Vem kan bli rockstjärna? : En kvalitativ innehållsanalys av genus inom musikjournalistik

Denna uppsats undersöker hur musikjournalistik framställer manliga och kvinnliga artister inom genren rockmusik i syfte att undersöka hur dessa representeras i förhållande till deras kön. Studiens material baseras på sammanlagt tio artiklar från magasinen Pitchfork och Rolling Stone Magazine. För att synliggöra maktrelationer kopplat till genus används en kritisk diskursanalys med tyngdpunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell och Roger Fowlers teori om kritisk lingvistik. Den teoretiska ramen innefattar studier om representation, språk och diskursteori samt genus, performativitet och populärkultur. Studiens resultat indikerar att kvinnor och män inom rockmusik beskrivs på olika sätt baserat på normativa föreställningar om deras kön

Public Law, European Constitutionalism and Copyright in Standards

Should technical standards decided and published by official Standards Development Organizations (SDOs) and referred to in Regulations, Directives or, generally, in EU law be regarded as “law” that must be accessible to the public, or could these standards still be private goods, licensed for royalties and, indeed, only accessible by a few? Access to technical standards may be the next hot topic for the European Standard Setting Organisations (SSOs) and the EU Commission. Some SSOs, as a way to finance their activities to develop technical standards, may charge firms or third persons to access and make use of the technical standards produced

Uppmärksamhet och lögner : - En kvalitativ studie i Sverigedemokraternas kommunikativa arbete.

Detta arbete rör politisk kommunikation, med särskilt fokus på Sverigedemokraterna och deras kommunikativa processer. Vi har genom intervju, med Sverigedemokraternas kommunikationschef, samt retoriska analyser sett till hur Sverigedemokraterna arbetar när det kommer till kampanjplanering. Vi har dessutom använt oss av Sverigedemokraternas egna kommunikationsplan och genom denna dragit paralleller till hur arbetet med kommunikation går till hos ett parti som Sverigedemokraterna. Att skriva om ett parti som Sverigedemokraterna kan vara känsligt, och vi har varit noga med att enbart fokusera på de kommunikativa processerna. Vår intervju och analyser har vi gett stöd genom teorier inom bland annat PR, politisk kommunikation, medial spridning och sambandet mellan politiska partier och medier. Vad vi har sett är att de kommunikativa processerna inom Sverigedemokraterna, enligt Sverigedemokraterna själva är utformade på så sett att dessa ska skapa så stor uppmärksamhet som möjlighet, detta i ett försök att få de traditionella- och nya medierna att få upp ögonen för dessa. De två kampanjer vi har valt att analysera genom detta arbete är dels tunnelbanekampanjen i Östermalmstorg samt flygbladet som delades ut i de flyktingtäta områdena kring Medelhavet. Det vi har kommit fram till genom detta arbete är att de mål som Sverigedemokraterna har satt upp för dessa kampanjer har varit att skapa uppmärksamhet. Uppmärksamhet som de både skapat själva och fått via spridning i bland annat sociala medier.

Labor Market Pooling and Job Outcomes of Displaced Workers

This paper studies how labor market pooling, calculated as regional concentrations of employment in related industries and related occupations, affects the job outcomes of displaced workers. Using matched employer-employee data for displaced workers between 2003-2009 in Sweden, the results show that all workers experience a drop in earnings after displacement. However, the earning losses of workers who lose their jobs in markets with higher labor market pooling are lower. Two mechanisms are highlighted to why this is the case - (1) better job match and (2) higher probability of getting a better job than the pre-displacement one

