Med miner och meningar : En studie i förekomsten av känslor i Svenska Yles och Yle X3M Nyheters inlägg på Instagram

Avhandlingen undersökte förekomsten av känslor i inlägg som profilerna Svenska Yle (@svenskayle) och Yle X3M Nyheter (@ylex3mnyheter) delade på Instagram under vårvintern 2021. Syftet med undersökningen var att identifiera olika sätt på vilka känslor lyfts fram eller sprids genom inläggen medieprofilerna delat, och att genom detta få en djupare förståelse för dagens sätt att kommunicera kring nyheter och aktualiteter på sociala medier. Känslor är en del av nyhets- och aktualitetsrapporteringen på sociala medier, och kan presenteras och användas på olika sätt och i olika syften. Till den sociala medielogiken hör en flervägskommunikation där nätverk och gemenskap står i centrum. Fokus ligger på medieanvändaren med alla dennas känslor, åsikter och tankar, och känslor är därför en central del av kommunikationen och innehållet på sociala medier. Medier använder också känslor för att få uppmärksamhet i en tid när ett ständigt flöde skapar konkurrens. Studien utfördes genom en kvalitativ textanalys av 43 inlägg. Som inspiration för textanalysen användes närläsning och innehållsanalys. Såväl text som bilder och videor och andra icke-verbala uttryck analyserades. Resultatet visar att känslor dels förekom i materialet genom direkta känslouttryck som beskrivande ord och bilder på ansiktsuttryck, dels genom olika språkliga-, stilistiska- och retoriska medel som i studien kallas känsloverktyg. Känslorna fick stor synlighet i inläggen genom bilder, citat och känsloverktyg som frågor till publiken och emojier. Interaktionsuppmaningar och redaktionella känslouttryck tyder på att Svenska Yle och Yle X3M Nyheter är bekanta med och anammar de normer för innehållsdelning som finns på Instagram, där personlig kontakt, känslomässig dialog och gemenskap är centralt. Inom ramarna för studien kan varken redaktionernas syften bakom användningen av känsloverktyg, eller publikens känslomässiga reaktioner antas eller fastställas. Däremot kan studiens resultat visa kommunikationsverktyg på sociala medier i dag, och stöda diskussioner kring framtidens journalistik, dialog mellan publik och redaktion, samt uppmärksamhetsekonomi

