Antimicrobial resistance among migrants in Europe: a systematic review and meta-analysis

BACKGROUND: Rates of antimicrobial resistance (AMR) are rising globally and there is concern that increased migration is contributing to the burden of antibiotic resistance in Europe. However, the effect of migration on the burden of AMR in Europe has not yet been comprehensively examined. Therefore, we did a systematic review and meta-analysis to identify and synthesise data for AMR carriage or infection in migrants to Europe to examine differences in patterns of AMR across migrant groups and in different settings. METHODS: For this systematic review and meta-analysis, we searched MEDLINE, Embase, PubMed, and Scopus with no language restrictions from Jan 1, 2000, to Jan 18, 2017, for primary data from observational studies reporting antibacterial resistance in common bacterial pathogens among migrants to 21 European Union-15 and European Economic Area countries. To be eligible for inclusion, studies had to report data on carriage or infection with laboratory-confirmed antibiotic-resistant organisms in migrant populations. We extracted data from eligible studies and assessed quality using piloted, standardised forms. We did not examine drug resistance in tuberculosis and excluded articles solely reporting on this parameter. We also excluded articles in which migrant status was determined by ethnicity, country of birth of participants' parents, or was not defined, and articles in which data were not disaggregated by migrant status. Outcomes were carriage of or infection with antibiotic-resistant organisms. We used random-effects models to calculate the pooled prevalence of each outcome. The study protocol is registered with PROSPERO, number CRD42016043681. FINDINGS: We identified 2274 articles, of which 23 observational studies reporting on antibiotic resistance in 2319 migrants were included. The pooled prevalence of any AMR carriage or AMR infection in migrants was 25·4% (95% CI 19·1-31·8; I2 =98%), including meticillin-resistant Staphylococcus aureus (7·8%, 4·8-10·7; I2 =92%) and antibiotic-resistant Gram-negative bacteria (27·2%, 17·6-36·8; I2 =94%). The pooled prevalence of any AMR carriage or infection was higher in refugees and asylum seekers (33·0%, 18·3-47·6; I2 =98%) than in other migrant groups (6·6%, 1·8-11·3; I2 =92%). The pooled prevalence of antibiotic-resistant organisms was slightly higher in high-migrant community settings (33·1%, 11·1-55·1; I2 =96%) than in migrants in hospitals (24·3%, 16·1-32·6; I2 =98%). We did not find evidence of high rates of transmission of AMR from migrant to host populations. INTERPRETATION: Migrants are exposed to conditions favouring the emergence of drug resistance during transit and in host countries in Europe. Increased antibiotic resistance among refugees and asylum seekers and in high-migrant community settings (such as refugee camps and detention facilities) highlights the need for improved living conditions, access to health care, and initiatives to facilitate detection of and appropriate high-quality treatment for antibiotic-resistant infections during transit and in host countries. Protocols for the prevention and control of infection and for antibiotic surveillance need to be integrated in all aspects of health care, which should be accessible for all migrant groups, and should target determinants of AMR before, during, and after migration. FUNDING: UK National Institute for Health Research Imperial Biomedical Research Centre, Imperial College Healthcare Charity, the Wellcome Trust, and UK National Institute for Health Research Health Protection Research Unit in Healthcare-associated Infections and Antimictobial Resistance at Imperial College London

Surgical site infection after gastrointestinal surgery in high-income, middle-income, and low-income countries: a prospective, international, multicentre cohort study

