Plant re-establishment after the forest fire in the Swedish province of Västmanland

Fire has been a natural disturbance in boreal forests for a very long time. Species in the forest have evolved and adapted themselves to this disturbance. During the 1900th century big natural forest fires started to decrease because of human suppression and environments created by wildfire in the forest have now become rare. During the summer of 2014 a fire started in the forest of Västmanland, in Sweden. The fire spread and ravaged an area of 14 000 hectares of which an area of 1 500 hectares is owned by the state forest company, Sveaskog. Their intent is to create a park with natural forest dynamics in this area. This report is a study of the plant re-establishment in the park after the fire. The results showed that the plant re-establishment is dominated by deciduous plants. The most frequent species is birch followed by aspen and willow. Earlier studies of forest fire areas shows that the germination is effected by the remaining humus layer. A thin layer, after the fire, gives a better environment for the seedlings to grow. While this study did not show any statistic relationship between these factors, it showed a relation between the soil moisture class and the variety of plants. The amount of pine seedlings was higher on dry soil than on moist soil, while the opposite was true for birch. The study also shows an effect on plant re-establishment due to the intensity of the fire. Aspen, pine and willow were more abundant in areas which were exposed to intensive fire. The conclusion of the study is that there is a rich plant re-establishment in the park and it would be interesting to follow the natural development further on. Wildfires of this size are scarce and we should take care of this opportunity to study the effects and development within the area

Questioning short-term memory and its measurement: why digit span measures long-term associative learning

Traditional accounts of verbal short-term memory explain differences in performance for different types of verbal material by reference to inherent characteristics of the verbal items making up memory sequences. The role of previous experience with sequences of different types is ostensibly controlled for either by deliberate exclusion or by presenting multiple trials constructed from different random permutations

Is procedural memory enhanced in Tourette syndrome? evidence from a sequence learning task

Procedural memory, which is rooted in the basal ganglia, underlies the learning and processing of numerous automatized motor and cognitive skills, including in language. Not surprisingly, disorders with basal ganglia abnormalities have been found to show impairments of procedural memory. However, brain abnormalities could also lead to atypically enhanced function. Tourette syndrome (TS) is a candidate for enhanced procedural memory, given previous findings of enhanced TS processing of grammar, which likely depends on procedural memory. We comprehensively examined procedural learning, from memory formation to retention, in children with TS and typically developing (TD) children, who performed an implicit sequence learning task over two days. The children with TS showed sequence learning advantages on both days, despite a regression of sequence knowledge overnight to the level of the TD children. This is the first demonstration of procedural learning advantages in any disorder. The findings may further our understanding of procedural memory and its enhancement. The evidence presented here, together with previous findings suggesting enhanced grammar processing in TS, underscore the dependence of language on a system that also subserves visuomotor sequencing

Linking memory and language : Evidence for a serial-order learning impairment in dyslexia

The present study investigated long-term serial-order learning impairments, operationalized as reduced Hebb repetition learning (HRL), in people with dyslexia. In a first multi-session experiment, we investigated both the persistence of a serial-order learning impairment as well as the long-term retention of serial-order representations, both in a group of Dutch-speaking adults with developmental dyslexia and in a matched control group. In a second experiment, we relied on the assumption that HRL mimics naturalistic word-form acquisition and we investigated the lexicalization of novel word-forms acquired through HRL. First, our results demonstrate that adults with dyslexia are fundamentally impaired in the long-term acquisition of serial-order information. Second, dyslexic and control participants show comparable retention of the long-term serial-order representations in memory over a period of one month. Third, the data suggest weaker lexicalization of newly acquired word-forms in the dyslexic group. We discuss the integration of these findings into current theoretical views of dyslexia.Peer reviewedFinal Accepted Versio

INTEGRATIONSTÄNKANDE – En avgörande förutsättning i jakten på synergieffekter

I Doktrin för Gemensamma operationer från 2020 introduceras svensk operationskonst som består av byggstenarna manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande. Införandet och accentueringen av integrationstänkande som en grundläggande princip för militära operationer signalerar tydligt betydelsen av Försvarsmaktens integrering med andra aktörer, nationellt som internationellt.  Tankarna om integration i denna nya allomfattande bemärkelse är ur svenskt perspektiv nya, där både teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter kring begreppet uppfattas vara mycket begränsade vilket kan leda till att begreppet missförstås alternativt inte kommer till sin rätt med följd att de eftersökta synergieffekterna inte uppnås. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Codners interoperabilitetsteori undersöka i vilken omfattning svenska officiella politiska och militära styrdokument stödjer eller skapar förutsättningar för integration och integrationstänkande. Denna kunskap skapar förståelse för olika dimensioner av integration och dess roll i en praktiknära kontext då det belyser relevanta aspekter som behöver omhändertas för att främja integrering av förmågor, aktiviteter och metoder.  Uppsatsens resultat har påvisat att begrepp och sammanhang som indikerar former av integration och integrationstänkande i inriktande och styrande publikationer förekommer i hög grad. Huvudsakligen uttrycks detta genom olika beskrivningar av samarbeten, samverkan och samordning där strävan till integration ska förstås som en avsikt att skapa och finna gynnsamma synergier tillsammans med andra relevanta aktörer