Liikuntavammaisten naisten kokemuksia äitiydestä

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Pro gradu -tutkielmamme käsittelee liikuntavammaisten naisten äitiyttä. Tarkoituksenamme on ollut selvittää, minkälaisia kokemuksia liikuntavammaisilla naisilla on äitiydestä: miten naiset ovat kokeneet muiden ihmisten suhtautuvan heidän äitiyteensä ja millaisina äiteinä he itse näkevät itsensä. Olemme olleet kiinnostuneita siitä, minkälaista suhtautumista äidit ovat saaneet osakseen läheisiltä ja ulkopuolisilta ihmisiltä. Erityisesti olemme halunneet tarkastella sitä, minkälaisia kokemuksia äideillä on ollut sosiaali- ja terveydenhuollon kanssa asioinnista. Edellä mainitun lisäksi tutkielmamme tarkoitus on ollut selvittää, millaisia selviytymisstrategioita liikuntavammaiset äidit ovat käyttäneet tilanteissa, joissa heidän äitiyteensä on suhtauduttu kyseenalaistavalla ja ennakkoluuloisella tavalla. Teoreettisilta lähtökohdiltaan tutkielmamme liittyy sosiaalisen konstruktionismin tutkimukseen. Työmme viitekehyksenä käytämme Michael Oliverin alun perin kehittämää vammaisuuden sosiaalista mallia, jonka mukaan vammaisuus on yhteiskunnallinen, sosiaalinen ja poliittinen ilmiö. Sosiaalisen ja fyysisen ympäristön nähdään muodostavan rajoituksia ja esteitä tietyille ihmisryhmille. Mallin mukaan vammaisuus on sosiaalisesti ja yhteiskunnallisesti tuotettua. Toisena teoreettisena viitekehyksenä työssämme on Glynis Breakwellin teoria uhatusta identiteetistä ja selviytymisstrategioista. Tutkimusaineistomme koostuu kymmenestä liikuntavammaisen äidin yksilöhaastattelusta. Haastattelemillamme naisilla on joko selkäydinvamma (paraplegia), etenevä lihassairaus tai MS-tauti. Haastattelemamme äidit ovat iältään noin 25–50-vuotiaita ja jokainen heistä on vammautunut tai sairastunut ennen ensimmäistä raskautta ja äidiksi tuloa. Haastatteluissa olemme käyttäneet puolistrukturoitua teemahaastattelumenetelmää. Keräämämme haastatteluaineiston olemme analysoineet teoriaohjaavan sisällönanalyysin avulla. Aineistosta tehdyt havainnot osoittivat, että haastattelemamme äidit olivat kohdanneet monenlaisia ennakkoluuloja ja monenlaista kyseenalaistamista niin ulkopuolisten ihmisten kuin sosiaali- ja terveydenhuollon ammattilaistenkin taholta. He olivat kohdanneet jonkin verran epäilyjä myös ystävien ja sukulaisten taholta, lähinnä perheen perustamisen alkuaikoina. Joillakin oli ollut ongelmia myös henkilökohtaisten avustajien kanssa: avustajat olivat saattaneet yrittää viedä tai mitätöidä heidän äitiyttään. Sen sijaan puolisolta ja lapsilta haastattelemamme naiset kertoivat saaneensa varauksetonta tukea ja hyväksyntää. Itsensä naiset esittivät vahvassa äiti-roolissa. Tästä voi päätellä, että naiset ovat onnistuneet suojaamaan äitiyttään ennakkoluuloiselta ja kyseenalaistavalta suhtautumiselta. Myös merkittävien toisten tuella ja hyväksynnällä on suuri merkitys. Tilanteissa, joissa naiset olivat kokeneet identiteettinsä uhatuksi, he käyttivät erilaisia selviytymisstrategioita. Aineistostamme nousi esiin viisi erilaisia selviytymisstrategialuokkaa 1) torjunta, 2) superäitiys, 3) positiivinen elämänasenne, 4) puolustautuminen ja 5) vertaistuki. Keskeisimmät lähteet: Breakwell, G. (1986). Coping with threatened identities. Lontoo: Methuen Oliver, M. (1983). Social work with disabled people. Lontoo: Macmillan Education Prilleltensky, O. (2003). A ramp to motherhood: the experiences of mothers with physical disabilities. Sexuality and Disability, 21 (1), 21–47. Prilleltensky, O. (2004). My child is not my carer: mothers with physical disabilities and the well-being of children. Disability & Society, 19 (3), 209–223

New genetic loci link adipose and insulin biology to body fat distribution.

Body fat distribution is a heritable trait and a well-established predictor of adverse metabolic outcomes, independent of overall adiposity. To increase our understanding of the genetic basis of body fat distribution and its molecular links to cardiometabolic traits, here we conduct genome-wide association meta-analyses of traits related to waist and hip circumferences in up to 224,459 individuals. We identify 49 loci (33 new) associated with waist-to-hip ratio adjusted for body mass index (BMI), and an additional 19 loci newly associated with related waist and hip circumference measures (P < 5 × 10(-8)). In total, 20 of the 49 waist-to-hip ratio adjusted for BMI loci show significant sexual dimorphism, 19 of which display a stronger effect in women. The identified loci were enriched for genes expressed in adipose tissue and for putative regulatory elements in adipocytes. Pathway analyses implicated adipogenesis, angiogenesis, transcriptional regulation and insulin resistance as processes affecting fat distribution, providing insight into potential pathophysiological mechanisms

Matematiska utmaningar i slöjdundervisningen i åk 3-6

Det finns en massa forskning om matematik och slöjd som enskilda ämnen, men väldigt lite om båda ämnena tillsammans. Härifrån kan man dra slutsatsen om att matematik och slöjd sällan integreras i skolan. Genom studien undersöks om matematiska utmaningar kan hindra elever från att jobba i eller lära sig slöjd samt möjligheterna och intresset för en ämnesintegrering av dessa ämnen. Syftet med denna avhandling är därmed att undersöka vilka matematiska utmaningar lärare på fältet i Svenskfinland upplever att elever stöter på i slöjden i åk 3–6 i skolan. Studien sker genom intervjuer av finlandssvenska lärare för att höra deras åsikter och erfarenheter inom ämnet. Den andra forskningsfrågan tangerar hur lärarna kan jobba ämnesintegrerat inom matematik och slöjd. Forskningsfrågorna: 1. Vilka matematiska utmaningar upplever elever i åk 3–6 inom slöjdundervisningen? 2. Hur kan lärare arbeta ämnesintegrerat mellan slöjd och matematik? I denna avhandling har jag utfört en kvalitativ intervju med fem lärare på fältet i Svenskfinland om de har upplevt att eleverna i åk 3–6 stöter på matematiska utmaningar i slöjdundervisningen. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats och respondenterna är anonyma eftersom de beskrivs som A, B, C, D och E i denna avhandling. De huvudsakliga resultat som avhandlingen kommer fram till är att eleverna främst har matematiska utmaningar i slöjden gällande mätning, enhetsomvandlingar, geometriska figurer, grundläggande räknefärdigheter och skissritning. Lärarna är av åsikten att alla behöver kunskaper i de grundläggande räkneoperationerna, mätkunskaper och problemlösningsförmåga vid slöjdande. Respondenterna i studien har lite erfarenhet av att samverka matematik och slöjd i skolan. Intresse för en ämnesintegrering finns, men tiden är knapp. I stället försöker respondenterna hålla matematiska diskussioner i slöjdutrymmet, när tillfälle ges