Background: Surgical site infection (SSI) is one of the most common infections associated with health care, but its importance as a global health priority is not fully understood. We quantified the burden of SSI after gastrointestinal surgery in countries in all parts of the world. Methods: This international, prospective, multicentre cohort study included consecutive patients undergoing elective or emergency gastrointestinal resection within 2-week time periods at any health-care facility in any country. Countries with participating centres were stratified into high-income, middle-income, and low-income groups according to the UN's Human Development Index (HDI). Data variables from the GlobalSurg 1 study and other studies that have been found to affect the likelihood of SSI were entered into risk adjustment models. The primary outcome measure was the 30-day SSI incidence (defined by US Centers for Disease Control and Prevention criteria for superficial and deep incisional SSI). Relationships with explanatory variables were examined using Bayesian multilevel logistic regression models. This trial is registered with ClinicalTrials.gov, number NCT02662231. Findings: Between Jan 4, 2016, and July 31, 2016, 13 265 records were submitted for analysis. 12 539 patients from 343 hospitals in 66 countries were included. 7339 (58·5%) patient were from high-HDI countries (193 hospitals in 30 countries), 3918 (31·2%) patients were from middle-HDI countries (82 hospitals in 18 countries), and 1282 (10·2%) patients were from low-HDI countries (68 hospitals in 18 countries). In total, 1538 (12·3%) patients had SSI within 30 days of surgery. The incidence of SSI varied between countries with high (691 [9·4%] of 7339 patients), middle (549 [14·0%] of 3918 patients), and low (298 [23·2%] of 1282) HDI (p < 0·001). The highest SSI incidence in each HDI group was after dirty surgery (102 [17·8%] of 574 patients in high-HDI countries; 74 [31·4%] of 236 patients in middle-HDI countries; 72 [39·8%] of 181 patients in low-HDI countries). Following risk factor adjustment, patients in low-HDI countries were at greatest risk of SSI (adjusted odds ratio 1·60, 95% credible interval 1·05–2·37; p=0·030). 132 (21·6%) of 610 patients with an SSI and a microbiology culture result had an infection that was resistant to the prophylactic antibiotic used. Resistant infections were detected in 49 (16·6%) of 295 patients in high-HDI countries, in 37 (19·8%) of 187 patients in middle-HDI countries, and in 46 (35·9%) of 128 patients in low-HDI countries (p < 0·001). Interpretation: Countries with a low HDI carry a disproportionately greater burden of SSI than countries with a middle or high HDI and might have higher rates of antibiotic resistance. In view of WHO recommendations on SSI prevention that highlight the absence of high-quality interventional research, urgent, pragmatic, randomised trials based in LMICs are needed to assess measures aiming to reduce this preventable complication

Hälsorisker i arbete vid elproduktion och eldistribution

In studies regarding occupation exposure to extremly low frequent (50 - 60 Hz) electric and magnetic fields have some disorders in biologic systems been reported. In the late 60's and the beginning of the 70's, functional organ disorders in nerv, circulation, gastrointestinal and reproduction systems were shown. Since the early 80's, reports about prevalence of cancer in these groups have dominated the interest of researches. Working Life Insitute (Arbetslivsinstitutet) was responsible for the study. The investigational period reached over the years 1981 to 1995. The study base consisted of 706 new employed men. Information about healt and environment, family and children, ergonomic pressure and subjective symptomatology was gathered from questionnaires. Data were collected at start of employment and then after three, six and nine years. After nine years there were 466 participants left in the cohort with data from both exposure and health endpoint from all four examinations. In addition were clinical tests and blood samples included. Serum has been saved and kept in frosen condition (-70 degrees). Purpose: The aim of the study was to follow and evaluate health risks, from reported morbidity and with possibility to analysis of exposure factors in working environment, in a group of young electricity workers in power industry. Further the aim is also to illustrate eventual associations between different working environment factors and poor health.I studier avseende yrkesmässig exponering för extremt lågfrekventa (50 - 60 Hz) elektriska och magnetiska fält har vissa störningar i biologiska system rapporterats. I slutet av 60-talet och början av 70-talet redovisades i en del tidiga epidemiologiska studier funktionella organstörningar i nerv-, cirkulations-, gastrointestinala- samt fortplantningssystemen. Sedan början av 80-talet har rapporter om cancerförekomst i dessa grupper dominerat forskarnas intresse. Ansvarig för studien var Arbetslivsinstitutet. Undersökningsperioden sträckte sig över åren 1981- 95. I studiebasen ingick 706 nyanställda män. Information om hälsa och miljö, familj och barn, ergonomisk belastning samt subjektiv symtomatologi samlades in från frågeformulär. Datainsamling skedde vid nyanställning och sedan efter 3, 6 och 9 år. Efter 9 år var 466 deltagare kvar i kohorten med uppgifter om både exponering och hälsoutfall vid alla fyra hälsoundersökningarna. Därutöver ingick kliniska tester och blodprov. Serum har sparats och bevarats i fruset skick (-70 grader). Syfte: Syftet med studien var att följa och utvärdera hälsorisker, utifrån rapporterad sjuklighet och med möjlighet till analys av exponeringsfaktorer i arbetsmiljön, hos en grupp av unga elarbetare inom kraftindustrin. Vidare var syftet att belysa eventuella samband mellan olika arbetsmiljöfaktorer och ohälsa

