Interpopulational and seasonal variation in the chemical signals of the lizard Gallotia galloti

Communicative traits are strikingly diverse and may vary among populations of the same species. Within a population, these traits may also display seasonal variation. Chemical signals play a key role in the communication of many taxa. However, we still know far too little about chemical communication in some vertebrate groups. In lizards, only a few studies have examined interpopulational variation in the composition of chemical cues and signals and only one study has explored the seasonal effects. Here we sampled three subspecies of the Tenerife lizards (Gallotia galloti) and analyze the lipophilic fraction of their femoral gland secretions to characterize the potential interpopulational variation in the chemical signals. In addition, we assessed whether composition of these secretions differed between the reproductive and the non-reproductive season. We analyzed variations in both the overall chemical profile and the abundance of the two main compounds (cholesterol and vitamin E). Our results show interpopulational and seasonal differences in G. gallotia chemical profiles. These findings are in accordance with the high interpopulational variability of compounds observed in lizard chemical signals and show that their composition is not only shaped by selective factors linked to reproductive season

Seasonal Changes in Colour: A Comparison of Structural, Melanin- and Carotenoid-Based Plumage Colours

Plumage coloration is important for bird communication, most notably in sexual signalling. Colour is often considered a good quality indicator, and the expression of exaggerated colours may depend on individual condition during moult. After moult, plumage coloration has been deemed fixed due to the fact that feathers are dead structures. Still, many plumage colours change after moult, although whether this affects signalling has not been sufficiently assessed.) displaying various coloration types (melanin-, carotenoid-based and structural). Birds were caught regularly during three years to measure plumage reflectance. We used models of avian colour vision to derive two variables, one describing chromatic and the other achromatic variation over the year that can be compared in magnitude among different colour types. All studied plumage patches but one (yellow breast of the blue tit) showed significant chromatic changes over the year, although these were smaller than for a typical dynamic trait (bill colour). Overall, structural colours showed a reduction in relative reflectance at shorter wavelengths, carotenoid-based colours the opposite pattern, while no general pattern was found for melanin-based colours. Achromatic changes were also common, but there were no consistent patterns of change for the different types of colours.Changes of plumage coloration independent of moult are probably widespread; they should be perceivable by birds and have the potential to affect colour signalling

Diversity in warning coloration: selective paradox or the norm?

Aposematic theory has historically predicted that predators should select for warning signals to converge on a single form, as a result of frequency-dependent learning. However, widespread variation in warning signals is observed across closely related species, populations and, most problematically for evolutionary biologists, among individuals in the same population. Recent research has yielded an increased awareness of this diversity, challenging the paradigm of signal monomorphy in aposematic animals. Here we provide a comprehensive synthesis of these disparate lines of investigation, identifying within them three broad classes of explanation for variation in aposematic warning signals: genetic mechanisms, differences among predators and predator behaviour, and alternative selection pressures upon the signal. The mechanisms producing warning coloration are also important. Detailed studies of the genetic basis of warning signals in some species, most notably Heliconius butterflies, are beginning to shed light on the genetic architecture facilitating or limiting key processes such as the evolution and maintenance of polymorphisms, hybridisation, and speciation. Work on predator behaviour is changing our perception of the predator community as a single homogenous selective agent, emphasising the dynamic nature of predator-prey interactions. Predator variability in a range of factors (e.g. perceptual abilities, tolerance to chemical defences, and individual motivation), suggests that the role of predators is more complicated than previously appreciated. With complex selection regimes at work, polytypisms and polymorphisms may even occur in Mullerian mimicry systems. Meanwhile, phenotypes are often multifunctional, and thus subject to additional biotic and abiotic selection pressures. Some of these selective pressures, primarily sexual selection and thermoregulation, have received considerable attention, while others, such as disease risk and parental effects, offer promising avenues to explore. As well as reviewing the existing evidence from both empirical studies and theoretical modelling, we highlight hypotheses that could benefit from further investigation in aposematic species. Finally by collating known instances of variation in warning signals, we provide a valuable resource for understanding the taxonomic spread of diversity in aposematic signalling and with which to direct future research. A greater appreciation of the extent of variation in aposematic species, and of the selective pressures and constraints which contribute to this once-paradoxical phenomenon, yields a new perspective for the field of aposematic signalling.Peer reviewe

Concentration difficulties from out the teachers perspective : How does the class and individuals get effected?