The Global Fashion System : On its social-ecological intertwinedness

The fashion industry contributes to shaping the state of the planet: impacts of production and consumption of textile fast-fashion are rising, and the growing number of sustainability-oriented actions have not slowed current trends. The industry’s (un)sustainability is mainly researched within two epistemic communities: fashion studies concerned with social sustainability, and circular economy focused on material biophysical and technological aspects of material cycles along the value chain. I argue that this split of social and ecological aspects is the problématique of sustainable fashion, and that the epistemic community of sustainability sciences should turn its attention to fashion. My aim has been to develop a theoretically informed way of thinking critically about the intertwinedness of social-ecological systems, using fashion as a case study. I combine a social-ecological systems approach with critical realism as a metatheory of transdisciplinarity. My four mixed-methods research papers draw from data and information synthesis, ‘Keystone actor’ and business ecosystem analysis, literature review, analysis and critique of texts that shape theory and praxis in social-ecological systems approaches, and metatheoretic integration. Paper I investigates the business ecosystem of the fashion industry´s keystone actors, revealing roles and alliances in sustainability efforts operationalized through wide-ranging industry collaborations. It finds the current focus on internal operations of fashion businesses fails to recognize the potential of other types of actors to influence the pace and direction of the industry’s sustainability efforts. This indicates the importance for policymakers within global sustainability to think beyond value chain boundaries and understand fashion as an intertwined system. Paper II explores why sustainability interventions by the industry and policymakers have not been successful. It demonstrates that deepening the systemic treatment of the widely used driver-state-response framework reveals social-ecological dynamics and supports proactive, rather than reactive sustainability efforts. It argues that reducing the fashion industry's planetary pressures requires explicit recognition of the system’s social drivers and shows the need for real-world adaptive actions that include social activities beyond the value chain. Paper III examines and critically reflects on disciplinary perspectives on fashion, showing ways to deepen the treatment of culture and diversity in social-ecological systems research at global levels. It provides systemic approaches for transdisciplinary actors to find more common ground on a ‘fashion system’ approach towards sustainability. It outlines challenges facing scientific research to contribute with knowledge useful for actions. Paper IV explores diverse perceptions and interests in the ‘sustainable fashion’ discourse, and points to ways that a systemic approach can harmonise existing efforts. It shows that academic papers rarely define sustainable fashion, and provided definitions are partial and not always consistent. Ultimately, it argues that a definition would rather impede than be helpful for work towards sustainable fashion. Its critical reflections contribute to interpretive approaches in social-ecological systems research, recognizing that meanings and intentions shape the effectiveness and significance of actions. Together, this provides a better understanding that the depth of fashion’s social-ecological intertwinedness is more than what is observed, studied and experienced. It contributes to a theoretical framework showing why sustainability of fashion needs to be thought of in terms of systems that reflect real connectivity and diversity, supporting fashion industry engagement with intrinsically intertwined material and social dimensions. Bringing attention to this intertwinedness opens up for possibilities and creative thinking for sustainable fashions.Modeindustrin bidrar till att forma planetens tillstånd: negativa effekter från produktion och konsumtion av fast-fashion ökar, och det ökande antalet hållbarhetsinriktade åtgärder har inte bromsat aktuella trender. Vetenskaplig forskning om modeindustrins (o)hållbarhet ökar inom två epistemiska gemenskaper, studier av mode och dess sociala hållbarhet och cirkulär ekonomi, dessa fokuserar på sociala aspekter eller betonar materiella biofysiska och tekniska aspekter utmed industrins värdekedja. Uppdelning av sociala och ekologiska aspekter bidrar till hållbart modets problématique, varför jag hävdar att det är dags för den epistemiska gemenskapen, hållbarhetsvetenskap att uppmärksamma mode. Mitt mål har varit att, med mode som fallstudie, utveckla ett teoretiskt informerat sätt att tänka kritiskt kring sammanflätningen av social-ekologiska system. Jag förenar en social-ekologisk systemansats med kritisk realism som transdisciplinär metateori. Mina fyra forskningsartiklar använder flera, ofta blandade metoder hämtade från data- och informationssyntes, 'Keystone-aktör' och affärsekosystemanalys, litteraturgranskning, analys och kritik av texter som formar teori och praktik i social-ekologiska systemtillvägagångssätt och metateoretisk integration. Artikel I undersöker affärsekosystemet för modeindustrins ’keystone’-aktörer, och avslöjar roller och allianser i hållbarhetsarbetet som operationaliseras genom branschsamarbeten. Den visar att nuvarande fokus på modeföretagens interna verksamhet fallerar att inse potentialen andra typer av aktörer har gällande påverkan av takt och riktning för hållbarhetsinsatserna. Detta visar vikten av att beslutsfattare inom global hållbarhet, tänker bortom värdekedjans gränser och förstår mode som ett sammanflätat system. Artikel II analyserar varför hållbarhetsinsatser från industrin och beslutsfattare inte har varit framgångsrika. Genom en fördjupad systemisk användning av ramverket Driver-State-Response visar den på en social-ekologisk dynamik som stödjer proaktiva, snarare än reaktiva hållbarhetsansträngningar. Den hävdar att en minskning av modeindustrins planetära påverkan kräver explicit erkännande av systemets sociala drivkrafter och visar på behovet för adaptiva åtgärder att inkludera sociala aktiviteter utanför värdekedjan. Artikel III undersöker och reflekterar kritiskt kring disciplinära perspektiv på mode, och visar sätt att fördjupa analysen av kultur och mångfald i social-ekologisk systemforskning på global nivå. Den presenterar systemiska tillvägagångssätt transdisciplinära aktörer kan använda för att hitta en gemensam grund för en ’hållbart modesystem’-strategi. Den beskriver utmaningar som vetenskaplig forskning står inför beträffande hur kunskap ska göras användbar för konkreta åtgärder. Artikel IV utforskar uppfattningar och intressen i diskursen om ’hållbart mode’, och visar hur ett systemiskt tillvägagångssätt kan harmonisera nuvarande arbeten. Den visar att akademiska studier sällan definierar hållbart mode, och att tillhandahållna definitioner i regel är partiella och inte alltid konsekventa. Den gör gällande att en definition snarare skulle hindra än hjälpa arbete för hållbart mode. Dess kritiska reflektioner bidrar med ett tolkande tillvägagångssätt inom social-ekologisk systemforskning, samt med insikten att betydelser och avsikter formar effektiviteten samt betydelsen av olika åtgärder. Denna avhandling bidrar till en bättre förståelse för att modets social-ekologiska sammanflätning går djupare än det som observeras, studeras och upplevs, samt varför sociala och miljömässiga aspekter inte kan behandlas separat i något hållbarhetsarbete. Avhandlingen bidrar till teoretiskt ramverk som visar varför hållbart mode behöver förstås i termer av system som speglar verklig mångfald. Att understryka modesystemets sammanflätning och diversitet öppnar upp för möjligheter och kreativt tänkande för flera hållbara modesystem