Utveckling av arbetsmiljö och upplevd hälsa : en longitudinell undersökning av anställda i kraftindustrin

Effects of the work environment on subjective health : a nine-year longitudinal investigation of workers in the electric power industry The effects of the work environment on the subjective health of 440 workers in the electric power industry over a nine years period were investigated in this thesis. The problem is described in a theoretical model including probable causal relations between the work environment and subjective health. An additional aim of the investigation was to compare data of different levels of subjectivity. A survey of the work environment and a description of the health development were followed by special studies, including the effects from the work environment on development of musculoskeletal and psychological complaints respectively. In addition, the relations between more and less subjective data concerning noise and its effects were analysed. The survey of the working conditions was made by cluster analysis of exposure variables. Based on results from the analyses, workers were clustered with respect to their perception of ergonomic, physical and psychological and social work factors respectively over four measurement occasions. The number of periods a person belonged to a certain cluster was used as indicators of exposure dose in the concluding analyses. There was an increase of some psychological and of musculoskeletal complaints in neck, shoulders, back, legs and joints over the nine years period. The complaints were described with confirmative factor analysis to get an acceptable representation of the data structure, which was stable across the measurement occasions. The influence of the work environment on the development of complaints was studied by hierarchic multiple regression analysis models. Latent growth modeling was an alternative analysis method but could only be applied on reduced models. The sample was too small to make it possible to include all variables in the regression models in these analyses. The musculoskeletal diseases were mainly related to the ergonomic factors while the psychological diseases was related to time pressure, lack of control and lack of social support as well as to type A-behaviour. One fifth of the workers developed a hearing impairment in the study period. Working category could explain more of the changes in hearing threshold shifts than estimated equivalent sound level, membership of a certain exposure cluster or self-reported noise exposure. Key words: Work environment, electric power industry, health, subjectivity, musculoskeletal complaints, psychological complaints, noise, longitudinal, cluster analysis, regression analysis, structural equation modeling.I avhandlingen undersöktes hur arbetsmiljön påverkade den upplevda hälsoutvecklingen över en nioårsperiod hos 440 elarbetare inom kraftindustrin. Problemet beskrevs utifrån en teoretisk modell över orsakssamband mellan arbetsmiljö och upplevd ohälsa. En ytterligare målsättning var att jämföra data av olika subjektivitetsgrad. Efter en kartläggning av arbetsmiljön och en beskrivning av hälsoutvecklingen gjordes specialstudier av arbetsmiljöns inverkan på muskuloskeletala besvär respektive psykiska besvär. Dessutom gjordes jämförande studier mellan mer och mindre subjektiva data om buller och bullereffekter. Arbetsmiljön kartlades genom klusteranalyser av arbetsmiljöfaktorer inom vardera av områdena fysisk arbetsbelastning, fysikaliska faktorer samt psykologiska och sociala arbetsförhållanden. Elarbetarna indelades därigenom i kluster efter individuell belastningsprofil inom vart och ett av dessa områden. Antal mättillfällen som en person tillhört ett visst kluster användes sedan som indikator på exponeringsdos i de sammanfattande analyserna. Upplevda psykiska och somatiska besvär beskrevs med hjälp av konfirmativa faktoranalyser, för att ge en representativ bild av datas struktur som också var stabil över alla mättillfällen. Arbetsmiljöns inverkan på besvärsutvecklingen undersöktes huvudsakligen med hjälp av hierarkisk multipel regression. Tillväxtmodellering prövades också. En ökning kunde iakttas över tid i vissa psykiska besvär och besvär i nacke, axlar, rygg, ben och leder. Utvecklingen av de muskuloskeletala besvären kunde huvudsakligen förklaras av den fysiska arbetsbelastningen. Även typ A-beteende visade sig bidra till förklaring av både utveckling och nivå på muskuloskeletala besvär. Det kunde dock inte psykisk klustertillhörighet göra i någon nämnvärd grad. De psykologiska och sociala arbetsförhållandena samt typ A-beteende hade betydelse för utvecklingen av trötthet och andra psykiska besvär. De bidrog också till att förklara en högre nivå på trötthet, sömnsvårigheter och andra psykiska besvär samt huvudvärk och magbesvär vid det sista undersökningstillfället. Hörseln försämrades hos en femtedel av elarbetarna under nioårsperioden. Yrkeskategori förklarade en större andel av hörtröskelförändring över tid än skattad ekvivalentnivå, tillhörighet till ett visst exponeringskluster eller självrapportering av buller

