High incidence and remission of reported food hypersensitivity in Swedish children followed from 8 to 12 years of age – a population based cohort study

Background: Few population-based cohort studies have examined reported food hypersensitivity longitudinally. We investigated prevalence, incidence and remission of perceived food hypersensitivity among schoolchildren from 8 to 12 years of age, and risk factors associated with incidence and remission. Methods: A population-based cohort including all 7–8 year-old children in three Swedish towns was recruited in 2006. A total of 2,585 (96% of invited) children participated in a parental questionnaire. The children in two of the towns, n = 1,700 (90% of invited) also participated in skin-prick-testing with airborne allergens. The cohort was followed using the same methods at 11–12 years of age. At study follow up, specific IgE to foods was analyzed in a randomized subset of children (n = 652). Results: The prevalence of perceived food hypersensitivity increased from 21% at 8 years to 26% at 12 years of age. During this four-year-period, the cumulative incidence of food hypersensitivity was high (15%), as was remission (33%). This pattern was particularly evident for hypersensitivity to cow´s milk, while the incidence of hypersensitivity to other foods was lower. Female sex, allergic heredity, current rhinitis and allergic sensitization were associated with the incidence of food hypersensitivity and allergic sensitization was negatively associated with remission. Risk-factor-patterns for both incidence and remission were different for hypersensitivity to milk compared with hypersensitivity to other foods. Generally, the agreement between reported food hypersensitivity and IgE-sensitization to the implicated food was poor. Conclusions: In this longitudinal, population-based cohort-study perceived food hypersensitivity was common among children between ages 8 and 12, often transient and not well correlated with food-specific IgE. While these findings suggest an overestimated prevalence of food hypersensitivity, the public-health-significance remains high as they reflect the perceived reality to which the children adapt their life and food intakes

Receiving support to quit smoking and quit attempts among smokers with and without smoking related diseases: Findings from the EUREST-PLUS ITC Europe Surveys

Introduction: Having a chronic disease either caused or worsened by tobacco smoking does not always translate into quitting smoking. Although smoking cessation is one of the most cost-effective medical interventions, it remains poorly implemented in healthcare settings. The aim was to examine whether smokers with chronic and respiratory diseases were more likely to receive support to quit smoking by a healthcare provider or make a quit attempt than smokers without these diseases. Methods: This population-based study included a sample of 6011 adult smokers in six European countries. The participants were interviewed face-to-face and asked questions on sociodemographic characteristics, current diagnoses for chronic diseases, healthcare visits in the last 12 months and, if so, whether they had received any support to quit smoking. Questions on smoking behavior included nicotine dependence, motivation to quit smoking and quit attempts in the last 12 months. The results are presented as weighted percentages with 95% confidence intervals (CI) and as adjusted odds ratios with 95% CI based on logistic regression analyses. Results: Smokers with chronic respiratory disease, those aged 55 years and older, as well as those with one or more chronic diseases were more likely to receive smoking cessation advice from a healthcare professional. Making a quit attempt in the last year was related to younger age, high educational level, higher motivation to quit, lower nicotine dependence and having received advice to quit from a healthcare professional but not with having chronic diseases. There were significant differences between countries with smokers in Romania consistently reporting more support to quit as well as quit attempts. Conclusions: Although smokers with respiratory disease did indeed receive smoking cessation support more often than smokers without disease, many smokers did not receive any advice or support to quit during a healthcare visit

