EHDV-2 Infection Prevalence Varies in Culicoides sonorensis after Feeding on Infected White-Tailed Deer over the Course of Viremia

Epizootic hemorrhagic disease viruses (EHDVs) are arboviral pathogens of white-tailed deer and other wild and domestic ruminants in North America. Transmitted by various species of Culicoides, EHDVs circulate wherever competent vectors and susceptible ruminant host populations co-exist. The impact of variation in the level and duration of EHDV viremia in white-tailed deer (Odocoileus virginianus) on Culicoides infection prevalence is not well characterized. Here we examined how infection prevalence in a confirmed North American vector of EHDV-2 (Culicoides sonorensis) varies in response to fluctuations in deer viremia. To accomplish this, five white-tailed deer were experimentally infected with EHDV-2 and colonized C. sonorensis were allowed to feed on deer at 3, 5, 7, 10, 12, 14, 18, and 24 days post infection (dpi). Viremia profiles in deer were determined by virus isolation and titration at the same time points. Blood-fed Culicoides were assayed for virus after a 10-day incubation (27 ◦C) period. We found that increases in deer EHDV blood titers significantly increased both the likelihood that midges would successfully acquire EHDV and the proportion of midges that reached the titer threshold for transmission competence. Unexpectedly, we identified four infected midge samples (three individuals and one pool) after feeding on one deer 18 and 24 dpi, when viremia was no longer detectable by virus isolation. The ability of ruminants with low-titer viremia to serve as a source of EHDV for blood-feeding Culicoides should be explored further to better understand its potential epidemiological significance

Height and body-mass index trajectories of school-aged children and adolescents from 1985 to 2019 in 200 countries and territories: a pooled analysis of 2181 population-based studies with 65 million participants

Summary Background Comparable global data on health and nutrition of school-aged children and adolescents are scarce. We aimed to estimate age trajectories and time trends in mean height and mean body-mass index (BMI), which measures weight gain beyond what is expected from height gain, for school-aged children and adolescents. Methods For this pooled analysis, we used a database of cardiometabolic risk factors collated by the Non-Communicable Disease Risk Factor Collaboration. We applied a Bayesian hierarchical model to estimate trends from 1985 to 2019 in mean height and mean BMI in 1-year age groups for ages 5–19 years. The model allowed for non-linear changes over time in mean height and mean BMI and for non-linear changes with age of children and adolescents, including periods of rapid growth during adolescence. Findings We pooled data from 2181 population-based studies, with measurements of height and weight in 65 million participants in 200 countries and territories. In 2019, we estimated a difference of 20 cm or higher in mean height of 19-year-old adolescents between countries with the tallest populations (the Netherlands, Montenegro, Estonia, and Bosnia and Herzegovina for boys; and the Netherlands, Montenegro, Denmark, and Iceland for girls) and those with the shortest populations (Timor-Leste, Laos, Solomon Islands, and Papua New Guinea for boys; and Guatemala, Bangladesh, Nepal, and Timor-Leste for girls). In the same year, the difference between the highest mean BMI (in Pacific island countries, Kuwait, Bahrain, The Bahamas, Chile, the USA, and New Zealand for both boys and girls and in South Africa for girls) and lowest mean BMI (in India, Bangladesh, Timor-Leste, Ethiopia, and Chad for boys and girls; and in Japan and Romania for girls) was approximately 9–10 kg/m2. In some countries, children aged 5 years started with healthier height or BMI than the global median and, in some cases, as healthy as the best performing countries, but they became progressively less healthy compared with their comparators as they grew older by not growing as tall (eg, boys in Austria and Barbados, and girls in Belgium and Puerto Rico) or gaining too much weight for their height (eg, girls and boys in Kuwait, Bahrain, Fiji, Jamaica, and Mexico; and girls in South Africa and New Zealand). In other countries, growing children overtook the height of their comparators (eg, Latvia, Czech Republic, Morocco, and Iran) or curbed their weight gain (eg, Italy, France, and Croatia) in late childhood and adolescence. When changes in both height and BMI were considered, girls in South Korea, Vietnam, Saudi Arabia, Turkey, and some central Asian countries (eg, Armenia and Azerbaijan), and boys in central and western Europe (eg, Portugal, Denmark, Poland, and Montenegro) had the healthiest changes in anthropometric status over the past 3·5 decades because, compared with children and adolescents in other countries, they had a much larger gain in height than they did in BMI. The unhealthiest changes—gaining too little height, too much weight for their height compared with children in other countries, or both—occurred in many countries in sub-Saharan Africa, New Zealand, and the USA for boys and girls; in Malaysia and some Pacific island nations for boys; and in Mexico for girls. Interpretation The height and BMI trajectories over age and time of school-aged children and adolescents are highly variable across countries, which indicates heterogeneous nutritional quality and lifelong health advantages and risks

EHDV-2 Infection Prevalence Varies in <i>Culicoides sonorensis</i> after Feeding on Infected White-Tailed Deer over the Course of Viremia