Effekter av ett friår - Friårslediga

From 1 February 2002 until 31 December 2004, a free-year trial was conducted in twelve municipalities in Sweden. Employees could apply for a free sabbatical year (a period between 3 - 12 months), and still get 85% of the compensation they would have received if they were unemployed. Under the same time the person be replaced by an unemployed person that got a temporary employee. Purpose: The overall purpose of the study was to examine different aspects of health among individuals who were sabbatical leave, and among those who were substitutes.Från den 1 februari 2002 till och med den 31 december 2004 pågick ett försök med friår i tolv kommuner. Friår innebar att en arbetstagare kunde ansöka om att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader samtidigt som en arbetslös anställdes som vikarie under ledigheten. Under ledigheten fick de friårslediga 85 % av den ersättning de skulle ha fått om de varit arbetslösa. Arbetslivsinstitutet (ALI) fick i uppdrag av Näringsdepartementet att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med friår. Studien ”Effekter av ett friår” har främst syftat till att undersöka olika aspekter av upplevd hälsa och livskvalitet bland dem som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Förutom dessa har ytterligare en grupp inkluderats i studien, bestående av personer som ansökt om friårsledigt men som inte beviljats ledigheten. Deltagarna har via telefonintervju besvarat en enkät. De friårslediga och vikarierna har vid två olika tillfällen besvarat en enkät, de första telefonenkäterna genomfördes under perioden oktober-november 2003 och den uppföljande telefonenkäten genomfördes mellan perioden februari-april 2005. De som ansökt om friår men inte beviljats besvarade en enkät endast vid ett tillfälle. Den första telefonenkäten besvarades av 1479 friårslediga och av 1170 vikarier, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 75 respektive 64 %. Enkäterna innehöll i huvudsak frågor om arbetet, upplevd stress och självskattad hälsa. De personer som ingick i studien tillhörde någon av de tolv kommunerna som ingick i friårsförsöket. De tolv kommunerna var: Botkyrka, Gällivare, Göteborg, Hultsfred, Hällefors, Katrineholm, Landskrona, Lund, Piteå, Strömsund, Västerås, Åmål. Den största andelen av deltagarna i studien kom från storstadsområden. Förutom telefonenkäten genomfördes ett delprojekt i studien där man ville jämföra stresshormoner bland dem som varit ute på ett friår med två andra grupper (en kontrollgrupp och en så kallad semestergrupp med personer som var under en semesterperiod). Personerna som ingick i denna del fick mäta sitt kortisolvärde, med hjälp av salivprov, vid flera tillfällen under en bestämd period. Förutom detta besvarades även en hälsoenkät. I den så kallade kortisolstudien ingick totalt 60 individer. Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka olika aspekter av hälsa bland personer som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Datasetet innefattar de deltagare som varit friårslediga och medverkat i telefonintervju

Effekter av ett friår - Respondenter som ansökt men ej beviljats friårsledigt

From 1 February 2002 until 31 December 2004, a free-year trial was conducted in twelve municipalities in Sweden. Employees could apply for a free sabbatical year (a period between 3 - 12 months), and still get 85% of the compensation they would have received if they were unemployed. Under the same time the person be replaced by an unemployed person that got a temporary employee. Purpose: The overall purpose of the study was to examine different aspects of health among individuals who were sabbatical leave, and among those who were substitutes.Från den 1 februari 2002 till och med den 31 december 2004 pågick ett försök med friår i tolv kommuner. Friår innebar att en arbetstagare kunde ansöka om att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader samtidigt som en arbetslös anställdes som vikarie under ledigheten. Under ledigheten fick de friårslediga 85 % av den ersättning de skulle ha fått om de varit arbetslösa. Arbetslivsinstitutet (ALI) fick i uppdrag av Näringsdepartementet att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med friår. Studien ”Effekter av ett friår” har främst syftat till att undersöka olika aspekter av upplevd hälsa och livskvalitet bland dem som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Förutom dessa har ytterligare en grupp inkluderats i studien, bestående av personer som ansökt om friårsledigt men som inte beviljats ledigheten. Deltagarna har via telefonintervju besvarat en enkät. De friårslediga och vikarierna har vid två olika tillfällen besvarat en enkät, de första telefonenkäterna genomfördes under perioden oktober-november 2003 och den uppföljande telefonenkäten genomfördes mellan perioden februari-april 2005. De som ansökt om friår men inte beviljats besvarade en enkät endast vid ett tillfälle. Den första telefonenkäten besvarades av 1479 friårslediga och av 1170 vikarier, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 75 respektive 64 %. Enkäterna innehöll i huvudsak frågor om arbetet, upplevd stress och självskattad hälsa. De personer som ingick i studien tillhörde någon av de tolv kommunerna som ingick i friårsförsöket. De tolv kommunerna var: Botkyrka, Gällivare, Göteborg, Hultsfred, Hällefors, Katrineholm, Landskrona, Lund, Piteå, Strömsund, Västerås, Åmål. Den största andelen av deltagarna i studien kom från storstadsområden. Förutom telefonenkäten genomfördes ett delprojekt i studien där man ville jämföra stresshormoner bland dem som varit ute på ett friår med två andra grupper (en kontrollgrupp och en så kallad semestergrupp med personer som var under en semesterperiod). Personerna som ingick i denna del fick mäta sitt kortisolvärde, med hjälp av salivprov, vid flera tillfällen under en bestämd period. Förutom detta besvarades även en hälsoenkät. I den så kallade kortisolstudien ingick totalt 60 individer. Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka olika aspekter av hälsa bland personer som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Datasetet innefattar de deltagare som ansökt om friårsledigt men inte beviljats, och som deltagit i telefonintervju

