Fysisk aktivitet och rörelseglädje i förskolans inomhusmiljö : En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare erbjuder barn i förskolans inomhusmiljö fysisk aktivitet och rörelseglädje

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur olika förskollärare erbjuder fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus i förskolan. Samt hur förskollärare använder inomhusmiljön så att fysisk aktivitet kan erbjudas till barnen. För att uppnå syftet har kvalitativ intervjumetod använts. Resultatet visar på att förskollärarna anser att den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön är av stor betydelse för att barns ska kunna var fysisk aktiva och känna rörelseglädje i förskolans inomhusmiljö. Detta görs genom att vara närvarande pedagoger och erbjuda barnen metoder och material som tillhandahålls i förskolans inomhusmiljö. Förskollärarna belyser dock att det finns olika aspekter som komplicerar det hela till exempel förhållningssättet och samsynen i arbetslaget, stora barngrupper, utformningen av lokaler samt hur den fysiska miljön är möblerad. Trots alla aspekter som kan ställa till det gör förskollärarna sitt yttersta utifrån det förutsättningar de har att erbjuda barnen fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus

Barns upplevelser av en intervention i familjer där vuxna har ett problematiskt bruk av alkohol och droger

Aim: To investigate children's experiences of the intervention Me and my Family. Me and my Family is an intervention, for families with parental substance use problems (SUP) provided by Swedish social services outpatient care, includes eight weekly sessions where family members communicate how the SUP affects the family. Method: Data consists of 17 qualitative interviews with children, 7 to 19 years old. The qualitative data were analysed using a thematic approach, initially inductively and then discussed by adding salutogenic perspective. Results: The results are presented in three themes. Regardless of the children's varying ages, the results indicate that participating in the intervention has helped the family break the taboo surrounding parental substance use and enabled the young participants to communicate with their family members differently. The intervention also contributed to stronger bonds between children and their parents.Översatt titel: Children's experiences of an intervention in families where adults have a problematic use of alcohol and drugs</p

Russia's Political Development during the Putin Era : A Case Study in Authoritarian Dynamics

Syftet med denna uppsats är att, med Ryssland och Putin som undersökningsfall, använda Svoliks modell för auktoritär dynamik till att bidra till förståelsen hur en autokrat hanterar huvudproblemen auktoritär kontroll och maktdelning. De tre forskningsfrågorna är. ”Hur har den politiska utvecklingen i Ryssland sett ut under Putineran?”, ”Vilka hot har funnits mot Putins auktoritära kontroll och vilka aktörer skulle kunna hota Putins ställning?”, ”Vilka åtgärder har Putin vidtagit i syfte att stärka sin auktoritära kontroll och hur har makten fördelats mellan presidenten och eliterna i det ryska samhället?” Denna uppsats undersöker sedan Ryssland under Putineran som en fallstudie. Detta görs genom att först observera och beskriva den politiska utvecklingen i Ryssland med hjälp av en tidsserie av ett demokrati-index. Vi genomför en systematisk litteraturstudie och mäter de olika hoten mot den auktoritära kontrollen och vilka aktörer som hotat Putin i olika skeenden. Därefter observerar vi Putins motåtgärder, som sedan analyseras och mäts hur de ökat den auktoritära kontrollen och hur makten förflyttats mellan Putin och de olika makteliterna. Det mest unika med vår studie är att vi med hjälp av Svoliks modell för auktoritär dynamik beskriver de olika hoten mot den auktoritära regimen och de motåtgärder som vidtagits för att reducera hoten och den resulterande nivå på autokrati som detta bidragit till i Ryssland under Putineran. The purpose of this thesis is to, using Russia and Putin as a Case Study, use Svolik's model of Authoritarian Dynamic to contribute to the understanding of how an autocrat deals with the main problems of control and power sharing. The three research questions are: “How has the political development evolved in Russia during the Putin era?”, “What threats have there been to Putin's authoritarian control and what actors could pose a threat to Putin's position?”, “What measures has Putin taken to strengthen his authoritarian control and how has power been distributed between the president and the elites of Russian society?” This thesis then examines Russia in the Putin era as a case study. This study is performed by first observing and describing political developments in Russia using a time series of a democracy index. We conduct a systematic literature study and measure the various threats to the authoritarian control and which actors have threatened Putin in various situations. We then observe Putin's countermeasures, which are then analysed and measured to see how they have increased authoritarian control and how power has shifted between Putin and the various power elites. The uniqueness of our study consists of using Svolik's model of authoritarian dynamics, describing the various threats to the authoritarian regime and the countermeasures taken to reduce the threats and the resulting level of autocracy this has contributed to in Russia during Putin Era

