Mätta magar utan utsläpp : Balansen mellan livsmedelsproduktion och klimatpåverkan: En studie om befolkningstillväxtens roll och implementering av co-cultures i Indien

Att balansera tryggad livsmedelsförsörjning med essentiella klimatåtgärder är en kritisk utmaning inom Agenda 2030, särskilt för befolkningsrika nationer som Indien där hunger och växthusgasutsläpp är två centrala problem. Föreliggande arbete syftade till att undersöka denna målkonflikt mellan de globala målen 2, Ingen hunger, och 13, Bekämpa klimatförändringarna. Genom en litteraturöversikt samlades först kunskap om tidigare forskning som belyser målkonflikten, samt om co-cultures som en alternativ hållbar jordbruksmetod. Därtill utformades en SWOT-analys över storskalig implementering av co-cultures i Indiskt jordbruk, och dess miljö- och samhälleliga påverkan på nationell nivå. Därefter genomfördes två linjära regressionsanalyser baserad på Indisk data mellan åren 2010 och 2023. Regressionsanalyserna påvisade starka, statistiskt signifikanta positiva samband, där ökad befolkningsstorlek korrelerade med ökad livsmedelsproduktion, vilket i sin tur korrelerade med förhöjda nivåer av växthusgasutsläpp från jordbruket. Kombinationen av litteraturöversikten och SWOT-analysen indikerade att co-cultures kan främja både jordbrukets produktivitet och miljömässiga hållbarhet genom agroekologiska synergier. Storskalig implementering i Indien, särskilt bland småskaliga jordbrukare, möter dock betydande utmaningar som kräver anpassat stöd och hänsyn till dess lokala förutsättningar.

Prediktion av bränsleförbrukning utifrån fordonsdata och yttre faktorer : En jämförelse av maskininlärningsmodellers prediktionsförmåga

To reduce fuel costs and the environmental impacts of the transportation sector, efficient fuel management is crucial. Traditionally, fuel consumption in the transportation sector has been predicted using empirical and simple analytical models, which has contributed to further research into how machine learning models can improve these predictions. This study investigates and compares how well the machine learning models Linear regression, Random Forest and LightGBM can predict fuel consumption, as well as which driving style-related parameters and external factors mainly affects the predicted consumption.  In the study, the quantitative approach and the experimental research method are central, where machine learning models are trained and then evaluated. The data the models are trained on is collected from two cars, and to increase the possibility of the training process returning the most optimal results, the data is pre-processed. After the machine learning models are trained, they are evaluated using the evaluation metrics R2-score, Mean Absolute Error (MAE) and Root Mean Square Error (RMSE). Finally, the most prominent parameters related to fuel consumption are evaluated and identified, using a SHAP (Shapley Additive exPlanations) analysis.  The results of the study show that LightGBM predicted fuel consumption with the highest accuracy of all the models, followed by Random Forest with a slightly reduced accuracy. The linear regression model performed significantly worse, mainly due to its inability to discover complex and non-linear relationships. Furthermore, the SHAP analysis shows that the variables EngineCoolantTemperature and VehicleSpeedInstantaneous were assigned the highest weight in the predictions of all models, meaning that the engine temperature and the instantaneous speed of a vehicle have the highest impact on the predicted fuel consumption out of the factors included in this study.

Biologi i grundskolans lägre åldrar : Hur och varför digitala lärresurser används i undervisningen

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare använder digitala lärresurser för att stödja undervisningen i ämnet biologi i grundskolans yngre åldrar samt hur dessa lärare motiverar sitt användande av de digitala lärresurserna. I studien används en blandning av metodologier, så kallad mixed methods. Nio biologilärare har svarat på en enkät och två lärare har observerats och intervjuats. Enkäterna besvarades av lärare som undervisar eller har undervisat biologi i årskurserna 1–3 under de senaste åren. Observationerna och intervjuerna genomfördes med lärare som undervisar biologi i årskurs 1 respektive årskurs 3. Resultatet visar att lärarna i studien ser många positiva aspekter med att använda digitala resurser. De menar att dessa ofta underlättar deras undervisning exempelvis genom att visa en lärfilm, presentera lektionsupplägg eller visa bilder av naturen. Lärarna är också positiva till att variera undervisningen och anser att det är viktigt att blanda olika resurser för att skapa en mer dynamisk biologiundervisning.