Effekter av ett friår - Vikarier

From 1 February 2002 until 31 December 2004, a free-year trial was conducted in twelve municipalities in Sweden. Employees could apply for a free sabbatical year (a period between 3 - 12 months), and still get 85% of the compensation they would have received if they were unemployed. Under the same time the person be replaced by an unemployed person that got a temporary employee. Purpose: The overall purpose of the study was to examine different aspects of health among individuals who were sabbatical leave, and among those who were substitutes.Från den 1 februari 2002 till och med den 31 december 2004 pågick ett försök med friår i tolv kommuner. Friår innebar att en arbetstagare kunde ansöka om att vara ledig från sitt arbete i tre till tolv månader samtidigt som en arbetslös anställdes som vikarie under ledigheten. Under ledigheten fick de friårslediga 85 % av den ersättning de skulle ha fått om de varit arbetslösa. Arbetslivsinstitutet (ALI) fick i uppdrag av Näringsdepartementet att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med friår. Studien ”Effekter av ett friår” har främst syftat till att undersöka olika aspekter av upplevd hälsa och livskvalitet bland dem som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Förutom dessa har ytterligare en grupp inkluderats i studien, bestående av personer som ansökt om friårsledigt men som inte beviljats ledigheten. Deltagarna har via telefonintervju besvarat en enkät. De friårslediga och vikarierna har vid två olika tillfällen besvarat en enkät, de första telefonenkäterna genomfördes under perioden oktober-november 2003 och den uppföljande telefonenkäten genomfördes mellan perioden februari-april 2005. De som ansökt om friår men inte beviljats besvarade en enkät endast vid ett tillfälle. Den första telefonenkäten besvarades av 1479 friårslediga och av 1170 vikarier, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 75 respektive 64 %. Enkäterna innehöll i huvudsak frågor om arbetet, upplevd stress och självskattad hälsa. De personer som ingick i studien tillhörde någon av de tolv kommunerna som ingick i friårsförsöket. De tolv kommunerna var: Botkyrka, Gällivare, Göteborg, Hultsfred, Hällefors, Katrineholm, Landskrona, Lund, Piteå, Strömsund, Västerås, Åmål. Den största andelen av deltagarna i studien kom från storstadsområden. Förutom telefonenkäten genomfördes ett delprojekt i studien där man ville jämföra stresshormoner bland dem som varit ute på ett friår med två andra grupper (en kontrollgrupp och en så kallad semestergrupp med personer som var under en semesterperiod). Personerna som ingick i denna del fick mäta sitt kortisolvärde, med hjälp av salivprov, vid flera tillfällen under en bestämd period. Förutom detta besvarades även en hälsoenkät. I den så kallade kortisolstudien ingick totalt 60 individer. Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka olika aspekter av hälsa bland personer som var friårslediga och bland dem som var vikarier. Datasetet innefattar de deltagare som varit vikarier för friårslediga och som medverkat i telefonintervju

Färre fallolyckor i byggnadsindustrin - vad krävs? What is needed to reduce falls from heights in the construction industry?

