Members’ incentives to trade and invest in cooperative societies : a comparison between Lantmännen and Södra Skogsägarna

En kooperativ förening innebär att medlemmarna handlar med, äger och styr föreningen. Ägandet består i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan också investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över från föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande års avkastning. Förlagsinsatser är ett slags värdepapper eller aktie som genererar utdelning till medlemmarna på årsbasis. Problem uppstår när fördelningen mellan handel och investeringar bland medlemmarna blir ojämn samt när föreningen inte har kunskap om vilka incitament som påverkar medlemmarna att handla med och investera i föreningen. Sociopsykologiska begrepp som engagemang, förtroende, lojalitet, kunskap och motivation kan påverka medlemmarnas incitament. Studiens syfte är att förklara de skillnader som kan förekomma vad gäller de incitament, som medlemmar i föreningar inom olika branscher har för att investera individuellt kapital i sina föreningar samt att bedriva handel med föreningarna. Studien inkluderar Lantmännen och Södra Skogsägarna eftersom de har likheter gällande stora medlemskårer och omfattande vertikal integration, samtidigt som de är verksamma i olika branscher, spannmål och lantbruksförnödenheter respektive skog. Studien har genomförts med hjälp av en webb-baserad enkät. Ett frågeformulär skickades via e-post ut till 2000 Lantmännenmedlemmar och 2000 Södramedlemmar. Svarsfrekvensen för de båda föreningarna var 35 procent i Södra Skogsägarna respektive 26 procent i Lantmännen. Resultatet av studien visar att vissa incitament till handel med och investering i föreningarna överensstämmer hos medlemmarna i de båda föreningarna medan vissa incitament skiljer sig åt. Förtroende för styrelsen spelar en stor roll vad gäller medlemmens vilja att handla med föreningen. Även lojalitet och engagemang påverkar. Medlemmarnas erfarenheter från handel med föreningen visade sig också spela in vid val av handelspartner. Kunskap om emissionsinsatser och förlagsinsatser är viktig vad gäller viljan att investera frivilligt kapital i föreningarna. Avkastning på det insatta kapitalet och lojaliteten mot föreningen är incitament för medlemmarna i Södra Skogsägarna, men inte för medlemmarna i Lantmännen, att investera frivilligt kapital i föreningen. Mängden frivilligt kapital i föreningen har samband med medlemmarnas engagemang i föreningarna.A cooperative is a corporate structure to provide benefits and advantages to its members. The member trades with the cooperative, owns it and controls it. The ownership comprises mainly of members having shares but they can also invest and trade with optional shares. In Sweden there are various possibilities for optional shares, especially bonus shares and B-shares. Through the issued bonus shares, capital is transferred from the cooperative retained earnings to the member's individual account. This capital will be the basis for following year's dividends. B-shares are a form of securitiy or shares that generate dividends to members on an annual basis. Problems arise when the balance between members’ trade and members’ investment becomes skewed and when the cooperative does not have knowledge of the incentives that influence members to trade and invest. Socio-psychological factors such as commitment, trust, loyalty, knowledge and motivation affect the members’ incentives. This study aims to explain the differences that may exist in terms of the incentives, as members of cooperatives in different industries invest individually in equity of their cooperation and trade with it. Two cooperatives, Lantmännen and Södra Skogsägarna were chosen because they have some similarities. They have large memberships and have extensive vertical integration whilst they are different as they operate different industries, namely grain and agricultural supplies and forestry respectively. The data was collected using a web-based questionnaire. The questionnaire was sent by e-mail to 2000 Lantmännen members and 2000 Södra Skogsägarna members. The response rate was 35 percent in Södra Skogsägarna and 26 percent in Lantmännen. The results show that certain incentives to trade with and invest in the cooperatives are similar among members in the two cooperatives while some incentives differ. The member’s trust in its board plays a major role in the member's willingness to trade with the cooperative, but also loyalty and commitment affect the willingness of members to trade with the cooperative. Members' experience of trading with the cooperative seem to play a role in the choice of trade partners. Knowledge of bonus shares and B-shares is important for the willingness to invest capital into the cooperative. Return on invested capital and loyalty to the cooperative are incentives for the Södra Skogsägarna members to voluntarily invest capital in the cooperative. This seems to be less important for members of Lantmännen. The amount of voluntary capital in the cooperative is related to members' cooperatives involvement

