Reconstructing the confluence zone between Laurentide and Cordilleran ice sheets along the Rocky Mountain Foothills, southwest Alberta

Landform mapping near the Athabasca valley was fundamental to determining whether the Late Wisconsinan Laurentide and Cordilleran Ice Sheets (LIS, CIS) coalesced. In this paper we examine the detailed landform record using new LiDAR digital elevation and hillshade models of the area of confluence and eventual desuturing of these ice sheets. This work reveals an earlier more extensive Cordilleran advance before coalescence with the LIS. When the ice sheets coalesced, the flow pattern was dominated by ice flow along the mountain front, with Cordilleran ice flowing out of major trunk valleys but Laurentide ice flowing into the Foothills up smaller valleys. This flow pattern implies that when the ice sheets coalesced the CIS was already waning, or at least was not at its maximum. Deglaciation was interrupted by several re-advances, probably related to the destabilizing effect of proglacial lakes along the ice margin

BRITICE Glacial Map, version 2: a map and GIS database of glacial landforms of the last British-Irish Ice Sheet

During the last glaciation, most of the British Isles and the surrounding continental shelf were covered by the British–Irish Ice Sheet (BIIS). An earlier compilation from the existing literature (BRITICE version 1) assembled the relevant glacial geomorphological evidence into a freely available GIS geodatabase and map (Clark et al. 2004: Boreas 33, 359). New high-resolution digital elevation models, of the land and seabed, have become available casting the glacial landform record of the British Isles in a new light and highlighting the shortcomings of the V.1 BRITICE compilation. Here we present a wholesale revision of the evidence, onshore and offshore, to produce BRITICE version 2, which now also includes Ireland. All published geomorphological evidence pertinent to the behaviour of the ice sheet is included, up to the census date of December 2015. The revised GIS database contains over 170 000 geospatially referenced and attributed elements – an eightfold increase in information from the previous version. The compiled data include: drumlins, ribbed moraine, crag-and-tails, mega-scale glacial lineations, glacially streamlined bedrock (grooves, roches moutonnées, whalebacks), glacial erratics, eskers, meltwater channels (subglacial, lateral, proglacial and tunnel valleys), moraines, trimlines, cirques, trough-mouth fans and evidence defining ice-dammed lakes. The increased volume of features necessitates different map/database products with varying levels of data generalization, namely: (i) an unfiltered GIS database containing all mapping; (ii) a filtered GIS database, resolving data conflicts and with edits to improve geo-locational accuracy (available as GIS data and PDF maps); and (iii) a cartographically generalized map to provide an overview of the distribution and types of features at the ice-sheet scale that can be printed at A0 paper size at a 1:1 250 000 scale. All GIS data, the maps (as PDFs) and a bibliography of all published sources are available for download from: https://www.sheffield.ac.uk/geography/staff/clark_chris/britice

Segmentering mellan män och kvinnor : är arbetsmarknaden en "lemmon-market"? : exempel från näringslivets toppnivå