En analys av orsaker till fallolyckor har gjorts baserat på diskussioner med representanter för byggbranschen, litteraturstudier samt arbetsplatsbesök. Analysen pekar på tre huvudsakliga orsaker: bristande organisatorisk styrning, bristande kunskap om hur fallolyckor undviks samt alltför svaga drivkrafter för säkerhetsarbetet. I rapporten diskuteras vad som krävs för att minska fallolyckorna. Eftersom orsakerna är komplexa, blir även åtgärderna komplexa. Åtgärder som rekommenderas är: - Chefer, både högsta ledningen, platschefer och arbetsledare har stor betydelse för säkerhetsarbetet och behöver ge tydliga signaler om att säkerhet är viktigt. Platschefernas säkerhetsarbete behöver synlig- och tydliggöras. - Samordning mellan olika aktörer på byggarbetsplatsen behöver tydliggöras och effektiviseras. - Fokus bör ligga på att tydliggöra och ändra beteende (snarare än attityder). - Det behövs tydliga och detaljerade mål för säkerhetsarbetet. Sådana mål kan t ex preciseras vid upphandlingar. - Konsekvenser och drivkrafter för att göra 'rätt' behöver utvecklas och göras tydligare. På individnivå bör positiva konsekvenser (belöning, 'morot') eftersträvas, men negativa (straff, 'piska') är också möjliga. På en organisatorisk nivå är samverkan med aktörer som byggherrar och byggföretag som upphandlar underentreprenörer samt utveckling av upphandlingskrav ett sätt att förstärka de affärsmässiga drivkrafterna för säkerhetsarbetet. Drivkrafterna för säkerhetsarbetet kan också förstärkas genom att koppla samman säkerhet med god kvalitet, leveranssäkerhet och seriositet i byggprocessen. Det tar tid att uppnå en förändring. Projekt och insatser som har som mål att minska fallolyckorna, måste därför pågå under lång tid och ha ett stöd i befintliga organisationer och strukturer, så att säkerhetsarbetet inte glöms bort om eldsjälar inte längre driver arbetet. Konkret rekommenderas + Utveckling av utbildning om hur man arbetar säkert och undviker fallolyckor. De metoder för säkert beteendet som rekommenderas får inte ta extra tid i anspråk eller upplevas som krångliga. Samarbete med gymnasieskolans yrkesutbildning är viktigt. + Utveckling av generella krav vid upphandling av byggprojekt respektive av underentreprenörer + Framtagning av goda exempel på hur organisationen kan effektivisera säkerhetsarbetet.En analys av orsaker till fallolyckor har gjorts baserat på diskussioner med representanter för byggbranschen, litteraturstudier samt arbetsplatsbesök. Analysen pekar på tre huvudsakliga orsaker: bristande organisatorisk styrning, bristande kunskap om hur fallolyckor undviks samt alltför svaga drivkrafter för säkerhetsarbetet. I rapporten diskuteras vad som krävs för att minska fallolyckorna. Eftersom orsakerna är komplexa, blir även åtgärderna komplexa. Åtgärder som rekommenderas är: - Chefer, både högsta ledningen, platschefer och arbetsledare har stor betydelse för säkerhetsarbetet och behöver ge tydliga signaler om att säkerhet är viktigt. Platschefernas säkerhetsarbete behöver synlig- och tydliggöras. - Samordning mellan olika aktörer på byggarbetsplatsen behöver tydliggöras och effektiviseras. - Fokus bör ligga på att tydliggöra och ändra beteende (snarare än attityder). - Det behövs tydliga och detaljerade mål för säkerhetsarbetet. Sådana mål kan t ex preciseras vid upphandlingar. - Konsekvenser och drivkrafter för att göra 'rätt' behöver utvecklas och göras tydligare. På individnivå bör positiva konsekvenser (belöning, 'morot') eftersträvas, men negativa (straff, 'piska') är också möjliga. På en organisatorisk nivå är samverkan med aktörer som byggherrar och byggföretag som upphandlar underentreprenörer samt utveckling av upphandlingskrav ett sätt att förstärka de affärsmässiga drivkrafterna för säkerhetsarbetet. Drivkrafterna för säkerhetsarbetet kan också förstärkas genom att koppla samman säkerhet med god kvalitet, leveranssäkerhet och seriositet i byggprocessen. Det tar tid att uppnå en förändring. Projekt och insatser som har som mål att minska fallolyckorna, måste därför pågå under lång tid och ha ett stöd i befintliga organisationer och strukturer, så att säkerhetsarbetet inte glöms bort om eldsjälar inte längre driver arbetet. Konkret rekommenderas + Utveckling av utbildning om hur man arbetar säkert och undviker fallolyckor. De metoder för säkert beteendet som rekommenderas får inte ta extra tid i anspråk eller upplevas som krångliga. Samarbete med gymnasieskolans yrkesutbildning är viktigt. + Utveckling av generella krav vid upphandling av byggprojekt respektive av underentreprenörer + Framtagning av goda exempel på hur organisationen kan effektivisera säkerhetsarbetet