Språk och identitet : Fyra andraspråkstalares beskrivningar av sina flerspråkiga identiteter

I detta examensarbete beskrivs flerspråkighet och identitet mer ingående. Avgränsningen faller på flerspråkighetens inverkan på identitet, vilket innebär att fokus ligger på en studie på individnivå. Begreppen identitet och flerspråkighet analyseras utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv och därför är detta synsätt en grund för vad flerspråkighet innebär och vad identitet är. Genom att intervjua fyra flerspråkiga personer som bor i Sverige ges en närmare inblick i hur individer beskriver sin flerspråkiga identitet. För att kunna göra detta krävs en närmare inblick på hur individerna ser på sin flerspråkighet och språkens funktion i olika situationer. En närmare beskriving om hur flerspråkighet påverkar identiteten undersöks också.  Deltagarna gör ett språkporträtt där de presenterar sin flerspråkighet på ett multimodalt sätt i intervjun. Studien visar att flerspråkighet är varierande och formas i olika situationer. Flerspråkighet beskrivs av deltagarna som ett uttryck för ens historia och kultur och skapar en större förståelse för andra kulturer. Deltagarna behärskar svenska bäst men behöver sitt modersmål för att vara effektiva i vissa situationer. Flerspråkighet kopplas ofta till tillhörighet och samhörighet, vilket visar sig är viktiga faktorer när det gäller identitet. Deltagarna berättar om hur det kan vara utmanande för unga att känna en tillhörighet, men som vuxen och flerspråkig person i Sverige kan det ske en anpassning som leder till att personen känner gemenskap och tillhörighet med det svenska samhället

Under ytan - explicitgörande av ämnesliteracy i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund

