6 research outputs found

    GuĂ­as de prĂĄctica clĂ­nica para el tratamiento de la hipertensiĂłn arterial 2007

    Full text link

    Arbetslivskvalitet – medarbetarskap - utveckling: Del 1 - En organisationsprofil avseende en sjukhusklinik vĂ„ren 2005

    Get PDF
    Bakgrund: Inom en avdelning, bestĂ„ende av tvĂ„ sektioner vid ett sjukhus, upplevdes arbetsmiljöproblem förekomma. Ledningen ville arbeta med dessa med hjĂ€lp av företagshĂ€lsovĂ„rden. En överenskommelse gjordes om att börja med en kartlĂ€ggning av den upplevda arbetsmiljön, för att ha som underlag och praktiskt verktyg i det dĂ€rpĂ„ följande Ă„tgĂ€rdsarbetet, vilket avses utvĂ€rderas efter 1-2 Ă„r. Syfte: TvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar skulle besvaras med kartlĂ€ggningen. 1) Finns det skillnader i arbetsmiljön mellan yrkesgrupperna inom varje sektion? 2) Finns det skillnader i arbetsmiljön inom varje yrkesgrupp mellan sektionerna? Undersökt grupp: Hela lĂ€kar-, sjuksköterske- och undersköterskegruppen pĂ„ avdelningen. Metod: Information samlades in genom ett strukturerat frĂ„geformulĂ€r ”min arbetssituation” omfattande 68 pĂ„stĂ„enden (Maslach & Leiter), vilket distribuerats per post. Resultat: Sjuksköterskorna var relativt samstĂ€mmiga i sin beskrivning av arbetsmiljön. Det var en totalt positiv bild som rapportades frĂ„n nedre sektionen. Den övre sektionen var övervĂ€gande positiv frĂ„nsett en svagt negativ syn pĂ„ förĂ€ndringar det senaste halvĂ„ret liksom pĂ„ arbetsbelastningen. Undersköterskorna var en betydligt mer heterogen grupp. Sammantaget ansĂ„gs det viktigt att tydliggöra ledningsfunktionen samt förbĂ€ttra arbetsklimatet som till stor del handlade om brist pĂ„ kontroll och gemenskap samt förekomst av vĂ€rdekonflikter. Den övre sektionen beskrev försĂ€mringar inom alla omrĂ„den under de senaste 6 mĂ„naderna. För lĂ€kargruppen som helhet kan sĂ€gas att arbetsbelastningen var för hög och den egna kontrollen för lĂ„g. HĂ€r upplevdes den nĂ€rmaste ledningens agerande vara avgörande. I den övre sektionen var arbetsmiljön annars övervĂ€gande positiv. I den nedre sektionen var det viktigt att fĂ„nga upp den enda positiva förĂ€ndring som upplevts det senaste halvĂ„ret – ledningsförĂ€ndringen - och tillsammans finna vĂ€gar till en ökad gemenskap, rĂ€ttvisa, vĂ€rdegrund, kontroll samt minskad arbetsbelastning. Slutsats: Det fanns olikheter i arbetsmiljön sĂ„vĂ€l mellan yrkesgrupperna inom varje sektion som inom varje yrkesgrupp mellan sektionerna. Viktigt Ă€r att pĂ„ sikt skapa ett gemensamt team av vardera sektionen eller bĂ„da sektionerna sammanslagna med enhetlig ledningsstruktur, dĂ€r arbetsuppgiften Ă€r i fokus

    FörÀndras korrelationer mellan aktiemarknaden och makroekonomiska variabler under volatila tider? : En statistisk analys med fokus pÄ oljekrisen 2014

    No full text
    Every investor place his or her investment with the desire of maximum return with lowest possible risk. To accomplish this desire a good knowledge of how macro variables affect the equity return is important. During the last two decades we have had several crises turning these basics up-side-down. This thesis aims to examine how macroeconomic variables have affected the equity return during stable times and further analyse what impact the recent oil crisis have had on these correlations. This research is limited to only a few selected counties in Europe, namely Germany, Sweden, France, Norway and United Kingdom. We have analysed this phenomenon using multiple linear regressions with a lagged dependent variable on data from February 2010 to August 2014. The data was gathered from 55 consecutive months before the oil crises and also during the six succeeding months of volatility. The obtained models from tranquil times were then used to predict stock development during times of turmoil. The estimated index values in each country were then compared to the actual outcome. From these comparisons it was possible to determine if the models were accurate even in times of crisis. Our results confirms many of the known correlations between macro variables and equity prices during stable times, but also produces more unforeseen findings. The results we came across further implies that the models are not suited for predicting the performances in times of uncertainty. This conclusion was drawn by investigating the probabilities of occurrence for the estimated returns, using the obtained models. Germany and Sweden appeared to yield particularly high returns during the time of turmoil while the Norwegian stock market instead decreased in value.Varje investerare gör sin investering med en önskan om maximal avkastning med lÀgsta möjliga risk. För att uppfylla denna önskan Àr det viktigt att förstÄ hur makroekonomiska faktorer pÄverkar den potentiella avkastningen. Under de senaste tvÄ Ärtiondena har flertalet kriser vÀnt upp och ner pÄ mÄnga av grunderna. Denna uppsats Àmnar att undersöka hur makroekonomiska variabler pÄverkar avkastningen under stabila tider och vidare analysera vilken pÄverkan den senaste oljekrisen har haft pÄ dessa korrelationer. Undersökningen Àr begrÀnsad till ett fÄtal lÀnder i Europa, mer ingÄende Tyskland, Sverige, Frankrike, Norge, och Storbritannien. Vi har analyserat detta fenomen med hjÀlp utav multipla linjÀra regressioner med en laggad beroende variabel pÄ data frÄn february 2010 till augusti 2014. Datan hÀmtades frÄn 55 mÄnader i följd innan oljekrisen och Àven under de sex efterföljande volatila mÄnaderna. De erhÄllna modellerna frÄn stabila tider anvÀndes sedan för att skatta indexvÀrden under tider av turbulens. Skattningarna för varje land jÀmfördes sedan med det verkliga utfallet. FrÄn jÀmförelserna var det möjligt att avgöra om modellerna var precisa Àven under osÀkra tider. VÄra resultat bekrÀftar mÄnga av de tidigare kÀnda korrelationerna mellan makroekonomiska variabler och aktiemarknaden under stabila tider, men pÄvisar ocksÄ mer oförutsedda utfall. Vidare antyder Àven resultaten att modellerna inte Àr lÀmpade för att skatta prestationer i kristider. Denna slutsats kunde dras genom att studera hur sannolika de skattade vÀrdena var vid anvÀndandet av de framtagna modellerna. Tyskland och Sverige verkar ha gett speciellt höga avkastningar under den turbulenta tiden medan den norska börsen snarare tappade i vÀrde
    corecore