Vi vet genom en rad olika studier att arbetsmarknaden fortfarande är uppdelad i olika kvinno- respektive mansdomäner. I Norge är till exempel kvinnor överrepresenterade i barnomsorgen medan män är överrepresenterade i näringslivets toppnivå. Denna segmenteringen på arbetsmarknaden går att förklara utifrån olika teorier och tillgänglig kunskap. I denna uppsats undersöker jag om ekonomisk teori med antagande om s k asymmetrisk information kan förklara segmenteringen på arbetsmarknaden. För att avgränsa mig har jag valt att använda näringslivets högre tjänster som exempel på en sådan arbetsmarknad. Valet av teori har fallit på Akerlofs The Market for Lemons : Quality Uncertainty and the Market Mechanism (1973) som jag jämför med en vanlig jämviktsmodell om arbetsmarknaden. En vanlig jämviktsmodell bygger på flera antaganden, bl.a. att full information existerar, för att få jämvikt i marknaden där efterfrågan korsar utbudet av arbetskraft. Resurser blir då allokerade på bästa möjliga sätt. Segmentering tolkas då som att efterfråge- och utbudskurvorna är olika för de två grupperna. Uppsatsen handlar om bristen på antagande om full information som jämviktsmodellen utgår ifrån. Om inte full information existerar på marknaden (något som dock ytters sällan är fallet) kan marknaden (prissystemet) reagera på ett oväntat sätt och i värsta fall bryta ihop. Akerlof illustrerar detta problem och visar att asymmetrisk information kan resultera i segmentering. Till hjälp för sitt resonemang använder han sig av en bilmarknad med bra bilar och så kallade lemons , dåliga bilar. Asymmetrisk information, i form av att köpare och säljare har olika information om bilarna, leder till att köparen inte kan avgöra om bilarna är bra eller lemons och tvingas därför bedöma bilarna utifrån antagen genomsnittskvalitet för hela marknaden. Säljare med bra bilar får inte sålt sina bilar till det värde de åsätter de och väljer därför att dra sig ur marknaden. Detta resulterar i att marknaden minskar och att genomsnittskvaliteten går ned på omsatta bilar. Akerlof menar att resonemanget med bilar också kan tillämpas på andra marknader i samhället. Som exempel visar Akerlof hur minoritetsgrupper (exempelvis personer med annan hudfärg än majoriteten) inte är närvarande på vissa arbetsmarknader i USA. Asymmetrisk information, i form av informationsskillnader mellan köpare och säljare, kan ha olika effekt på olika marknader. Vid anställning av minoritetsgrupperna i USA argumenterar Akerlof att arbetsgivaren kan använda hudfärg som en slags statistisk måttstock på hur lämpad kandidaten är när asymmetri på marknaden föreligger. Hudfärgen kan för arbetsgivaren säga något om bl.a. bakgrund och skolkvalitet, och fungerar då som ett genomsnitt för arbetsgivaren på hur kvalificerad kandidaten är. Jag vill argumentera för något liknande i min uppsats: att kön kan fungera som en slags måttstock på hur lämpad kandidaten är. En utmaning är att försöka förklara härstamningen av grundfakta eller statistiska mått om mäns och kvinnors kunskap och kompetens som sedan kan tillämpas mellan arbetsgivare och arbetstagare. Jag argumentera inte för att det ligger mätbar statistik till grund för varför män och kvinnor är segmenterade och behandlade olika på marknaden. Istället argumenterar jag för att arbetsgivaren bedömer arbetstagaren från ett genomsnitt som bygger på sociala förhållanden och bestämda uppfattningar eller förhållningssätt om män och kvinnor. Dessa förhållanden har utvecklats till normalen i samhället och att utifrån denna normal handlar människor (arbetsgivaren). Resultatet är att vi kan gå omkring med föreställningar och uppfattningar om vilka grupper av människor i samhället som är lämpade till vad. Detta påverkar arbetsgivarens uppfattninga av hur stor sannolikheten är för att arbetstagaren är kvalificerad, vilket får följder för arbetstagarens antagna genomsnittskvalitet i de respektive grupperna. Jag antar att arbetsgivaren anser mäns genomsnitt som minst lika högt eller högre än kvinnors. Det får som följd att män generellt kommer att vara prioriterade till dessa tjänster i näringslivet. Jag kommer att visa att det inte handlar om fördomar i den bemärkelsen att arbetsgivare har förutfattade meningar eller motföreställningar om gruppen arbetstagaren representerar. Istället är det invanda normer som fungerar på samma sätt som när vi hälsar på folk: vi hälsar med handen och inte med armbågen. Vart dessa föreställningar och invanda mönster kommer från är svårt att säga och jag fördjupar mig inte i det i denna uppsats. Med denna utgångspunkt och med tillämpning av Arklofs teori kan resultatet bli att arbetsgivare bedömer arbetstagare från ett genomsnitt eftersom han/hon har problem att skilja de kvalificerade från de okvalificerade. Denna typ av diskriminering innebär att de kvalificerade kandidaterna drar sig bort från marknaden eftersom de vet att de blir bedömda utifrån ett gruppgenomsnitt istället för deras personliga kvalitet och egenskaper. Arbetsgivare handlar inte utifrån en vilja att diskriminera, heller inte utifrån en medveten motvilja att anställa arbetstagare från den aktuella gruppen. Handlandet vittnar mer om ett rationellt och vinstmaximerande agerande givet den information som föreligger. Men i sin helhet bidrar detta till att marknaden krymper eftersom kvalificerade kandidater drar sig ur, vilket får till följd att genomsnittskvaliteten på de återstående då har minskat. För arbetsgivaren är det tydligt att det är färre sökande från denna grupp och de är dessutom sämre kvalificerade än jämförande grupp. Resonemanget kan alltså hjälpa till att förklara kommentarer som det är för få kvinnor som söker sig till ledarpositioner och det finns inte kvalificerade och kompetenta kvinnor att tillgå . Uppsatsen belyser avslutningsvis möjliga offentliga ingrepp på marknader som präglas av asymmetrisk information mellan aktörerna. Med bakgrund från en lång debatt om kvinnofrånvaro i näringslivets toppositioner beslutade Norges Storting 2002 om ett kvoteringsförslag för att få in kvinnor i styrelser. Ett sådant agerande kan teoretiskt legitimeras om det kan bidra till att öka kvinnors antagna genomsnitt och minska den asymmetriska informationen genom att arbetsgivare får erfarenhet av att arbeta med kvinnor och därför mer kunskap om kvinnor som grupp på den marknaden. Detta kan resultera i en större och mer effektiv marknad där resurser (arbetstagare bedömda utifrån sina verkliga kvaliteter) allokeras på bästa möjliga sätt. Det är dock svårt att avgöra vilka offentliga ingrepp som kan vara försvarbara eftersom asymmetri av information alltid kommer att existera, även med den offentliga sektorn som en aktör. Dessutom tillkommer kostnader att genomföra åtgärderna