Syftet med det här arbetet var att undersöka utifrån några pedagogers perspektiv hur koncentrationssvårigheter beskrivs samt hur elevers koncentrationssvårigheter påverkar andra elever/klassen. Jag valde att göra en intervjustudie, där jag intervjuade fyra pedagoger utifrån deras erfarenheter och upplevelser. Jag ställde frågor som berörde svårigheter och yttrande av koncentrationssvårigheter, de andra elevernas reaktioner samt påverkan på klassen. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna upplever att elever kan tycka att det är jobbigt och kan själva bli störda av barnet med koncentrationssvårigheter. Det framkom också att barnen runtomkring lär sig att hantera situationen genom att t.ex. ignorera. Pedagogerna tryckte på en öppen och rak kommunikation och värderade diskussioner med klassen högt, allt detta för att skapa en förståelse barnen emellan. Forskning kring koncentrationssvårigheter finns det en uppsjö av. Den medicinska, sociala och den pedagogiska delen finns oftast med, men hur koncentrationssvårigheterna påverkar omgivningen finns det sämre av. Därför valde jag att också belysa eleverna runtomkring elever med koncentrationssvårigheter utifrån pedagogers perspektiv.The purpose of this work was to study from a couple of teachers perspective how concentrations difficulties is being described and also how pupil.s concentration difficulties influence other pupils/the class. I chose to do an interviewstudy, where I interviewed four teachers from out of their experiences. I asked questions which touched diffuculties and how it manifests, the other pupils reactions and the influence on the class. The result of the study showed that the teachers experience that pupils can feel that it is hard and can get disturbed by the child with concentration difficulties. It also came to light that the children around is making up strategies to handle the situation, for an example by ignoring. The teachers pushed for an open and straight communication and valued discussions with the class highly, all to build understanding between the children. There is a lot of research about concentration difficulties. The medical, social and pedagogic pieces are there, but there is less about how the environment is effected. Therefore I chose to also shed a light on the pupils around the pupils with concentration difficulties from teachers' perspectives

Bussningstillverkning med industrirobot : till vågkraftverk

Då värdens yta är upp till 70 % täckt av vatten finns det stor potential för energigenerering av vattnets vågrörelser. Uppsala universitet har beställt denna rapport då de har en prototyp av vågkraftgenerator för att kunna ta tillvara denna energitillgång. Då den produktionsmetod som beställaren idag använder är både dyr och tidskrävande behöver industrirobotar introduceras i produktionen. Rapporten kommer att undersöka om möjlighet finns att producera det två gummibaserade ändstopp som linjärgeneratorn behöver. De produktionsmetoderna som kommer att behandlas är stansning, vattenskärning och fräsning av EPDM Duro 65. Då kostnaderna har hög prioritering är den industrirobot som produktionsmetoden ska utföras med av en 23 år gammal modell. Rapporten kommer även att presentera ett färdigt förslag för att direkt kunna implementeras in i produktionen. Detta om resultatet uppnår de specifikationer som produktionsmetoden måste uppfylla för att kunna implementeras. Den kommer även att göra en ekonomisk beräkning för att se om projektet kan ha ett ekonomiskt intresse för beställaren. Rapporten kommer slutligen att ge förslag för fortsatta studier