Reading With or To Children : Preschool Teachers' Strategies for Read-Aloud Sessions

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om högläsning, samtvilka utmaningar de bemöter kring högläsning och vilka strategier väljer förskollärarensom ger barnen möjlighet att bearbeta och reflektera över det som har lästs. För att sökasvar på det har sex förskollärare intervjuats. I bakgrunden presenteras stöd frånkurslitteratur, vetenskapliga artiklar och läroplanen. Den teoretiska utgångspunkten ärvariationsteorin. Denna ansats är kvalitativ och används för att se och analysera hurförskollärarna erfarar samt uppfattar och varierar högläsning. Studiens resultat visar attförskollärare anser att högläsning är gynnsam för barns språkutveckling. Studien riktarfokus på förskollärares strategier och utmaningar vid högläsning samt förskolläraresuppfattningar om högläsning. Studien tar upp utmaningar som personalbrist och brist påplaneringstid, strategier för att engagera barnen samt hur högläsning främjarspråkutveckling och kritiskt tänkande. Dessutom framkommer de emotionella ochsociala fördelarna med högläsning, där barnen får chans att dela med sig av sina tankar,erfarenheter och delta i en gemenskap. Sammanfattningsvis visar studien att högläsningär en viktig pedagogisk aktivitet som kräver att förskollärare noggrant planerar samtskapar möjligheter och använder varierande strategier för att högläsning ska främjabarns språkutveckling och lärande

Aktiv eller passiv tid? : En kartläggning av tredjelandsmedborgares väntetider efter ankomst till kommuner i Gävleborg

Samverkan Gävleborg 2022 is a four-year integration project funded by the European Union. The County Administrative Board of Gävleborg is the project owner. The project includes eight municipalities in Gävleborg, RF-Sisu, and the University of Gävle. In each participating organization, there is a sub-project manager responsible for overseeing local work and reporting to the County Administrative Board. This work report examines the process from the time third-country nationals (TLM) arrive in a municipality until they gain employment or participate in various activities. The work is based on data accessible to the municipalities for a total of 37 individuals from eight Gävleborg municipalities. Additionally, sub-project managers participated in a workshop where they reflected on the process, and these reflections are part of the report's foundation. The compilation shows that TLMs need to register their residence, receive support through the Swedish Public Employment Service's establishment program, enroll in Swedish for Immigrants (SFI), and gain work experience. The most common activities are SFI, followed by some form of internship. Between each activity, there is typically a waiting period. It is easy to view this waiting period as passive time when the individual is not involved in any organized activity. However, the person can engage in certain activities while waiting for decisions from Migrationsverket (the Migration Agency) or other authorities. There can be active waiting times, meaning waiting periods should not always be equated with passive time. Municipalities often play a critical role in supporting individuals and ensuring waiting times do not become entirely passive. The individuals may need both practical assistance and cognitive and emotional support. This report was written in collaboration with the University of Gävle and the municipality of Ovanåker.Samverkan Gävleborg 2022 är ett fyraårigt integrationsprojekt som finansieras av Europeiska unionen. Länsstyrelsen Gävleborg är projektägare.  I projektet ingår åtta kommuner i Gävleborg, RF-Sisu och Högskolan i Gävle. I varje medverkande organisation finns en delprojektledare som håller i det lokala arbetet och som rapporterar till Länsstyrelsen. I denna arbetsrapport studeras processen från det att tredjelandsmedborgare (TLM) kommer till en kommun och till dess personen får arbete eller blir delaktig i olika aktiviteter. Arbetet bygger på data som kommunerna har tillgång till för totalt 37 individer från åtta Gävleborgskommuner. Delprojektledarna har även i en workshop fått reflektera över processen. Dessa reflektioner utgör också en del av rapportens underlag. Sammanställningen visar att TLM behöver folkbokföras, få stöd genom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, komma in i svenska för invandrare och pröva på arbetslivet. De vanligaste aktiviteterna är SFI följt av någon typ av praktik. Mellan varje aktivitet uppkommer som regel en väntetid. Det är lätt att se på denna väntetid som passiv tid när individen inte deltar i någon organiserad aktivitet. Emellertid kan personen delta i viss verksamhet även om hen väntar på att få ett beslut från Migrationsverket eller annan myndighet. Det kan finnas aktiva väntetider och det går därför inte jämställa väntetid med passiv tid. Kommunerna har många gånger en viktig roll för att stödja individerna och för att motverka att väntetider blir just passiv tid. Individerna kan behöva såväl praktisk hjälp som kognitivt och emotionellt stöd.  Rapporten är skriven genom ett samarbete med Högskolan i Gävle och Ovanåkers kommun