Högläsning i verkligheten : En kvalitativ studie om F–3 lärares syfte och arbetssätt med högläsning i undervisningen

Studien syftar till att få fördjupad kunskap om hur lärare verksamma i årskurserna F–3 arbetar med högläsning i sin undervisning, vad det har för syfte och vilka arbetssätt som används. Som datainsamling genomfördes observationer med efterföljande intervjuer med sex verksamma lärare inom årskurs F–3. Resultatet visar att lärarna är positiva till högläsning och att det finns många fördelar med att läsa högt för barn samt att det används i högsta grad som en lugn stund under dagen. Det resultatet även visar är att något arbete kring boken före, under och efter inte sker i samma utsträckning som forskning påvisar som effektiva arbetssätt. Studiens slutsats blir således att lärarna eftersträvar ett arbete kring boken, men som inte tydligt framkommer under observationerna, lärarna är alla eniga om att högläsning har många positiva effekter för att bidra till elevernas språkutveckling. Trots denna positiva inställning så hamnar arbetet kring boken i skymundan och högläsning för många av lärarna används som en lugn stund

"Alla elever har ju rätt att få det stöd dom behöver" : En kvalitativ intervjustudie om tidiga stödinsatser i grundskolan

Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur olika professioner som rektor, speciallärare och lärare arbetar för att stödja elevernas tidiga läs- och skrivutveckling och vad det är som krävs för att en elev ska få extra stöd. Studiens resultat visar att genom nationella kartläggningar och bedömningsstöd kan lärarna identifiera vilka elever som är i behov av extra stöd. Undervisningen och material anpassas då efter elevernas behov. De olika professionerna är eniga om att det inte krävs någon diagnos för att få extra stöd utan det ska vara utifrån behov, men vissa lärare menar att det är lättare att få resurser om en diagnos finns

Professori, LKT Pekka Kääpä 1947–2021: Arvostettu lääketieteen alan kouluttaja.In Memorian

Pekka Kääpä syntyi Helsingissä 23.7.1947. Hän kävi koulunsa Varkaudessa ja opiskeli lääketiedettä Sveitsissä, valmistui Bernin yliopistosta vuonna 1975. Lääketieteen ja kirurgian tohtoriksi hän väitteli Oulun yliopistossa vuonna 1983. Pekka Kääpä oli neonatologian dosentti (OY) ja kehitysfysiologian dosentti (TY). Erityispätevyyden Kääpä hankki ilmailulääketieteestä, hallinnosta ja lääkärikouluttajana. Hän toimi vuosia Turun yliopiston lääketieteellisessä tiedekunnassa opettajatehtävissä, kuten Sydäntutkimus-aseman apulaisopettajan virassa ja ma. fysiologian professorina. Vuonna 2006 Pekka Kääpä nimitettiin lastentautiopin määräaikaiseen professuuriin. Eläkkeelle hän jäi professuurista vuonna 2013.</p

Genetic studies of body mass index yield new insights for obesity biology

Note: A full list of authors and affiliations appears at the end of the article. Obesity is heritable and predisposes to many diseases. To understand the genetic basis of obesity better, here we conduct a genome-wide association study and Metabochip meta-analysis of body mass index (BMI), a measure commonly used to define obesity and assess adiposity, in up to 339,224 individuals. This analysis identifies 97 BMI-associated loci (P 20% of BMI variation. Pathway analyses provide strong support for a role of the central nervous system in obesity susceptibility and implicate new genes and pathways, including those related to synaptic function, glutamate signalling, insulin secretion/action, energy metabolism, lipid biology and adipogenesis.</p