Effects of obstructive sleep apnea and its treatment over the erectile function: a systematic review

Erectile dysfunction (ED) is considered a condition with a broad range of etiologies. Obstructive sleep apnea (OSA) syndrome is one of the lesser studied risk factors for ED. We intend to summarize the current evidence on the relationship between OSA and sexual impairment, focusing on the results in terms of erectile function of the different therapies offered to OSA patients. A systematic review was conducted, selecting articles related to the physiology of OSA and ED, and to the treatments of OSA syndrome and their reported outcomes in erectile and sexual function. Higher prevalences of ED in the OSA groups have been published. However, whether this effect on the erectile function occurs in the entire range of OSA severities remains unclear. Several hypotheses were proposed to explain the physiology of this association. Continuous Positive Airway Pressure as a treatment for OSA patients with ED has achieved a significative improvement in the sexual parameters in most of the studies. Phosphodiesterase type 5 inhibitors (iPDE5) on demand are useful as a treatment for ED in this subgroup of patients, with high satisfaction rates. The surgical treatment for the OSA evidenced benefits over the erectile function, and the effect on the sexual satisfaction of the therapy using Mandibular Advancement Devices is still undefined

European Society for Sexual Medicine Consensus Statement on the Use of the Cavernous Nerve Injury Rodent Model to Study Postradical Prostatectomy Erectile Dysfunction

Introduction: Rodent animal models are currently the most used in vivo model in translational studies looking into the pathophysiology of erectile dysfunction after nerve-sparing radical prostatectomy. Aim: This European Society for Sexual Medicine (ESSM) statement aims to guide scientists toward utilization of the rodent model in an appropriate, timely, and proficient fashion. Methods: MEDLINE and EMBASE databases were searched for basic science studies, using a rodent animal model, looking into the consequence of pelvic nerve injury on erectile function. Main outcome measures: The authors present a consensus on how to best perform experiments with this rodent model, the details of the technique, and highlight possible pitfalls. Results: Owing to the specific issue—basic science—Oxford 2011 Levels of Evidence criteria cannot be applied. However, ESSM statements on this topic will be provided in which we summarize the ESSM position on various aspects of the model such as the use of the Animal Research Reporting In Vivo Experiments guideline and the of common range parameter for nerve stimulation. We also highlighted the translational limits of the model. Conclusion: The following statements were formulated as a suggestive guidance for scientists using the cavernous nerve injury model. With this, we hope to standardize and further improve the quality of research in this field. It must be noted that this model has its limitations

The efficacy of antihypertensiye drugs in chronic intermittent hypoxia conditions

The authors would like to thank the Portuguese Fundacao para a Ciencia e a Tecnologia (FCT) and CEDOC (Chronic Diseases Research Centre, Lisbon, Portugal). Lucilia N. Diogo is supported by an FCT fellowship (SFRH/BD/48335/2008; PTDC/SAU-TOX/112264/2009).Sleep apnea/hypopnea disorders include centrally originated diseases and obstructive sleep apnea (OSA). This last condition is renowned as a frequent secondary cause of hypertension (HT). The mechanisms involved in the pathogenesis of HT can be summarized in relation to two main pathways: sympathetic nervous system stimulation mediated mainly by activation of carotid body (CB) chemoreflexes and/or asphyxia, and, by no means the least important, the systemic effects of chronic intermittent hypoxia (CIH). The use of animal models has revealed that CIH is the critical stimulus underlying sympathetic activity and hypertension, and that this effect requires the presence of functional arterial chemoreceptors, which are hyperactive in CIH. These models of CIH mimic the HT observed in humans and allow the study of CIH independently without the mechanical obstruction component. The effect of continuous positive airway pressure (CRAP), the gold standard treatment for OSA patients, to reduce blood pressure seems to be modest and concomitant antihypertensive therapy is still required. We focus this review on the efficacy of pharmacological interventions to revert HT associated with CIH conditions in both animal models and humans. First, we explore the experimental animal models, developed to mimic HT related to CIH, which have been used to investigate the effect of antihypertensive drugs (AHDs). Second, we review what is known about drug efficacy to reverse HT induced by CIH in animals. Moreover, findings in humans with OSA are cited to demonstrate the lack of strong evidence for the establishment of a first-line antihypertensive regimen for these patients. Indeed, specific therapeutic guidelines for the pharmacological treatment of HT in these patients are still lacking. Finally, we discuss the future perspectives concerning the non-pharmacological and pharmacological management of this particular type of HT.publishersversionpublishe

Samarbetet mellan omsorgspersonal och sjuksköterska på särskilt boende : En intervjustudie om samarbetet vid palliativ vård i livets slut