INTEGRATIONSTÄNKANDE – En avgörande förutsättning i jakten på synergieffekter

I Doktrin för Gemensamma operationer från 2020 introduceras svensk operationskonst som består av byggstenarna manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande. Införandet och accentueringen av integrationstänkande som en grundläggande princip för militära operationer signalerar tydligt betydelsen av Försvarsmaktens integrering med andra aktörer, nationellt som internationellt.  Tankarna om integration i denna nya allomfattande bemärkelse är ur svenskt perspektiv nya, där både teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter kring begreppet uppfattas vara mycket begränsade vilket kan leda till att begreppet missförstås alternativt inte kommer till sin rätt med följd att de eftersökta synergieffekterna inte uppnås. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Codners interoperabilitetsteori undersöka i vilken omfattning svenska officiella politiska och militära styrdokument stödjer eller skapar förutsättningar för integration och integrationstänkande. Denna kunskap skapar förståelse för olika dimensioner av integration och dess roll i en praktiknära kontext då det belyser relevanta aspekter som behöver omhändertas för att främja integrering av förmågor, aktiviteter och metoder.  Uppsatsens resultat har påvisat att begrepp och sammanhang som indikerar former av integration och integrationstänkande i inriktande och styrande publikationer förekommer i hög grad. Huvudsakligen uttrycks detta genom olika beskrivningar av samarbeten, samverkan och samordning där strävan till integration ska förstås som en avsikt att skapa och finna gynnsamma synergier tillsammans med andra relevanta aktörer

Procedural and Declarative Memory in Children with Developmental Disorders of Language and Literacy

The procedural deficit hypothesis (PDH) posits that a range of language, cognitive and motor impairments associated with specific language impairment (SLI) and developmental dyslexia (DD) may be explained by an underlying domain-general dysfunction of the procedural memory system. In contrast, declarative memory is hypothesized to remain intact and to play a compensatory role in the two disorders. The studies in the present thesis were designed to test this hypothesis. Study I examined non-language procedural memory, specifically implicit sequence learning, in children with SLI. It was shown that children with poor performance on tests of grammar were impaired at consolidation of procedural memory compared to children with normal grammar. These findings support the PDH and are line with previous studies suggesting a link between grammar processing and procedural memory. In Study II, the same implicit sequence learning paradigm was used to test procedural memory in children with DD. The DD group showed a learning profile that was similar to that of children with SLI in Study I, with a significant impairment emerging late in learning, after extended practice and including an overnight interval. Further analyses suggested that the DD impairment may not be related to overnight consolidation but to the effects of further practice beyond the initial practice session. In contrast to the predictions of the PDH, the sequence learning deficit was unrelated to phonological processing skills as assessed with a nonword repetition task. Study III examined declarative memory in DD. The performance of the DD group was found to be not only intact, but even enhanced, compared to that of the control children. The results encourage further studies on the potential of declarative memory to compensate for the reading problems in DD. In sum, the results lend partial support for the PDH and suggest further refinements to the theory. Collectively, the studies emphasize the importance of going beyond a narrow focus on language learning and memory functions in the characterization of the two disorders. Such a broader cognitive, motor and language approach may inform the development of future clinical and pedagogical assessment and intervention practices for SLI and DD

Skogsbetesmarker i Örebro län: en enkätundersökning bland skogsbetesbrukare hösten 2005

Idag minskar arealen naturbetesmark vilket gör att vi förlorar både biologiska och kulturhistoriska värden. Skogsbeten är en äldre form av betesmark som idag blivit sällsynt. Det stora problemet är olönsamheten inom jordbruket, det gäller speciellt för dessa lågproduktiva betesmarker. Det speciella med skogsbetesmarker är att de är en blandning av hagmark och skog med många fina naturvärden. Skogen har olikåldriga träd med många solgläntor där gräs och örter kan etableras. Det skapas en för det mänskliga ögat vacker miljö. I Örebro län finns idag 17 skogsbeten där lantbrukarna får ersättning för att hålla djur betandes på skogen och länsstyrelsen vill gärna utöka med fler områden. Rapporten är en redovisning av en enkätintervju med de lantbrukare som har skogsbetesmark i Örebro län. I resultatet, som är en sammanställning av enkäten, visade det sig att den genomsnittlige lantbrukare som förvaltar ett skogsbete i Örebro län är en man, 59 år gammal som upprätthåller skogsbetet på grund av intresse och naturvård. För betet är framtiden osäker eftersom det är tveksamt om nästa generation kommer att fortsätta med djurhållning. Lantbrukaren tror att det till stor del är den svåra ekonomiska situationen som gör att ingen tar över jordbruk och djurhållning. För att kunna driva skogsbete på lång sikt i länet är det tydligt att det behövs fler och nya djurhållare. På något sätt behöver det väckas ett intresse för jordbruk och djurhållning, speciellt bland yngre, men det är även viktigt att lantbruket blir en ekonomiskt lönsam verksamhet. När det gäller betesmarker i framtiden är det ett stort problem att antalet betesdjur minskar. Man kan säga att betesdjur idag har blivit en efterfrågad tillgång. Ekonomiska styrmedel är idag det mest betydelsefulla verktyget vi har för att styra och uppnå mål inom lantbruket. Eftersom skogsbetesmarker är en miljö på väg att försvinna, borde man överväga att höja ersättningsnivån för att göra det möjligt att bevara detta kulturhistoriska arv.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p