Abstract ASLA 2024: Under ytan – explicitgörande av ämnesliteracy i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund I vår digitaliserade värld är utbildningsväsendets traditionella vägar till undervisning och lärande både utmanande och utmanade. Samtidigt är ett av skolans viktigaste uppdrag att fostra eleverna till demokratiska medborgare (Svensson m.fl., 2018), i en utbildning med stora krav på elevers språkliga och digitala kompetens, såväl som på elevers ”utvecklade” och ”välutvecklade” resonemang (Skolverket, 2022). Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ämnesliteracy och fördjupade resonemang i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund kan komma till uttryck i samhällskunskapsämnet, trots att elevtexternas språkliga yta uppvisar avvikelser. Frågeställningar: ·       Hur kan samhällskunskapens ämnesliteracy komma till uttryck i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund? ·       På vilka sätt kan bearbetning av ämnesord med expansioner och uttryck för samhällsvetenskapliga tankeredskap synliggöra fördjupade resonemang i texter skrivna av elever med utländsk språkbakgrund? Elever behöver explicit stöd i undervisningen (Cummins, 2015; Hajer, 2018). Eftersom elevers literacybakgrund är mycket varierande (Cummins, 2015) får skolan en central roll i stöttningen av literacy och ämnesliteracy, även ur ett flerspråkighetsperspektiv.  I analysen undersöks hur samhällskunskapens ämnesord bearbetas med expansioner (af Geijerstam, 2006; Halliday &amp; Matthiessen, 2014), med verktyg från det socialsemiotiska fältet. Även uttryck för samhällsvetenskapliga tankeredskap (Sandahl, 2011, 2015) analyseras, vilket handlar om att möjliggöra för elever att ”tänka samhällskunskap” (Sandahl, 2011, s. 173), utveckla och fördjupa begrepp som eleverna delvis eller redan behärskar (se Vygotskij, 2001).  Eleverna fick i en enkät svara på frågan om vilket språk de talar hemma och vilket språk de tycker att de kan bäst. De klassificerades med utgångspunkt i fastställda kriterier som elever med svensk språkbakgrund (ESS) eller elever med utländsk språkbakgrund (EUS). I studien kartläggs och undersöks expansioner genom utveckling, tillägg eller specificering samt hur samhällsvetenskapliga tankeredskap kommer till uttryck, i åtta texter skrivna av EUS. I undersökningen kategoriseras uttrycken för tankeredskap in i sex olika typer av tankeredskap: orsaker och konsekvenser, belägg och slutsatser, abstraktioner, jämförande och kontrastering, perspektivtagande och den värderande dimensionen (Sandahl, 2015, s. 56ff). Expansion-tillägg används i relativt hög utsträckning i elevtexterna och är den vanligaste expansionstypen i texter skrivna av EUS, medan expansion-specificering är något mindre vanligt. Expansion-utveckling handlar om omformuleringar, exemplifieringar eller klargöranden och är den minst vanligt förekommande expansionstypen. Resonemangen är i elevtexterna huvudsakligen breddade, men några fördjupade resonemang förekommer. I analysen av hur samhällsvetenskapliga tankeredskap kommer till uttryck i elevtexterna dominerar tankeredskapet orsaker och konsekvenser. Den värderande dimensionen är näst vanligast, följt av jämförande/kontrastering. Perspektivtagande förekommer vid ett fåtal tillfällen. Belägg och slutsatser samt abstraktioner förekommer inte i de analyserade elevtexterna. Vi lever i en tekniktät och digitaliserad värld, där tid ofta saknas för att reflektera och resonera genom utvecklade och fördjupade resonemang. Bearbetning av ämnesord med expansioner och aktualisering av tankeredskap verkar i elevtexter kunna gynna sådana resonemang. Explicit undervisning om samhällskunskapens ämnesliteracy, dvs. bland annat bearbetning av ämnesord med expansioner och undervisning om samhällsvetenskapliga tankeredskap, kan bidra till att stötta elevers utvecklade och välutvecklade resonemang. I dagens digitaliserade och ofta tidspressade omvärld behöver redskap som stöttar utvecklade och fördjupade resonemang lyftas fram. Referenser Cummins, J. (2015). Language differences that influence reading development: Instructional implications of alternative interpretations of the research evidence. In: Handbook of Individual Differences in Reading, 241–262. Routledge. af Geijerstam, Å. (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. [Doktorsavhandling, Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet].  Hajer, M. (2018). Teaching content through Dutch as a second language: How ‘Language Oriented Content Teaching’ unfolded in mainstream secondary education. Dutch Journal of Applied Linguistics, 7(2), 246–263.  Halliday, M.A.K., &amp; Matthiessen, C. (2014). An Introduction to Functional Grammar. (4:e uppl.). Routledge. Sandahl, J. (2011). Att ta sig an världen. Lärare diskuterar innehåll och mål i samhällskunskapsämnet. [Licentiatuppsats, Karlstads Universitet]. Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. [Doktorsavhandling, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet]. Schleppegrell, M. J. (2004). The language of schooling. A Functional Linguistic Perspective. Routledge. Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr22. Svensson, G., Rosén, J., Straszer, B., &amp; Wedin, Å. (2018). Greppa flerspråkigheten: En resurs i lärande och undervisning. Skolverket. Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Daidalos

Bedömning av algebraiskt tänkande : Lärares samtal om att synliggöra algebraiskt tänkande

Detta examensarbete handlar om att skapa mer kunskap om hur lärare till elever i årskurs 1–3 använder undervisning för att kunna bedöma elevers algebraiska tänkande. Intresset för ämnet väcktes bland annat genom erfarenheter från VFU-perioder och arbete i skolan där vi upplevde att algebran var frånvarande i matematikundervisningen. Vid påbörjat arbete kring ämnet utvecklades intresset vidare eftersom den tidigare forskning är begränsad. Undersökningen i detta examensarbete bygger på det sociokulturella perspektivet och en fenomenografisk forskningsansats med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har det ingått fyra legitimerade lärare i årskurs 1–3. Utifrån intervjuerna användes en fenomenografisk analysmetod där svaren kategoriserades. Kategorierna gav sedan ett resultat som visar att variation i undervisningen är avgörande för att både kunna utveckla och bedöma elevers algebraiska tänkande. Resultatet visar också att lärarna verkar sträva efter variation i undervisningen men att tidsbristen är en del av att detta inte sker systematisk. Dessutom visar resultatet en önskan, från de deltagande lärarna, om mer stöd i bedömningen av algebraiska färdigheter och algebraiskt tänkande. Tidigare forskning kring ämnet algebraiskt tänkande kopplat till bedömning är begränsad och därför är även diskussionen tämligen begränsad.  Matematik</p

