Metod för bestämning av mängd föryngringsmedel till returasfalt

Bitumen från returasfalt blandas med olika mängd föryngringsmedel. Viskositeten hos komponenterna och olika blandningar mäts med Brookfieldviskosimeter vid olika temperaturer. Mätresultaten jämförs med beräknad viskositet utifrån skattade WLF-samband

Modelling electro-active polymers with a dispersion-type anisotropy

We propose a novel constitutive framework for electro-active polymers (EAPs) that can take into account anisotropy with a chain dispersion. To enhance actuation behaviour, particle-filled EAPs become promising candidates nowadays. Recent studies suggest that particle-filled EAPs, which can be cured under an electric field during the manufacturing time, do not necessarily form perfect anisotropic composites, rather they create composites with dispersed chains. Hence in this contribution, an electro-mechanically coupled constitutive model is devised that considers the chain dispersion with a probability distribution function (PDF) in an integral form. To obtain relevant quantities in discrete form, numerical integration over the unit sphere is utilised. Necessary constitutive equations are derived exploiting the basic laws of thermodynamics that result in a thermodynamically consistent formulation. To demonstrate the performance of the proposed electro-mechanically coupled framework, we analytically solve a non-homogeneous boundary value problem, the extension and inflation of an axisymmetric cylindrical tube under electro-mechanically coupled load. The results capture various electro-mechanical couplings with the formulation proposed for EAP composites

Apicotomy: a root apical fracture for surgical treatment of impacted upper canines

Impacted canines, due to systemic or local factors, represent a frequent problem in most populations. Surgical intervention usually involves exposure for spontaneous eruption, exposure for orthodontic traction or extraction. The author presents the apicotomy technique, which has been successfully used during the past twenty years for conservative intervention in cases of impacted upper canines with dilaceration or apical root-ankylosis. This original method involves surgical fracture of the root apex, followed by orthodontic traction of the corono-radicular region

What’s that? An observation at the handover between shifts in an intensive care unit

I bakgrunden framkommer att ett av sjukvårdens stora mål är att arbeta patientsäkert för att minska vårdskador. Intensivvårdsjuksköterskan har ett ansvar att utföra god och säker vård. En förebyggande säkerhetsåtgärd är en säker kommunikation som enligt studier ska vara tydlig, korrekt och följa viss struktur. Strukturerade och standardiserade rutiner med protokoll förespråkas då det visar på ökad effektivitet och patientsäkerhet. SBAR är det verktyg som rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vid överrapportering. Tidigare forskning beskriver att miljön vid överrapporteringen skall vara fri från störande ljud och avbrott. Syftet med denna studie är att observera överrapporteringen vid arbetspassbyte på intensivvårdsavdelning samt att undersöka hur rapporten uppfattades av aktörerna. Metoden som användes var kvantitativ med observationsprotokoll och enkätundersökning. Totalt tio observationer utfördes på två olika intensivvårdsavdelningar. Tjugo specialistsjuksköterskor inom intensivvård deltog och studien genomfördes under överrapporteringen vid skiftbyte. Kvantitativ data analyserades i statistikprogrammet SPSS. I resultatet framkom att hälften av överrapporteringarna skedde på patientrummet. I miljön var det vanligt förekommande med störande ljud och avbrott. Rapporteringsmiljön bedömdes som inte optimal av 16/20 informanter. Åtta av tio mottagare avbröt rapportören med frågor. SBAR:s struktur följdes till stor del och gav rapporten en övervägande god struktur och ett adekvat innehåll enligt SBAR. Sju av tio mottagare av rapporten bedömde dess innehåll och struktur som mycket bra. Slutsatser efter framkommet resultat är att miljöförutsättningen vid rapporten behöver förbättras och antal avbrott minskas. This studies background shows that one of the main goals of healthcare is to ensure patient safety while under hospital care. Intensive care nurses have a responsibility to deliver both a high level of care and ensure a safe environment for the patient. According to studies issues with communication and collaboration are one of the leading causes of patient injury while in care. An effective level of communication should be clear, accurate and follow a certain structure and standardized procedures lead to better patient safety outcomes. SBAR is the standardized communication model that is recommended by the governmental authority that is responsible for healthcare in Sweden (SKL) for use during handover between nursing shifts. Previous research advises that the environment during the handover should be free from noise and interruption. The aim of this study is to observe the handover at the shift change at an Intensive Care Unit (ICU) and to investigate how the report was perceived by the participants. The method used was quantitative with both observation and survey. A total of ten observations were performed at two different ICUs. Twenty specialist intensive care nurses took part. The study was conducted during the handover at shift changes. Quantitative data were analysed in the software package SPSS. The result showed that half of the handovers were conducted in the patient’s room. In this environment interruptions and excessive noise were common. The environment was assessed as less than optimal by 16 out of 20 of the respondents. Despite this, seven out of ten of the recipients judged the content and structure as very good. Eight of the ten recipients interrupted the reporter with questions. The conclusions are that environmental conditions at the handover need to be improved and the number of interruptions reduced