Epizootic hemorrhagic disease viruses (EHDVs) are arboviral pathogens of white-tailed deer and other wild and domestic ruminants in North America. Transmitted by various species of Culicoides, EHDVs circulate wherever competent vectors and susceptible ruminant host populations co-exist. The impact of variation in the level and duration of EHDV viremia in white-tailed deer (Odocoileus virginianus) on Culicoides infection prevalence is not well characterized. Here we examined how infection prevalence in a confirmed North American vector of EHDV-2 (Culicoides sonorensis) varies in response to fluctuations in deer viremia. To accomplish this, five white-tailed deer were experimentally infected with EHDV-2 and colonized C. sonorensis were allowed to feed on deer at 3, 5, 7, 10, 12, 14, 18, and 24 days post infection (dpi). Viremia profiles in deer were determined by virus isolation and titration at the same time points. Blood-fed Culicoides were assayed for virus after a 10-day incubation (27 &#176;C) period. We found that increases in deer EHDV blood titers significantly increased both the likelihood that midges would successfully acquire EHDV and the proportion of midges that reached the titer threshold for transmission competence. Unexpectedly, we identified four infected midge samples (three individuals and one pool) after feeding on one deer 18 and 24 dpi, when viremia was no longer detectable by virus isolation. The ability of ruminants with low-titer viremia to serve as a source of EHDV for blood-feeding Culicoides should be explored further to better understand its potential epidemiological significance

3500 kyrkor : Problem eller möjlighet. 8 Restuareringsexempel

I kyrkorna finner man de högsta kvaliteterna av arkitektur och konst som har stått i mänsklig makt att uppbringa. Kulturarvets värde är högt. Arkitektur är en konstart som förstärker funktionen/verksamheten – på samma sätt som t.ex. musik, poesi, skulptur eller måleri. Konstarterna går utöver funktionerna/verksamheterna, därför finns det alltid nya möjligheter att bearbeta. Restaureringskonstens uppgift är att tillvara arkitekturkvaliteterna, utveckla dem och förhöja dem. Det finns ungefär 3 500 kyrkor inom Svenska kyrkan, en tredjedel medeltida och entredjedel från 1950–60-talen. Sammantaget är det en komplex samling byggnader. Majoriteten av 6,4 miljoner medlemmar i Svenska kyrkan är intresserade av att kyrkobyggnaderna tas om hand. Färre säger sig vara intresserade av att aktivt delta i kyrkans kärnverksamhet. Men kyrkobyggnaden och verksamheten hänger samman; de enda byggnader som haft enoch samma användning i 1000 år är kyrkor. Att vårda och utveckla kyrkobyggnadsmiljöernaingår inte i kyrkans kärnverksamheter. Varför inte? Sedan relationsförändringen år 2000 då kyrkan skildes från staten har inga långsiktiga visioner eller strategier om förvaltningen av Sveriges mest tillgängliga kulturskatt framkommit. Inget drastiskt hände år 2000; antalet gudstjänstbesökare började minska långt tidigare. Varför ska vi vara så oroliga nu när vi inte var det förut? Våra kyrkor är i bättre skick än i något annat land i Europa, vi har aldrig haft det så bra som nu, ändå är det först nu som vi inte anser oss ha råd att sköta denna del av kulturarvet. Andra länder har en mängd olika sätt att finansiera och arbeta med kyrkobyggnader. Sverige har bara ett sätt, statsbidrag. En mängd oprövade möjligheter finns – ett gyllene ägg att förvalta! 20 studenter i Restaureringskonst har arbetat med kunskapsuppbyggnad i teori och praktik under året. Våra studier har innefattat tre innerstadskyrkor och fem andra kyrkor i Stockholms stift, praktiskt nåbara för våra studier. Vi är väl medvetna om de helt olikartade förutsättningar som finns i vårt avlånga land med Europas snabbaste urbaniseringstakt, även om vi haft ett begränsat antal fallstudier när vi tränat arbetsprocess och metodik. Året har förutom projektarbete omfattat föreläsningar, seminarier, workshops och studieresor inom restaureringshistoria, dokumentation med 3D-laserscanning, kulturhistoriskvärdering och analys, material och metoder för restaurering, gestaltning och bevarande,presentation och kommunikation. Av årets studenter är tio arkitekter, en ingenjör, sex antikvarier, två konservatorer och en förvaltare. Tack vare kursens blandade professioner är inledningdiskussionerna och det interna kunskapsutbytet en viktig del av utbildningen, liksom det nätverk som erbjuds genom inbjudna föreläsare och specialister inom praktisk restaurering och i forskningsfronten. Genom studiebesök och studieresor får studenterna kontakter ochintryck av hur restaurering tillämpas och diskuteras i olika sammanhang. I år har vi gjort studieresor till Tyskland och England samt inom Sverige. Kyrkan har i alla tider stått för högsta kvalitet i arkitektur och konst – årets kurs vill visa värdet av denna resurs och hur vi kan arbeta med uppgiften att upprätthålla och gärna öka kulturarvets kvaliteter genomrestaureringskonst.Vi tackar alla som bidragit till genomförandet av vår kurs i år; särskilt Stockholms stift och de församlingar som har gett oss tillgång till sina kyrkor.Restaureringskonst vid Mejan Arc, Kungl. Konsthögskolan i Stockholm har under läsåret 2013–14 arbetat med kyrkor, landets mest omfattande kulturarv och största restaureringsuppgift. De flesta ägs av Svenska kyrkan och är samtidigt ett kulturarv som ägs av oss alla. Vi har i årets kurs utforskat kyrkobyggnader, odlat existerande kvaliteter och utvecklat nya.Uttryck som kyrkors övertalighet, lägga kyrkor i malpåse, kallställning och överkostnaderindikerar problem. Vi vill vända trenden från problemsökande till att finna möjligheter. Därför söker vi en konstruktiv utveckling med förädling och kreativ förbättring därvärdena vidmakthålls. Studenterna har kommit fram till att kyrkorna i de flesta fall kanbrukas vidare, ibland är bevarandekravet absolut, ibland är förändring en nödvändighet.</p