A novel hybrid grey-fuzzy optimization model for assessment of solar technologies considering different scenarios of the Indian market

This paper examines the various solar photovoltaic technologies available in India. Seven commercially available photovoltaic technologies are compared using thirteen criteria that mainly contribute to sustainability, such as social, economic, and environmental, along with technical criteria under various conditions. Three distinct cases were developed (case I: considering all the thirteen criteria, case II: considering twelve criteria and freezing LCOE criteria, and case III: considering twelve criteria and freezing efficiency criteria) to determine the best technology available for multiple stakeholders to invest in at different conditions. The assessment integrates grey system theory, fuzzy set theory, and multi-criteria decision-making methods. The grey and fuzzy-based Analytical Hierarchy Process is used to determine the significance of the criteria. In contrast, the grey and fuzzy-based COmplex PRoportional ASsessment is used for ranking these technologies. According to the results, the most favorable technology in all three cases is Cadmium Telluride (CdTe) if developed in the Indian zone. The CdTe technology has a lower levelized cost of electricity and module cost, high efficiency, and, most importantly, high technological maturity compared to other technologies. © 2024 The Author

Offenders within honor-related violence : A discourse analysis of the Swedish Prison and Probation Service educational materials

The aim of this study is to examine how offenders of honor-related violence are portrayed in Swedish prison and probation service educational materials. The thesis is based on critical work as a theoretical frame and intigrated discourse analysis is used as a method. Our method assisted in identifying three distinct discourses. A recurring cultural discourse culturalises the offending, wich was also evident in the privious research. Additionally, the offenders are portayed within a social psychology discourse, in wich migration causes them to lose authority and leading them to resort to violence. Lastly, we were also able to identify a psychopathological discourse. While these findings indicate different representations of the violence, its causes and its offenders, we show that culturalisation of the offender runs as a main thread throughout the material.Syftet med studien är att undersöka hur kriminalvårdens kunskapsmaterial framställer förövare inom HRVF. Utgångspunkten för analysen är det kritiska sociala arbetet som teori och en integrerad diskursanalys som metod. Med hjälp av vår ansats så identifierades tre olika diskurser. Förövaren framställdes ständigt ur en kulturell diskurs vilket också var tydligt i den tidigare forskningen. Förövaren beskrivs också ur en socialpsykologisk diskurs där hen förlorar makt i och med migrationen och därav utövar våld. Till sist kunde vi också urskilja hur förövaren framställs ur en psykopatologisk diskurs där hen beskrivs ha psykopatiska drag. Även om dessa fynd visar på olika representationer av våldet, dess orsaker och dess förövare, visar vi att kulturalisering av förövaren löper som en röd tråd genom materialet

Short physical performance battery is not associated with falls and injurious falls in older persons : longitudinal data of the SCOPE project

INTRODUCTION: Falls and fall-related injuries in older persons are a major public health problem. Our objective was to study the predictive value of the Short Physical Performance Battery (SPPB) in the cohort of the SCOPE project on falls, injurious falls, and possible difference of prediction between indoors and outdoors falls. METHODS: For this sub-study of the SCOPE project participants reporting no falls at baseline, and survey data on falls at the 12-month and 24-month follow-up were included. Participant´s characteristics were assessed during the baseline interview and medical examinations. Falls as well as injurious falls and fall circumstances were obtained self-reported. SPPB and its association with fallers vs. no fallers at 12 and at 24 months were studied with logistic regression models. RESULTS: The 1198 participants had a median age of 79 years (77-82), and a median SPPB of 10 (8-11), with a 52.5% of female. A total of 227 and 277 falls (12- and 24- month visits, respectively) were reported. In the crude model, the SPPB sum scores (p &lt; 0.001) as well as most single item scores were significant different between fallers and non-fallers over time. However, the association was attenuated in models adjusted for age, sex, marital status, number of medications, quality of life, handgrip strength, and muscle mass [e.g., 12 months; OR 0.94 (0.87-1.02)]. While SPPB fails to differentiate between injurious and non-injurious falls (p = 0.48), a lower SPPB score was associated with falls at home (p &lt; 0.01) after 24 months. CONCLUSION: SBPP was not able to significantly predict the risk of falling as well as experiencing an injurious fall. TRIAL REGISTRATION: This study was registered prospectively on 25th February 2016 at clinicaltrials.gov (NCT02691546)