Utegående nötkreatur och får

Detta yttrande har tillkommit efter en begäran från Jordbruksverket om sammanställning av forskning om faktorer som är viktiga för djurskyddet och djurvälfärden vid hållande av nötkreatur och får utomhus, med eller utan ligghall, i nordiskt klimat under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker, s.k. utegångsdjur. Rådet konstaterar att det finns en betydligt större mängd vetenskaplig litteratur om nötkreatur än om får. Fullständiga och systematiska bedömningar av välfärden hos utegångsdjur förekommer knappast. Det finns också en del luckor i det vetenskapliga underlaget som visar på behov av ytterligare forskning. Utegångsdjur av både får och nötkreatur förekommer i stora delar av den tempererade världen som har vinter med kortare eller längre perioder med minusgrader och snö. Flera andra platser där utegångsdrift tillämpas, t.ex. norra USA, Kanada och Sydön på Nya Zeeland, har ett kallare och torrare vinterklimat än vad som är vanligt i södra och mellersta Sverige som i stället ofta har milda vintrar med fuktig väderlek. Nötkreatur och får som går utomhus påverkas av flera klimatfaktorer som definierar deras termiska närmiljö, främst temperatur, vindhastighet, nederbörd och solinstrålning. Det är svårt att ange vilken samlad effekt på djurvälfärden som olika kombinationer av dessa faktorer har under praktiska förhållanden vid utegång vintertid. Fuktig väderlek runt fryspunkten kan i kombination med stark vind vara mer påfrestande för djuren än lägre temperaturer vid torr väderlek utan vind. Den praktiska betydelsen av detta är dock sannolikt låg, om djuren har möjlighet att söka skydd. Blöt päls kan i kombination med stark vind orsaka stora värmeförluster, men utan vindpåverkan blir vinterpäls inte genomblöt av nederbörd och behåller därför en betydande del av sin värmeisolerande förmåga. En blöt liggyta ökar kroppens värmeförluster och åtminstone nötkreatur föredrar mjuka, torra och rena liggplatser. Det finns trots detta inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att avgöra ifall sådana liggplatskvaliteter är helt nödvändiga för att uppnå en god djurvälfärd eller ej. För att hålla en jämn kroppstemperatur anpassar djuren sin fysiologi och sitt beteende varigenom värmeproduktionen och värmeförlusterna regleras. Om temperaturen underskrider den nedre kritiska temperaturen, kommer fysiologiska och beteendemässiga mekanismer att aktiveras för att öka värmeproduktionen och minska värmeavgivningen. Djuren huttrar, ökar sitt foderintag, söker lä, placerar sig från vindriktningen och utnyttjar värmestrålningen från andra djur. Nötkreatur tycks ha förmåga att lära sig att hitta och utnyttja olika mikroklimat i terrängen eller i skydd av andra djur. Den termoneutrala zonen påverkas av många djurspecifika faktorer såsom ras, ålder, hälsotillstånd, beteende och grad av tillvänjning, liksom av omständigheter i miljön såsom stark solinstrålning och blåst, liksom att pälsen förlorar delar av sin isolerande förmåga när den blir smutsig och blöt av gödsel, jord eller regn. Djuren kan även anpassa sig mer långsiktigt till klimatförhållandena genom att sätta eller tappa päls och genom att förändra sin hormoninsöndring och ämnesomsättning så att den termoneutrala zonen förskjuts. Det finns husdjursraser som särskilt har utvecklat förmågan att hantera kallt respektive varmt klimat, t.ex. genom att ansätta kroppsfett. Det är osannolikt att vuxna utegående nötkreatur och får hamnar utanför sin termoneutrala zon så länge de är torra, i god kondition, har tillräckligt med foder och ges möjlighet att vänja sig gradvis vid klimatet, eftersom deras metaboliska förmåga är tillräcklig för att bibehålla värmebalansen. Djurens överskottsvärme bidrar till att blöt päls torkar. Nyfödda djur (sannolikt upp till ett par veckors ålder) är dock känsligare, 6 liksom sjuka djur och djur i dålig kondition. Kalvnings- och lamningssäsongen för utegående djur bör därför förläggas utanför den kallaste delen av året, och sjuka djur kan behöva tas inomhus. Markförhållandena behöver beaktas så att djuren har tillgång till en bärande markyta utan synliga vattensamlingar. När det inte är betessäsong är det viktigt att marken bär på ytor där djuren vistas en stor del av tiden. Vid hög beläggning ökar djurens tramp och gödsel belastningen på mark och vegetation. Resurser som foder, vatten och konstruerade skydd kan behöva placeras på dränerad markyta eller flyttas då och då för att undvika upptrampade, smutsiga och halkiga förhållanden. För att djuren inte ska vara långvarigt blöta och förlora extra värme behövs tillgång till något slags skydd mot regn och hård