccines. PeptiCRAd was able to increase the number of antigen-specific T cells and PD-L1 blockade prevented their exhaus- tion, resulting in long-lasting immunological memory and increased median survival

Workshop on the collection and analysis of trace metals in precipitation

The Paris Commission (PARCOM) and the Helsinki Commission (HELCOM) have initiated intercomparison exercises to evaluate and improve the estimates of atmospheric trace metal deposition. In the evaluation of the trace metal load to the European marginal seas, it is essential to assure compabilityThe Paris Commission (PARCOM) and the Helsinki Commission (HELCOM) have initiated intercomparison exercises to evaluate and improve the estimates of atmospheric trace metal deposition. In the evaluation of the trace metal load to the European marginal seas, it is essential to assure compabilit

Luftkvalitet i tätorter 2001/02

I föreliggande rapport redovisas halter i urban bakgrundsluft (tätortsmiljö) för kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), sot, partiklar (PM10) och lättflyktiga kolväten (VOC) från totalt 46 kommuner varav 38 ingått i Urbanmätnätet samt halter i gaturum av NO2, PM10 och kolmonoxid (CO). Dessutom redovisas halter i bakgrundsluft på landsbygd från det nationella övervakningsnätet. Rapporten syftar främst till att ge en bild av den nuvarande luftkvalitetssituationen i förhållande till aktuella och inom en snar framtid kommande miljökvalitetsnormer för utomhusluft, samt att redogöra för trender för de aktuella komponenterna. Halterna av SO2, NO2, sot och bensen minskar fortfarande i svenska tätorter även om den årliga minskningstakten avtar. Trafikens minskade utsläpp, bland annat till följd av införandet av katalysatorer på personbilar, är en orsak till detta. Halter som bedöms skadliga för hälsan (enligt tagna eller föreslagna miljökvalitetsnormer) överskrids för NO2, PM10 och bensen, men ej för SO2 och CO. För NO2 överskrids miljökvalitetsnormen för dygn respektive timme endast i Göteborg och Stockholm. Halterna av PM10 ligger i de flesta tätorter över den övre utvärderingströskeln i urban bakgrund. De högsta halterna i urban bakgrund uppmättes under vinterhalvåret 2001/02 i de värmländska orterna Arvika och Grums. Bland de mätningar av PM10 som utfördes i gaturum överskreds miljökvalitetsnormen för dygn i Uppsala, Kristianstad och Stockholm. För bensen överskreds den föreslagna miljökvalitetsnormen i urban bakgrund i 20% av de kommuner som medverkade i UrbanmätnätetI föreliggande rapport redovisas halter i urban bakgrundsluft (tätortsmiljö) för kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), sot, partiklar (PM10) och lättflyktiga kolväten (VOC) från totalt 46 kommuner varav 38 ingått i Urbanmätnätet samt halter i gaturum av NO2, PM10 och kolmonoxid (CO). Dessutom redovisas halter i bakgrundsluft på landsbygd från det nationella övervakningsnätet. Rapporten syftar främst till att ge en bild av den nuvarande luftkvalitetssituationen i förhållande till aktuella och inom en snar framtid kommande miljökvalitetsnormer för utomhusluft, samt att redogöra för trender för de aktuella komponenterna. Halterna av SO2, NO2, sot och bensen minskar fortfarande i svenska tätorter även om den årliga minskningstakten avtar. Trafikens minskade utsläpp, bland annat till följd av införandet av katalysatorer på personbilar, är en orsak till detta. Halter som bedöms skadliga för hälsan (enligt tagna eller föreslagna miljökvalitetsnormer) överskrids för NO2, PM10 och bensen, men ej för SO2 och CO. För NO2 överskrids miljökvalitetsnormen för dygn respektive timme endast i Göteborg och Stockholm. Halterna av PM10 ligger i de flesta tätorter över den övre utvärderingströskeln i urban bakgrund. De högsta halterna i urban bakgrund uppmättes under vinterhalvåret 2001/02 i de värmländska orterna Arvika och Grums. Bland de mätningar av PM10 som utfördes i gaturum överskreds miljökvalitetsnormen för dygn i Uppsala, Kristianstad och Stockholm. För bensen överskreds den föreslagna miljökvalitetsnormen i urban bakgrund i 20% av de kommuner som medverkade i Urbanmätnäte