The role of teachers in exploratory discussions : A literature study on exploratory whole-class discussions in mathematics in grades 4–6

Detta självständiga arbete handlar om kritiska aspekter för matematiska utforskande samtal i helklass kopplade till vad som kännetecknar lärares roll i aktiviteten. Ämnet anses viktigt att undersöka eftersom granskningar i grundskolans årskurs 4–6 visar att matematikundervisningen inte är tillräckligt varierad och att det matematiska samtalet får för lite utrymme i förhållande till tyst enskilt arbete. Genom att engagera sig i varandras matematiska idéer i utforskande matematiska samtal anses elever utveckla ett djupare matematiskt kunnande. Lärares roll i sådana helklassamtal är komplex och det ställs många höga krav på genomförandet. Därför behövs kunskap om lärares roll vid aktiviteten. En litteraturstudie baserad på tio forskningsartiklar har genomförts. Datamaterialet bearbetades genom en tematisk analys för att besvara studiens frågeställning om vad som kännetecknar lärares roll i utforskande matematiska samtal. Resultatet delas in i två huvudsakliga teman. Lärares roll som organisatör innefattar arbete inför och under helklassamtal, som handlar om val av och förberedande arbete med matematikuppgifter, och om bemötande och sammankoppling av elevlösningar under samtalet. Lärares roll som matematikdidaktiker innefattar ämneskompetens, ett långsiktigt arbete med normer och förväntningar samt ett skifte i lärarrollen. Dessa delar handlar om att ha kännedom om olika lösningsmetoder, kunna agera flexibelt och öppet gentemot matematikinnehållet, uppmuntra allas deltagande genom förväntningar samt ge elever större plats och ansvar för samtalsinnehållet. De aspekter i lärarrollen som studien pekar på kan vara betydelsefulla att beakta för blivande och yrkesverksamma lärare, givet den komplexitet som rollen kännetecknas av samt det uttryckta behovet av att utveckla matematikundervisningen

Because who the h*ck would buy a Christmas lamp in the summer

Inom de senaste 10 åren har intresset för ämnet företagsekonomi vid gymnasiet ökat. Samtidigt finns det få studier om undervisning i ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka vad som behöver ligga till grund för undervisning som gör att elever kan utveckla ett mer kvalificerat erfarande av påläggskalkylens användning som beslutsunderlag. För att uppfylla studiens syfte valdes fenomenografi som teoretiskt perspektiv för analys av den insamlade data. Metoden för studien är en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats där elevsvar har samlats in och analyserats. Resultatet visar tre olika kategorier av förståelse som sammanställts i ett fenomenografiskt utfallsrum. Vidare har kritiska aspekter som skiljer de olika kategorierna identifierats. Med hjälp av kategorierna och de kritiska aspekterna kan lärare i företagsekonomi vid gymnasiet utveckla undervisning som leder till att elever kan utveckla ett mer kvalificerat resonemang om påläggskalkylens påverkan på beslut i företag. Resultatet diskuteras även i förhållande till den ämnesdidaktiska relevansen och förslag till vidare forskning presenteras.