Aspects to evaluate a system for content management

Innehållshantering är ett växande ämne, fler och fler företag har en strategi för sin innehållshantering och systemmarknaden för att hantera detta behov växer. Innehållshanteringssystem hjälper organisationer att få kontroll över sina dokument och ärenden. Ett innehållshanteringssystem kan strukturera flöden och processer och ökar spårbarheten bland dokumenten. Intresset för att byta till ett mer modernare system finns på en bred front, allt från små företag till företag med flera tusen anställda. Syftet med denna studie har varit att ta fram aspekter som är viktiga att belysa inför ett införande av ett innehållshanteringssystem. Aspekterna har tagits fram genom kvalitativa intervjuer av personal på Scanlube i Göteborg samt en intervju med en leverantör av denna form av system. Det utfördes också en bred analys av litteratur kring detta område. De aspekter som framkom var behov, säkerhet och stabilitet, integration, användbarhet, skalbarhet och flexibilitet samt kostnad. I resultatet beskrivs aspekterna ingående och de delas upp i underkategorier för att ytterligare gå in på detaljnivå. Det framkom i resultatet att det är av mycket stor vikt att analysera vilka behov som finns inom organisationen för att kunna välja rätt system. Slutligen så diskuteras de framkomna aspekterna och detta utmynnar i en metod. Metoden är framtagen som en riktlinje för utvärdering och val av innehållshanteringssystem och består av ett antal steg som ska genomföras

Microsphere-based modeling of electro-active polymers

Elektroaktiva polymerers (EAPs) främsta egenskap är deras förmåga att kunna omvandla elektrisk energi till mekanisk energi (och vice versa). Den typ av EAPs som behandlas inom ramen för detta arbete kallas för dielektriska elastomerer och är en undergrupp av elektroniska elektroaktiva polymerer. De karakteriseras av en väldigt låg elastisk styvhet, kapabel till stora elastiska deformationer, och av en hög energidensitet. En dielektrisk elastomer placerad mellan två elektroder som kopplas till en strömkälla kommer komprimeras på grund av den elektriska fältstyrka som byggs upp mellan elektroderna, då materialet inte leder ström. Eftersom materialet dessutom anses vara inkompressibelt kommer ytan vinkelrätt mot det elektrisk fältet att öka. Dielektriska elastomerer aktiverade på detta sätt kan ersätta mer tradionella material inom flera högteknologiska områden såsom justerbara linser, mikropumpar, högtalare och som generatorer i system som utvinner förnyelsebar energi. Dess likheter med muskler, som också reagerar på elektriska signaler med deformation och är väldigt elastiska, har gett dem smeknamnet artificiella muskler. Denna avhandling berör till största delen matematiska modeller av dielektriska elastomerer och tillhörande simuleringar av olika randvärdesproblem. Även experiment på dielektriska elastomerer under inverkan av elektromekaniskt kopplade laster har utförts. Inom ramen för modellering har arbetet koncentrerats kring den så kallade mikrosfär-metoden. Utnyttjande av mikrosfär-metoden möjliggör användandet av en-dimensionella fria energier, baserade på till exempel statistisk mekanik. Via en medelvärdesbildning över ytan på mikrosfären är det möjligt att transformera de en-dimensionella storheterna till tre-dimensionella motsvarigheter som representerar responsen av kontinuumet. Metoden, som tidigare använts med framgång på gummi-liknande material under mekanisk last, har i denna avhandling utökats för att inkorporera elektromekaniska kopplingar. Metoden visades ge tillförlitliga resultat även för dielektriska elastomerer utsatta för ett elektriskt fält. För att anpassa modellen till specifika val av dielektriska elastomerer har experiment, både gjorda inom ramen för detta arbete och rapporterade i litteraturen, använts för att kalibrera och förfina modellen ytterligare

Hur hanteras läs- och skrivproblem i klassituationer? : Några elevers, lärares och speciallärares berättelser