Bakgrund: Med ett bra samarbete med teamet kan sjuksköterskan öka teamets prestation och därmed vårdkvaliteten för patienter som vårdas i livets slut. I samarbetet mellan sjuksköterska och omsorgspersonal finns stor potential för att förbättra patienters vård och upplevelse av delaktighet. Allt fler äldre och sköra patienter flyttar in på särskilt boende vilket leder till en ökning av patienter som vårdas i livets slut på särskilt boende. Omsorgspersonal är den personalgrupp som oftast arbetar närmast den döende patienten och förväntas tillgodose deras behov i samarbete med sjuksköterska och övriga i teamet. Kommunikationen mellan sjuksköterska och omsorgspersonal kan dock vara bristfällig. Genom att studera omsorgspersonalens erfarenheter av samarbete med sjuksköterskan kan detta frambringa möjligheter till förbättring av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgspersonalens erfarenheter av att samarbeta med sjuksköterska i palliativ vård av patienter som vårdas i livets slutskede på särskilt boende. Metod: Examensarbetet är utformat med kvalitativ design och datainsamling utförd genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal. Som analysmetod användes Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå med latenta inslag. Resultat: Utifrån genomförda fem fokusgruppintervjuer framkom tre huvudkategorier; Betydelsen av en närvarande sjuksköterska, Betydelsen av kommunikationen i teamet och Betydelsen av en relation till sjuksköterskan.  Slutsats: Det framkom både positiva och negativa erfarenheter kring samarbetet med sjuksköterska som kan bero på organisatoriska och eller mellanmänskliga hinder för samarbete. Resultatet kan användas för att skapa nya rutiner och strategier för att förbättra kommunikationen i samarbetet. Vidare forskning är aktuellt avseende om sjuksköterskans närvaro på särskilt boende faktiskt har minskat och hur detta kommer påverka samarbetet och omvårdnaden för patienten med tanke på en växande och åldrande befolkning

Omvårdnadsbehov hos personer med svår demens. : En litteraturstudie

Bakgrund: Vid omvårdnad av äldre personer med svår demens är det särskilt viktigt att sjuksköterskan förhåller sig personcentrerat. Omvårdnadsarbetet utformas utifrån personens enskilda behov, för att på så sätt bevara eller förbättra personens funktioner och bidra till ökad livskvalitet. För att kunna förbättra omvårdnaden för de personer med svår demenssjukdom, krävs det kunskaper angående de omvårdnadsbehov som denna patientgrupp kan ha. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsbehov som sjuksköterskor identifierar hos äldre personer med svår demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultatet i artiklarna analyserades med hjälp av Granheim och Lundman´s tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen ledde fram fyra huvudkategorier: anhörigas medverkan, kommunikation, att omvårdnaden är individanpassad och lindring av oro och ångest, följt av åtta underkategorier. De fyra huvudkategorierna visade sig vara av betydelse för sjuksköterskan vid utformningen av personanpassad omvårdnad för personer med svår demenssjukdom. Slutsats: Fokus i studien var att beskriva de omvårdnadsbehov som sjuksköterskor identifierar hos äldre personer med svår demenssjukdom. Studiens resultat kan bidra med kunskapen om de omvårdnadsbehoven som personer med svår demens kan ha och skapa medvetenhet hos sjuksköterskan.   Nyckelord: kvalitativ studie, omvårdnadsbehov, svår demens, sjuksköterska

Samarbetet mellan omsorgspersonal och sjuksköterska på särskilt boende : En intervjustudie om samarbetet vid palliativ vård i livets slut

Bakgrund: Med ett bra samarbete med teamet kan sjuksköterskan öka teamets prestation och därmed vårdkvaliteten för patienter som vårdas i livets slut. I samarbetet mellan sjuksköterska och omsorgspersonal finns stor potential för att förbättra patienters vård och upplevelse av delaktighet. Allt fler äldre och sköra patienter flyttar in på särskilt boende vilket leder till en ökning av patienter som vårdas i livets slut på särskilt boende. Omsorgspersonal är den personalgrupp som oftast arbetar närmast den döende patienten och förväntas tillgodose deras behov i samarbete med sjuksköterska och övriga i teamet. Kommunikationen mellan sjuksköterska och omsorgspersonal kan dock vara bristfällig. Genom att studera omsorgspersonalens erfarenheter av samarbete med sjuksköterskan kan detta frambringa möjligheter till förbättring av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgspersonalens erfarenheter av att samarbeta med sjuksköterska i palliativ vård av patienter som vårdas i livets slutskede på särskilt boende. Metod: Examensarbetet är utformat med kvalitativ design och datainsamling utförd genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal. Som analysmetod användes Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå med latenta inslag. Resultat: Utifrån genomförda fem fokusgruppintervjuer framkom tre huvudkategorier; Betydelsen av en närvarande sjuksköterska, Betydelsen av kommunikationen i teamet och Betydelsen av en relation till sjuksköterskan.  Slutsats: Det framkom både positiva och negativa erfarenheter kring samarbetet med sjuksköterska som kan bero på organisatoriska och eller mellanmänskliga hinder för samarbete. Resultatet kan användas för att skapa nya rutiner och strategier för att förbättra kommunikationen i samarbetet. Vidare forskning är aktuellt avseende om sjuksköterskans närvaro på särskilt boende faktiskt har minskat och hur detta kommer påverka samarbetet och omvårdnaden för patienten med tanke på en växande och åldrande befolkning

Etude spectrophotometrique de solutions aqueuses chlorurees de chlorure cuivreux, a concentrations elevees

SCOPUS: ar.jinfo:eu-repo/semantics/publishe