“You have a vision of how you want to work, then you have reality” : A qualitative study of how six preschool teachers in Stockholm work with participation in preschool for children in need of support

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare från olika förskolor i Stockholm beskriver arbetet för att göra barn i behov av stöd delaktiga i förskolans verksamhet. Det teoretiska perspektiv som valts till denna uppsats är det sociokulturella, där tyngdpunkten lagts på att synliggöra betydelsen av socialt samspel för att barn i behov av stöd ska få möjlighet att utvecklas. Men även språkets betydelse för barns utveckling är något vi velat belysa i vår undersökning. De centrala sociokulturella begrepp som använts i denna uppsats är samspel, språk, kommunikativa stöttor och den närmaste utvecklingszonen. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer av 6 förskollärare som arbetar på 6 olika förskolor i Stockholm. Ur empirin kunde vi finna två framträdande teman som vi valde att namnge anpassningar och förhållningssätt. Förskollärarna gjorde ständiga anpassningar efter barnens behov i syfte att möjliggöra för dessa barns delaktighet. Det förhållningssätt som nämndes ha betydelse i arbetet med dessa barn var ett relationellt förhållningssätt där en god relation till barnet och att utgå från det specifika barnets behov var det som förespråkades. Slutsatsen vi kom fram till var att arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd i förskolan inte vara helt enkelt utan kantades av hinder, som framförallt handlade om bristande strukturella förutsättningar i förskolans verksamhet. Förskollärarna uppgav också att begränsad språklighet hos barnen försvårade arbetet med delaktighet. Utifrån detta menade de även att språket var av stor betydelse i arbetet med delaktighet för barn i behov av stöd

Om Marknadens Beteende på Ex-Dagen : Kan ex-dagseffekten förklaras av skatterelaterad teori?

De senaste 50 åren har omfattande studier om den så kallade ex-dagseffekten gjorts och de har gemensamt kommit fram till att det finns en ex-dagseffekt, dvs. att aktiepriset faller med ett belopp som är mindre än utdelningen på ex-dagen. Den teori som fått störst genomslag i forskningen kring ex-dagseffekten härstammar från en studie av Elton & Gruber, 1970. Elton & Gruber menar att marknaden utgörs av klientel med olika skattesituationer och att dessa klientels olika skattemässiga preferenser på ex-dagen ger upphov till ex-dagseffekten. Elton & Gruber konstruerar en prisfallskvot och visar empiriskt att den är mindre än ett och att det finns ett samband mellan direktavkastningen och prisfallskvoten. Undersökningen utförs på en amerikansk aktiemarknad med ett skatteklimat som skiljer på utdelning och kapitalvinst. Syftet med denna studie är att undersöka om Elton & Grubers teori går att applicera på den svenska aktiemarknaden. Eftersom kapitalvinst och utdelning beskattas lika i Sverige bör, enligt Elton & Gruber, skattedrivna klientel inte existera och således ex-dagseffekten saknas. Vidare bör inte något samband mellan direktavkastningen och prisfallskvoten finnas i Sverige. I studien används Elton & Grubers prisfallskvot för att mäta aktieprisfallet på ex-dagen relativt mot utdelningsbeloppet. Undersökningen visar på en prisfallskvot som är signifikant mindre än ett. Prisfallskvotens medelvärde är 0.46 vilket betyder att aktiepriset i snitt faller med 46 procent av utdelningsbeloppet på ex-dagen. Studien finner ett positivt linjärt samband mellan prisfallskvoten och direktavkastningen som är signifikant på en-procent signifikansnivå. Dessa iakttagelser leder tillsammans till slutsatsen att Elton & Grubers teori om att existensen av skattedrivna klientel ger upphov till ex-dagseffekten inte är applicerbar på den svenska aktiemarknaden