Makrofyter i Mälaren 2011

Rapporten redovisar inventeringar av makrofyter i Mälaren 2011. Inventering av undervattensväxter är genomförd i tio geografiskt avgränsade delområden i Mälaren, dels för att lokalisera lämpliga miljöövervakningsområden men också för att göra en bedömning av vattenförekomsternas ekologiska status utifrån förekommande vattenväxter. Fem av dessa delområden har till viss del inventerats 2006; Blacken, Asköviken, Gisselfjärden, Granfjärden och Sörfjärden. Metodiken vid inventeringen av Mälaren har i huvudsak följt Naturvårdsverkets undersökningstyp makrofyter i sjöar 2010. Sammanlagt gjordes fynd av 48 arter vattenväxter vid de undersökta delområdena. Södra Björkfärden bedöms ha God ekologis status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Resterande inventerade områden bedöms ha Måttlig ekologisk status enligt samma bedömningsgrunder. I många delområden är siktdjupet begränsat och man kan anta att vattnet har en hög näringshalt. Detta räcker dock inte för att förklara den generellt låga bedömning flertalet inventerade delområden i Mälaren får. Tyvärr är inte det verktyg som finns till hands för att utvärdera ekologisk status, med avseende på artfynd av makrofyter, helt optimala för sjöar av mer naturligt näringsrik karaktär. Bedömningen för dessa sjöar/delområden blir därmed generellt sämre än vad som möjligen är rimligt. I rapporten görs därför en kompletterande bedömning som helt bygger på rapportförfattarnas egna erfarenheter och synpunkter. Denna bedömning bygger på siktdjupet vid inventerat delområde, maximala djuputbredningen samt fördelningen mellan olika arter. Utifrån denna kompletterande bedömning anses Gripsholmsfjärden samt Brofjärden och Näsfjärden (enligt författarna) ha egenskaper som skulle kunna ge den något bättre bedömning än måttlig ekologisk status. Just nu pågår en utvärdering av bedömningsgrunderna, vilket förhoppningsvis leder till en ny mer rättvisande statusbedömning i framtiden. I denna rapport bygger dock statusklassningen helt på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, även om det möjligen inte är helt lämpliga för en utvärdering av Mälaren. Anledningen till detta är att rapportförfattarna anser att en ”ny bedömning” gjord enligt våra värderingar skulle vara vansklig och resultatet svårt för någon annan att följa upp. Inventeringen 2011 utfördes under augusti månad då månadsmedel för vattenståndet i Mälaren låg på 0,26 möh, samma medelvattenstånd som augusti 2006. Lämpliga lokaler för miljöövervakning är Brofjärden/Näsfjärden, Blacken, Asköviken, Gisselfjärden,Granfjärden, Sörfjärden, Södra Björkfjärden och Gripsholmsfjärden.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Bussningstillverkning med industrirobot : till vågkraftverk

Då värdens yta är upp till 70 % täckt av vatten finns det stor potential för energigenerering av vattnets vågrörelser. Uppsala universitet har beställt denna rapport då de har en prototyp av vågkraftgenerator för att kunna ta tillvara denna energitillgång. Då den produktionsmetod som beställaren idag använder är både dyr och tidskrävande behöver industrirobotar introduceras i produktionen. Rapporten kommer att undersöka om möjlighet finns att producera det två gummibaserade ändstopp som linjärgeneratorn behöver. De produktionsmetoderna som kommer att behandlas är stansning, vattenskärning och fräsning av EPDM Duro 65. Då kostnaderna har hög prioritering är den industrirobot som produktionsmetoden ska utföras med av en 23 år gammal modell. Rapporten kommer även att presentera ett färdigt förslag för att direkt kunna implementeras in i produktionen. Detta om resultatet uppnår de specifikationer som produktionsmetoden måste uppfylla för att kunna implementeras. Den kommer även att göra en ekonomisk beräkning för att se om projektet kan ha ett ekonomiskt intresse för beställaren. Rapporten kommer slutligen att ge förslag för fortsatta studier

Bussningstillverkning med industrirobot : till vågkraftverk

Då värdens yta är upp till 70 % täckt av vatten finns det stor potential för energigenerering av vattnets vågrörelser. Uppsala universitet har beställt denna rapport då de har en prototyp av vågkraftgenerator för att kunna ta tillvara denna energitillgång. Då den produktionsmetod som beställaren idag använder är både dyr och tidskrävande behöver industrirobotar introduceras i produktionen. Rapporten kommer att undersöka om möjlighet finns att producera det två gummibaserade ändstopp som linjärgeneratorn behöver. De produktionsmetoderna som kommer att behandlas är stansning, vattenskärning och fräsning av EPDM Duro 65. Då kostnaderna har hög prioritering är den industrirobot som produktionsmetoden ska utföras med av en 23 år gammal modell. Rapporten kommer även att presentera ett färdigt förslag för att direkt kunna implementeras in i produktionen. Detta om resultatet uppnår de specifikationer som produktionsmetoden måste uppfylla för att kunna implementeras. Den kommer även att göra en ekonomisk beräkning för att se om projektet kan ha ett ekonomiskt intresse för beställaren. Rapporten kommer slutligen att ge förslag för fortsatta studier