Upphandling av städtjänster. En kartläggning av upphandlares och entreprenörers syn på arbetsmiljökrav. Purchasing of cleaning services. A study of clients and cleaning enterprises opinions on demands relating to occupational health and safety

Intervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed.Intervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed

Upphandling av städtjänster. En kartläggning av upphandlares och entreprenörers syn på arbetsmiljökrav. Purchasing of cleaning services. A study of clients and cleaning enterprises opinions on demands relating to occupational health and safety

Intervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed.Intervjuer gjordes med tio städföretag och tio företag som upphandlat städtjänster för att kartlägga hur upphandling av städtjänster görs. Frågor ställdes om och på vilket sätt upphandlare och städentreprenörer kunde tänka sig att inkludera arbetsmiljörelaterade krav i upphandlingen. Syftet var att undersöka förutsättningar för att utveckla upphandlingskrav för städtjänster som minskar arbetsskador bland städare. De intervjuade speglar både stora och små städföretag samt offentlig verksamhet och privata företag av varierande storlek. Intervjuerna visar att både städföretag och upphandlare är positiva till krav som handlar om att säkerställa att den upphandlade städningen är vit. De är också positiva till krav på städares arbetsvillkor samt krav som minskar risken för arbetsskador bland städare. En slutsats av intervjuerna är att det finns stora fördelar med att utveckla ett underlag för upphandling av städtjänster med tydligt formulerade och kvalitetsgranskade krav. De nackdelar som finns, bör kunna hanteras vid utveckling och formulering av kraven. Det är en fördel att utveckla en uppsättning krav för upphandling, som täcker olika områden. Vår bedömning är att dessa områden bör inkludera krav som säkerställer att den upphandlade städningen är vit, är miljöanpassad görs med rimliga arbetsvillkor och med liten risk för arbetsskador bland städarna. De krav som ställs bör bidra till städning av god kvalitet. Det är viktigt att tydligt motivera de krav som ställs. Att kraven motiveras är dessutom en förutsättning för att man ska kunna visa att kraven klarar LOU:s krav på proportionalitet, det vill säga att den nytta kravet tillför står i rimlig proportion till den insats som krävs för att efterleva kravet. Det är också viktigt att det finns förslag på metoder för uppföljning av kraven. I rapporten diskuteras olika kravformuleringar. Interviews were conducted with ten cleaning companies and ten companies purchasing cleaning services. The interviewees represent large, medium-sized and small cleaning enterprises, public and private sectors and purchasing enterprises/organisations of varied size. The interviews show that both cleaning enterprises and the purchasers are positive towards requirements that ensure that the cleaning services are provided by enterprises that pay taxes etc according to Swedish law. They are also positive towards requirements relating to the cleaners working conditions and requirements that reduce the risk for occupational accidents and diseases among cleaners. A conclusion is that there are great advantages with developing a basis for requirements when purchasing cleaning services, with ready made and quality controlled formulations of requirements. The potential disadvantages ought to be possible to avoid, in the development of the formulation of the requirements. It is advantageous to develop a set of requirements that covers several areas. The conclusion is that the requirements ought to ensure that the purchased cleaning service is 'white' (as opposed to black market) is environmentally friendly is performed under acceptable working conditions and with a low risk of work related accidents and diseases among the cleaners. It is advantageous if the requirements contribute to cleaning services of good quality. It is important to motivate the requirements posed. In addition, motivation of the requirements is a precondition as it is important to be able to prove that the requirements meet the requirements of proportionality of the public procurement act. The requirements for proportionality means that the benefits of a requirement posed, has to be reasonable when compared to the costs and efforts needed to fulfil the requirements. It is also important to present methods for the follow-up of requirements. In the report, several formulations of such requirements are discussed