vind. Behovet av konstruerade skydd är dock oklart och beror sannolikt på individuella djurfaktorer, klimatförhållanden och förekomst av naturliga skydd, främst vegetation och terrängformationer. Det har inte visats att konstruerade skydd överlag skulle vara bättre för djurens välfärd än naturliga skydd, om sådana finns tillgängliga för samtliga djur i flocken, eller att djurens beteende skulle vara mycket annorlunda med tillgång till konstruerat vindskydd än med naturliga skydd. Effekten av konstruerade skydd är i hög grad beroende av att de utformas och placeras korrekt. Användning av konstruerade skydd kan innebära ökat markslitage, större gödselbelastning och sämre renhet hos djuren, i de fall det leder till en större koncentration av djur på en begränsad yta. Även i anslutning till naturliga skydd kan motsvarande problem ses, om djuren koncentreras till liten yta. Husdjur är motiverade till rörelse och möjligheter att röra sig förbättrar deras välfärd. Djur som hålls frigående har ett större energibehov än djur med begränsad rörelsefrihet. Foderbehovet vid kalla förhållanden påverkas av den termiska närmiljön och djurens nedre kritiska temperatur. Utfodringen bör ske avskilt från liggplatsen för att minska belastningen av gödsel, urin och tramp där djuren ska ligga. Om fodertillgången är begränsad vid låga temperaturer kan djuren ändå öka sin värmeproduktion på bekostnad av tillväxt av kroppsvävnad eller mjölkproduktion. Vid låga temperaturer är vattenförlusterna genom avdunstning och behovet av vatten för att täcka dessa lägre. Behovet av dricksvatten kan under vissa förhållanden täckas genom intag av snö, men välfärdskonsekvenserna är inte helt utredda och därtill behöver snöns hygieniska kvalitet beaktas. Utegående djur kan i vissa områden utsättas för rovdjursangrepp. Det finns begränsat med belägg för effektiviteten hos olika rovdjurssäkrande åtgärder. Utegång minskar i allmänhet risken för klövsjukdomar och ektoparasiter, samt förbättrar djurvälfärden på flera sätt. Klövspaltinflammation, klöveksem, digital dermatit och klövröta orsakas av en kombination av bakteriell smitta och en fuktig och smutsig närmiljö. Angrepp av löss är vanligt i svenska besättningar av nötkreatur och får över hela landet och kan orsaka klåda och håravfall, vilket kan sätta ner djurens välfärd. Lössen trivs bra där det är fuktigt ochvarmt och gynnas av lång och tjock päls, liksom av att djuren håller sig nära varandra. Det är vanligare med löss på stall än utomhus. Det är olämpligt att massbehandla utegående djur med håravfall rutinmässigt mot löss utan att först säkerställa diagnosen, eftersom det ökar risken för resistensproblem och kan skada mikrofaunan i djurens spillning. Smittsamma sjukdomar kan härbärgeras och spridas av vilda djur och överföras till utegående husdjur genom direkt eller indirekt kontakt. 7 Ett gott förhållande mellan människa och djur är ett allmänt accepterat kriterium för gott djurskydd. En god skötare behöver förstå principerna för effektiv djurhantering och ha en positiv inställning till djuren. Lantbruksdjur kan vänjas vid hantering och transport. Att hålla nötkreatur och får utomhus året om, t.ex. i ranchdrift eller andra extensiva system, innebär vanligtvis en minskning av kontakten mellan människa och djur. Ovana vid hantering medför en ökad risk att djuren blir mer skygga och kan bli stressade, rädda och ibland aggressiva när hantering och fixering ändå blir nödvändigt. Väl utformade fasta eller mobila hanteringsanläggningar för veterinärbehandling, lastning, kalvning på bete, hantering av nykalvade kor och andra arbetsrutiner kan göra arbetet mer effektivt och minska stress och risker för skador både för djur och människa. Tillsynen av djuren är en utmaning i extensiv djurhållning, särskilt runt kalvning och lamning i kallt klimat, eftersom det kan vara svårt att hitta alla djur och att komma tillräckligt nära för att genomföra en tillfredställande kontroll av kondition, eventuella skador och sjukdomar. Digitala hjälpmedel kan användas för att effektivisera tillsynen, men kunskapen är begränsad om hur det kan göras i praktiken. Digitala hjälpmedel kan inte helt ersätta direkt kontakt mellan människor och djur. Olycksriskerna för djurskötare vid djurhantering beror bland annat på vilka hanteringsanordningar som gården har och hur vana djuren är vid att bli hanterade. Det saknas vetenskapligt baserad kunskap om arbetsmiljö och säkerhet vid hantering av nötkreatur utomhus. Dominansförhållanden bestämmer hur olika individer utnyttjar resurser som är begränsade. Det är därför viktigt att alla djur får tillgång till de resurser som krävs för en acceptabel djurvälfärd