Solcellsenergi på lantbruk

En investering i solcellsenergi påverkas av flera omvärldsfaktorer. Såväl rådande politik, ekonomisk tillväxt och framförallt investerarens egna avkastningskrav påverkar beslutet. Ekonomiska rådgivare i lantbruk tror på ett ökat intresse för solceller i framtiden men mycket beror på de nationella investeringsstöden och hur tekniken utvecklas. Förhoppningsvis kan en ökad kunskap om solenergi sätta fart på marknaden. De miljömål som är uppsatta i Sverige gör att regeringen arbetar mot förnyelsebara energikällor. Miljömålen kommer att underlätta för småskalig elproduktion och därmed öka intresset för investering i solceller. Just nu diskuterar regeringen ett förslag om nettodebitering. Det innebär att energiproducenten kan kvitta den överskottsenergi som produceras på sommaren med den som köps in under vinterhalvåret. Samtidigt förespråkar flera elbolag och elproducenter de nya elnäten ”smarta elnät”. Med dessa blir nätanslutningen betydligt effektivare vilket underlättar för in- och utmatning av energi på elnätet. Ett ökat intresset för investering i solceller samtidigt som tekniken och nätanslutningen blir effektivare skapar ett alternativ för lantbruk att bli mer självförsörjande på energi. I uppsatsen analyseras företagsekonomiska faktorers påverkan vid investering i en solcellsanläggning på lantbruk i Östergötland. Kostnaden för energi är ofta en stor post för lantbruksföretag. Möjligheten att bli självförsörjande på el är därför en av de starkaste drivkrafterna för att investera i solceller. Samtidigt blir företaget mindre påverkat av prisfluktuationer vilket kan skapa en stabilare ekonomisk situation. Företaget hamnar även i en starkare förhandlingsposition gentemot elleverantörerna. I uppsatsens studeras vilka möjligheter som finns för att driva en solcellsanläggning på lantbruk i Östergötland och vad det finns för problem med denna typ av investering. För att besvara uppsatsens syfte och forskningsfråga används PESTEL-modellen samt beslutsteori. Stor vikt kommer att läggs på intervjuer med lantbrukare, banker, leverantörer och myndigheter som har kunskap i ämnet. Uppsatsen visar att ekonomisk lönsamhet har en stor betydelse vid investeringen. Men det finns även andra faktorer, som viljan att vara självförsörjande på förnyelsebar energi och att skapa mervärde genom en grönare produktion som motiverar till solcellsenergi.There are several external factors that influence the decision of an investment in solar energy. These include current politics, economic conditions and the investor's required rate of return on the investment. Banks foresee an increased interest in solar energy in the future, however much depends on investment subsidies and whether the technology gets less expensive. Today there is some uncertainty how to handle excess electricity. An increase of knowledge would stimulate the solar cells and energy market. According to the environmental goals set in Sweden it becomes more important for the government to promote renewable energy sources. At the same time the government creates stronger incentives and safeties for the individual small-scale electricity producer to invest in renewable energy sources, for example solar cells. Political decisions will play a major role for the future development of the use of solar cells. At the moment the government has put forward the proposal for net metering, while suppliers and manufacturers advocate the new electric mains system called “smart grids”. These manage the power supply for higher efficiency by controlling the input and output of energy on the grid. Smart grids will make it easier for small scale electricity producers to sell energy at the conventional mains. This will contribute to an increased share of renewable energy. An examination has been conducted on agriculture in Östergötland to understand the macroeconomic factors related to an investment of solar system. For farms the main purpose is to be able to produce their own electricity for operation and production. The farms are very energy intensive and electricity is a major expense for these companies. Therefore, the ability to produce own electricity for operations and production becomes a great advantage. For example the self-sufficiency will put the company in a more stable financial situation being less affected by the price-fluctuations on the open energy market. At the same time the company will put itself in a stronger bargaining position towards the major electricity suppliers. The essay will identify the options available to operate a solar cell installation on a farm in Östergötland and what are the challenges are with this type of investment. To answer the purpose of the essay and the research question, the PESTEL model and decision theory is being used. A strong emphasis has been put on interviews with farmers, banks, suppliers and agencies. The essay reveals that the economic benefits are very important drivers for the investment. Also factors to generate their own electricity and create value through a more sustainable production motivate for an investment in solar energy