Towards Activation or Inactivation? Migrants’ Experiences of Encounters with the Swedish Public Employment Service

Sweden has long pursued activation policies, particularly towards vulnerable groups in the labour market, with the Swedish Public Employment Service (PES) being the main agent of these policies. Recent cutbacks and organisational changes within the PES have significantly altered the support offered, particularly affecting migrants with low education and little work experience. This study investigates how these migrants experience encounters with the PES after the initial establishment period. A total of 23 refugees, mostly women, participated in semi-structured interviews that were analysed thematically. The interviewees struggled with job applications and requested personal encounters with the PES’s caseworkers, which was often denied. Classification played a role in relation to support from the PES; for example, it seemed that activities offered were based on gendered classifications, limiting some of the women. Furthermore, despite the activation policies, we discerned a risk of becoming inactive, especially because some interviewees believed that they should wait to be contacted by the PES to be offered a job or job-related activity. This calls for a different approach by the PES with more flexibility, practical support and opportunities for in-person meetings

Database Comparison for GIS Applications

Geographic Information Systems (GIS) are integral to various applications such as urban planning,environmental monitoring, and logistics, necessitating robust database management systems(DBMS) to handle complex spatial data. This thesis presents a comparative analysis of twoprominent DBMS: MongoDB and MySQL, evaluating their performance and suitability for GISapplications. The research includes a detailed examination of their differences in data managementand handling, performance metrics, and scalability. Through systematic benchmarks and rigoroustesting on query execution times, resource utilization, and spatial query accuracy, this studyhighlights the strengths and weaknesses of each database. MongoDB exhibited superiorperformance in write operations and flexibility for unstructured data, making it suitable for realtime data processing. In contrast, MySQL excelled in read operations and complex queryingcapabilities, ensuring robust data integrity for structured data environments. The findings of thisresearch provide valuable insights for GIS practitioners, guiding the optimal selection of a DBMSbased on specific application requirements, performance needs, and scalability considerations.

Omsorgstagaren i fokus? Om delaktighet och självbestämmande på äldreboenden

The thesis concerns participation for people with dementia living in nursing homes. The work includes four studies. The first study is based on an analysis of 7 procurement documents (specifying the requirements of three municipalities for private actors who will operate). Procurement documents emphasize the requirement for staff to work for the resident's participation, while there is little in the documents about how staff should be supported. The second study is a scoping review, which showed that the involvement of residents with dementia in nursing homes was limited, and the attitudes of staff/managers to the care recipients' opportunities for participation were significant. The articles in the scooping review have been graded according to a ladder model of involvement to determine whether the person with dementia was involved in the research and their daily life. The third study contains six group interviews with staff. Staff were aware of their demands to work for the residents' participation, and they experienced moral distress when they could not live up to these demands. Staff sometimes act with moral agency according to their moral compass but against the institution's rules. This agency could be either active or passive. The fourth study contains individual interviews with 16 relatives. Furthermore, two co-researchers are also involved. Relatives highlighted the situations that did not favor the residents' participation, and these situations sometimes violated human rights (as we interpreted relatives' narratives). However, some relatives expressed that their loved ones could not participate. The residents were not seen as people with essential knowledge in the daily work at nursing homes; consequently, we can frame that as epistemic injustices. Furthermore, defining dementia as a disability could further strengthen the rights of people with dementia.Avhandlingen handlar om delaktighet för personer som lever med demenssjukdomar och bor på särskilt boende (SÄBO). Det empiriska underlaget är insamlat i tre kommuner i Mellansverige. Hälften av empirin kommer från kommunalt och hälften från privat drivna boenden. Arbetet består av fyra delstudier där den första bygger på analyser av 7 upphandlingsdokument (20–40 sidor) vilka specificerar de krav som kommunerna ställer på privata aktörer som ska driva SÄBO. Studien visade att policydokument framhåller krav på att personalen ska arbeta för den boendes delaktighet i det dagliga livet på SÄBO. Dokumenten säger dock inte mycket om hur personalen ska stödjas i detta arbete. Studie 2 är en litteraturstudie i form av en scoping review där forskningen på området belyses. Studien visade att delaktigheten för de boende med demenssjukdom på SÄBO var begränsad, och att personalens/chefers attityder till omsorgstagarnas möjligheter till delaktighet var betydelsefullt. De inkluderade artiklarna har graderats utifrån en delaktighetsmodell med flera olika nivåer, för att ge en bild av hur artiklarna beskrev att personer med demenssjukdom var involverade i forskningen och i sina dagliga liv på boendet. Studie 3 består av sex gruppintervjuer med personal (24 personer). Studien handlar om hur personalen upplever situationer som kan tolkas som moralisk stress och därmed även personalens behov av att agera med moraliskt aktörskap. Personalen var medvetna om de höga kraven på dem att arbeta för de boendes delaktighet, men vissa upplevde moralisk stress då de inte kunde leva upp till dessa krav. Personalen agerade ibland med moraliskt aktörskap och handlade efter sin egen moraliska kompass, men mot institutionens regler. Aktörskapet kunde vara antingen aktivt eller passivt. Studie 4 består av enskilda intervjuer med 16 anhöriga. I denna studie involverades två medforskare för att stärka omsorgstagarens perspektiv. Vissa anhöriga belyste situationer som inte gynnade den boendes delaktighet och vi tolkade dessa situationer som att de kunde bryta mot mänskliga rättigheter. Emellertid menade vissa anhöriga att deras närstående inte var kapabla att vara delaktiga. Sammantaget ger de fyra delstudierna en bild av att personer som lever med demenssjukdom på SÄBO är utsatta för orättvisor som påverkar deras möjligheter till att vara delaktiga i det dagliga livet på boendet. Omsorgstagaren ses ibland inte som en relevant kunskapsbärare, vilket påverkar möjligheten till självbestämmande och kan tolkas som en form av epistemisk orättvisa. Personalen har också begränsade möjligheter att resonera med varandra kring sina erfarenheter på SÄBO, vilket i förlängningen påverkar omsorgstagarna. Det är personalen tillsammans med omsorgstagarna och de anhöriga som ska skapa delaktighet i vardagen för de boende på SÄBO i enlighet med vad policydokumenten stipulerar. Att definiera demenssjukdom som en funktionsnedsättning skulle kunna stärka gruppens rättigheter ytterligare och förflytta perspektivet från att personalen ska ha omsorg om den boende till att den boende ska ha rättigheter