Large-scale unit commitment under uncertainty: an updated literature survey

The Unit Commitment problem in energy management aims at finding the optimal production schedule of a set of generation units, while meeting various system-wide constraints. It has always been a large-scale, non-convex, difficult problem, especially in view of the fact that, due to operational requirements, it has to be solved in an unreasonably small time for its size. Recently, growing renewable energy shares have strongly increased the level of uncertainty in the system, making the (ideal) Unit Commitment model a large-scale, non-convex and uncertain (stochastic, robust, chance-constrained) program. We provide a survey of the literature on methods for the Uncertain Unit Commitment problem, in all its variants. We start with a review of the main contributions on solution methods for the deterministic versions of the problem, focussing on those based on mathematical programming techniques that are more relevant for the uncertain versions of the problem. We then present and categorize the approaches to the latter, while providing entry points to the relevant literature on optimization under uncertainty. This is an updated version of the paper "Large-scale Unit Commitment under uncertainty: a literature survey" that appeared in 4OR 13(2), 115--171 (2015); this version has over 170 more citations, most of which appeared in the last three years, proving how fast the literature on uncertain Unit Commitment evolves, and therefore the interest in this subject

Genome-wide association and Mendelian randomisation analysis provide insights into the pathogenesis of heart failure

Heart failure (HF) is a leading cause of morbidity and mortality worldwide. A small proportion of HF cases are attributable to monogenic cardiomyopathies and existing genome-wide association studies (GWAS) have yielded only limited insights, leaving the observed heritability of HF largely unexplained. We report results from a GWAS meta-analysis of HF comprising 47,309 cases and 930,014 controls. Twelve independent variants at 11 genomic loci are associated with HF, all of which demonstrate one or more associations with coronary artery disease (CAD), atrial fibrillation, or reduced left ventricular function, suggesting shared genetic aetiology. Functional analysis of non-CAD-associated loci implicate genes involved in cardiac development (MYOZ1, SYNPO2L), protein homoeostasis (BAG3), and cellular senescence (CDKN1A). Mendelian randomisation analysis supports causal roles for several HF risk factors, and demonstrates CAD-independent effects for atrial fibrillation, body mass index, and hypertension. These findings extend our knowledge of the pathways underlying HF and may inform new therapeutic strategies

Genome-wide association identifies nine common variants associated with fasting proinsulin levels and provides new insights into the pathophysiology of type 2 diabetes.

OBJECTIVE: Proinsulin is a precursor of mature insulin and C-peptide. Higher circulating proinsulin levels are associated with impaired β-cell function, raised glucose levels, insulin resistance, and type 2 diabetes (T2D). Studies of the insulin processing pathway could provide new insights about T2D pathophysiology. RESEARCH DESIGN AND METHODS: We have conducted a meta-analysis of genome-wide association tests of ∼2.5 million genotyped or imputed single nucleotide polymorphisms (SNPs) and fasting proinsulin levels in 10,701 nondiabetic adults of European ancestry, with follow-up of 23 loci in up to 16,378 individuals, using additive genetic models adjusted for age, sex, fasting insulin, and study-specific covariates. RESULTS: Nine SNPs at eight loci were associated with proinsulin levels (P < 5 × 10(-8)). Two loci (LARP6 and SGSM2) have not been previously related to metabolic traits, one (MADD) has been associated with fasting glucose, one (PCSK1) has been implicated in obesity, and four (TCF7L2, SLC30A8, VPS13C/C2CD4A/B, and ARAP1, formerly CENTD2) increase T2D risk. The proinsulin-raising allele of ARAP1 was associated with a lower fasting glucose (P = 1.7 × 10(-4)), improved β-cell function (P = 1.1 × 10(-5)), and lower risk of T2D (odds ratio 0.88; P = 7.8 × 10(-6)). Notably, PCSK1 encodes the protein prohormone convertase 1/3, the first enzyme in the insulin processing pathway. A genotype score composed of the nine proinsulin-raising alleles was not associated with coronary disease in two large case-control datasets. CONCLUSIONS: We have identified nine genetic variants associated with fasting proinsulin. Our findings illuminate the biology underlying glucose homeostasis and T2D development in humans and argue against a direct role of proinsulin in coronary artery disease pathogenesis

New genetic loci link adipose and insulin biology to body fat distribution.