Thylander, Camilla (2007): Hur hanteras läs- och skrivproblem i klassituationer? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007. Sammanfattning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi uppmärksammades i forskningen i slutet på 1880-talet. På 1940-talet öppnades läskliniker som gav individuellt anpassad träning, för elever med speciella läs- och skrivsvårigheter. 1978 försvann diagnosen och även läsklinikerna. Idag har lärarkåren tillgång till ett omfattande informationsmaterial, som gör att ingen behöver känna sig frågande inför dyslexi. Målet idag är att ha en skola för alla, där elevers olika behov ska tillgodoses på bästa sätt. Syftet med studien är att begripligt förklara uppfattningen om vad dyslexi är, ur olika perspektiv. Flera människor delar t.ex. samma upplevelse men uppfattar situationen olika. Dessa personer tar med sig olika kunskaper och skapar sig egna erfarenheter som de sen kan delge andra. Vad jag vill veta är hur det praktiskt fungerar i skolorna att arbeta med dyslexier. Undersökningens syfte är att besvara följande frågeställningar: - Hur hanteras dyslexi ur lärar-, speciallärar- och elev- perspektiv? - Hur kan en lärare/speciallärare hjälpa elever med dyslexi i sitt arbete? - Vilka orsaker kan dyslexi bero på, arv, miljö eller av annan orsak? Elva rektorer kontaktades personligen men samtliga tackade nej till intervjuer. Jag fick därför använda mig av enkätfrågor, för att kunna genomföra undersökningen. Sammanlagt 24 personer, bestående av 10 elever, 10 lärare och 4 speciallärare från fyra olika skolor besvarade enkäten. Dyslexi innebär alltid läs- och skrivsvårigheter men läs- och skrivsvårigheter behöver inte alltid vara dyslexi. Undersökningens resultat visar t.ex. två elever som har svårt för att läsa och skriva. Eleverna jämför sig med sina övriga åtta klasskamrater som inte har sådana svårigheter och de två kan lätt tappa motivationen till att läsa läxorna. Lärarens arbete är bland annat att skapa en trygg atmosfär, så att eleven inte upplever detta. Att bygga upp självförtroendet, genom att visa att alla människor är olika och har olika förmågor, kan underlätta för elever med dyslexi. Det finns bara ett sätt att lära sig läsa och skriva och det är genom övning. Till lärares hjälp finns screeningtester, diagnostisering, specialpedagoger och flera olika tekniska hjälpmedel för att lindra elevers problem med läs- och skrivsvårigheter. Det är av stor vikt att sätta in rätt resurser i rätt tid, eftersom det idag går att avsevärt förbättra elevers förutsättningar. Att dyslexi beror på arv var ett samstämmigt svar, som både enkäterna och litteraturstudien gav. Inga elever har upplevt någon dålig stämning i klassen, oavsett om de själva har läs- och skrivsvårigheter eller inte

Stängda dörrar : Patienters upplevelser av isoleringsvård

Isoleringsvård kan bli aktuellt både vid infektionssjukdom och vid infektionskänslighet. Detta sätt att vårda finns redan tidigt beskrivet i historien. Ett stort användande av antibiotika tros ligga till grund för ökad mängd multiresistenta bakterier vilket orsakar problem i dagens sjukvård. Patienter med dessa bakterier, tuberkulos eller nedsatt immunförsvar är exempel på patientgrupper som vårdas isolerade. Att vårdas isolerad innebär för många att vara i en utsatt situation och utan kontroll över vad som sker. Känslor av ensamhet och övergivenhet leder till ett lidande för patienten. Med kunskap om hur patienterna upplever denna situation kan vårdpersonalen utföra en bättre omvårdnad. Litteraturstudiens syfte är att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i isoleringsrum. Åtta vårdvetenskapliga artiklar har ingående granskats och analyserats. Fem kategorier framkom i analysen: att känna sig märkt och eller smutsig, känslan av att vara ensam och instängd, upplevelsen av vårdmiljön, behovet av information och kunskap för att förstå och betydelsen av närvaro och närhet från anhöriga och personal. Resultatet av studien visar hur viktigt det är med god information kring orsaken till isoleringen. Det framkom också hur betydelsefullt det var med regelbundna besök från både anhöriga och personal. I diskussionen lyfts det fram att trots olika anledningar till isolering så ser upplevelserna relativt lika ut. De skyddsisolerade verkar dock visa en större acceptans och förståelse över isoleringen än de smittskyddsisolerade. Patienterna betonar att de vill veta och förstå vad som händer för att behålla kontrollen över sin situation. Genom tydlig och samstämmig information från personal om isoleringsregimen till patient och anhöriga kan lidandet och de negativa upplevelserna minska