Challenges and opportunities related to online studies in higher education

Technological and societal developments have increasingly led to higher education programs and courses being offered online as distance education. This can mean an opportunity to study regardless of time and place and thereby combining work, family life, and studies. However, online distance studies also introduce problems at the societal, organisational and individual levels. Due to the rapid transformation of the higher education system towards a larger share of digitalized courses and programs, one can expect that the related problems will also increase. Thus, the present study aimed to investigate experiences and thoughts about challenges and opportunities related to online studies among second-semester master’s students. Data was collected via interviews and analysed using a phenomenographic approach. The analysis revealed increased demands on the student, remote communication and social interaction, and varying conditions for studying from home. The demands on self-leadership, social skills, and digital competence had increased compared to previous campus-based studies at a lower level. These findings pinpoint the importance of taking into consideration student awareness and support regarding self-regulation of study planning, time allocation, and execution of assignments. It also includes teacher awareness of creating a sense of community and avoiding a mere task orientation despite the online context

Risk in Sustainability Reporting: Designing a DEMATEL-Based Model for Enhanced Transparency and Accountability

The primary concern of research in the area of fraud risk relevant to sustainability reporting lies in understanding the potential for fraudulent or misleading reporting practices and developing strategies and tools to identify and prevent such behaviors. Taking into consideration that significant research has yet to be conducted on fraud risk models associated with sustainability reporting, this study represents an innovative contribution. It uses a mixed-methods approach to design a fraud risk model based on sustainability reporting. Given its type and approach, this research does not posit any hypotheses involving thematic analysis and the Decision-Making Trial and Evaluation Laboratory (DEMATEL) method. This study is exploratory and applied, aiming to design a model through a mixed-methods methodology. Therefore, the research is hypothesis-free and instead utilizes a qualitative sample of experts and academics in the field of accounting from Iran and Denmark. The DEMATEL technique identifies key external and internal factors that significantly impact sustainability reporting, including comprehensive internal controls, strong governance and oversight, training and awareness, the utilization of technology, and data analytics. The influence of stakeholders, third-party audits, and the credibility of sustainability reports emerges as particularly significant in this context, exceeding the impact of other factors. These findings underscore that stakeholders, third-party audits, and report credibility to play a more prominent role in shaping sustainability performance compared to other considerations. This would imply that such variables remain key drivers in the perceptiveness and effectiveness of sustainability performance