Body fat distribution is a heritable trait and a well-established predictor of adverse metabolic outcomes, independent of overall adiposity. To increase our understanding of the genetic basis of body fat distribution and its molecular links to cardiometabolic traits, here we conduct genome-wide association meta-analyses of traits related to waist and hip circumferences in up to 224,459 individuals. We identify 49 loci (33 new) associated with waist-to-hip ratio adjusted for body mass index (BMI), and an additional 19 loci newly associated with related waist and hip circumference measures (P < 5 × 10(-8)). In total, 20 of the 49 waist-to-hip ratio adjusted for BMI loci show significant sexual dimorphism, 19 of which display a stronger effect in women. The identified loci were enriched for genes expressed in adipose tissue and for putative regulatory elements in adipocytes. Pathway analyses implicated adipogenesis, angiogenesis, transcriptional regulation and insulin resistance as processes affecting fat distribution, providing insight into potential pathophysiological mechanisms

Genome-wide association and Mendelian randomisation analysis provide insights into the pathogenesis of heart failure

Abstract: Heart failure (HF) is a leading cause of morbidity and mortality worldwide. A small proportion of HF cases are attributable to monogenic cardiomyopathies and existing genome-wide association studies (GWAS) have yielded only limited insights, leaving the observed heritability of HF largely unexplained. We report results from a GWAS meta-analysis of HF comprising 47,309 cases and 930,014 controls. Twelve independent variants at 11 genomic loci are associated with HF, all of which demonstrate one or more associations with coronary artery disease (CAD), atrial fibrillation, or reduced left ventricular function, suggesting shared genetic aetiology. Functional analysis of non-CAD-associated loci implicate genes involved in cardiac development (MYOZ1, SYNPO2L), protein homoeostasis (BAG3), and cellular senescence (CDKN1A). Mendelian randomisation analysis supports causal roles for several HF risk factors, and demonstrates CAD-independent effects for atrial fibrillation, body mass index, and hypertension. These findings extend our knowledge of the pathways underlying HF and may inform new therapeutic strategies

Genome-wide association and Mendelian randomisation analysis provide insights into the pathogenesis of heart failure

Abstract: Heart failure (HF) is a leading cause of morbidity and mortality worldwide. A small proportion of HF cases are attributable to monogenic cardiomyopathies and existing genome-wide association studies (GWAS) have yielded only limited insights, leaving the observed heritability of HF largely unexplained. We report results from a GWAS meta-analysis of HF comprising 47,309 cases and 930,014 controls. Twelve independent variants at 11 genomic loci are associated with HF, all of which demonstrate one or more associations with coronary artery disease (CAD), atrial fibrillation, or reduced left ventricular function, suggesting shared genetic aetiology. Functional analysis of non-CAD-associated loci implicate genes involved in cardiac development (MYOZ1, SYNPO2L), protein homoeostasis (BAG3), and cellular senescence (CDKN1A). Mendelian randomisation analysis supports causal roles for several HF risk factors, and demonstrates CAD-independent effects for atrial fibrillation, body mass index, and hypertension. These findings extend our knowledge of the pathways underlying HF and may inform new therapeutic strategies

Dyslexia in Two Languages : A Multiple Case Study of Spanish-Swedish Speaking Adolescents with Reading and Writing Difficulties

The complicated task of deciding whether reading and writing difficulties in a second language learner stem from dyslexia or from problems associated with second language learning serves as the primary theme of this study. The theoretical framwork of dyslexia-related issues is a phonological cause model (Ramus, 2004). Generally, the study is based on psycholinguistically oriented research of reading in a second language (eg. Kulbrandstad, 1998) and dyslexia in second language learners (Frederickson &amp; Frith, 1998; Geva, 2000; Miller Guron &amp; Lundberg, 2003). The overall aim of the study is to contribute to our knowledge of how reading and writing difficulties in bilingual adolescents could be expressed, characterised and delimited, in order to enhance our understanding of how various prerequisites effect literacy development and to facilitate identification and handling of dyslexia in bilinguals. The study is based on data from ten Spanish-Swedish speaking adolescents with reading and writing difficulties. The multiple case study perspective has made it possible to investigate a number of linguistic and cognitive parameters in both languages. Furthermore, comparisons were made with a bilingual group of ten Spanish-Swedish speaking adocelscents without reading and writing difficulties as well as with a group of ten monolingual Spanish and Swedish speaking adolescents with dyslexia. Dyslexia has been defined and delimited in a bilingual dyslexia profiles continuum. This continuum is one of the significant theoretical-methodological contributions of the thesis. Another important contribution is the research design, that is, the use of a bilingual matched comparison group (without reading and writing difficulties) as the norm. Furthermore, quantitative and qualitative analyses have been summarised as various profiles, such as reading profiles, writing profiles and oral discourse profiles. The results are discussed on both group and individual levels and show that language dominance ha a major impact on the manifestations of the reading and writing difficulties. The differences between the two orthographies are also of importance. Furthermore, advantageous results in both languages co-vary with extensive L1 education in the bilingual participants both with and without dyslexia