Marine Carotenoids: Biological Functions and Commercial Applications

Carotenoids are the most common pigments in nature and are synthesized by all photosynthetic organisms and fungi. Carotenoids are considered key molecules for life. Light capture, photosynthesis photoprotection, excess light dissipation and quenching of singlet oxygen are among key biological functions of carotenoids relevant for life on earth. Biological properties of carotenoids allow for a wide range of commercial applications. Indeed, recent interest in the carotenoids has been mainly for their nutraceutical properties. A large number of scientific studies have confirmed the benefits of carotenoids to health and their use for this purpose is growing rapidly. In addition, carotenoids have traditionally been used in food and animal feed for their color properties. Carotenoids are also known to improve consumer perception of quality; an example is the addition of carotenoids to fish feed to impart color to farmed salmon

Negativa resultaträkningar i bostadsrättsföreningar : Är det ett problem?

Många av de bostadsrättsföreningar som har stora lån redovisar negativa resultat systematiskt år efter år. Att föreningarna redovisar underskott är inte ett juridiskt problem men det kan få andra konsekvenser. Intäkterna täcker inte avskrivningarna vilket gör att föreningarna blir beroende av bankerna för att kunna underhålla sina fastigheter i framtiden.  Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för den ekonomiska situation som nybyggda bostadsrättsföreningar befinner sig i. Frågan är hur bankerna ser på bostadsrättsföreningar som redovisar negativa resultat, vilka riskerna är och om de kommer bevilja lån till dem.  Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från banker och genom att fråga dem hur de förhåller sig till att låna ut pengar till bostadsrättsföreningar som ständigt går med underskott få en förståelse för problemet. Intervjuerna tolkas kvalitativt och sker med ett litet urval.  Resultatet av studien visar på att bankerna i dagsläget inte ser några större problem med de negativa resultaten. Dock så menar två av de intervjuade bankerna att de ser problem med att föreningarna sparar för lite. Den ena menar på att enbart det negativa resultatet inte är avgörande för om en förening får lån eller inte. Man ser fortfarande till helheten med kassaflöde och skuldkvot som grund samt ekonomiska planer och underhållsplaner. Medan den andre anser att föreningar som gör underskott sparar för lite.  Slutsatsen som dragits är att även om bankerna inte ser några större problem med den ekonomiska situation som bostadsrättsföreningar befinner sig i idag så är det något som kan förändras i framtiden. Att vara så pass ekonomiskt beroende av banken kan bli ett problem i framtiden. Utifrån institutionell teori och agentteori menar vi att det finns en risk med dagens system som innebär att både banker och föreningsstyrelser ser kortsiktigt på den ekonomiska planeringen samt att bankerna tar en för hög risk. Något som talar för att föreningarna kommer att få lån i framtiden är att bankerna har lån till föreningarna sedan tidigare där panten riskerar att tappa i värde om inte ytterligare lån beviljas för att vårda panten. Vi tror att bankerna kommer ge lån i framtiden men att avgifterna kommer att behöva höjas generellt, ju förr desto bättre och att bostadsrätterna i samband med det kommer att sjunka i värde. Many of the housing associations with large loans systematically report negative results year after year. The fact that associations are running deficits is not a legal problem, but it can have other consequences. Income does not cover depreciation, leaving associations dependent on banks to maintain their properties in the future.  The aim of the paper is to increase understanding of the financial situation of newly built housing associations. The question is how banks view housing associations that report negative results, the risks and whether they will grant loans to them.   The method used for the interviews is semi-structured with officials from banks and by asking them how they feel about lending money to housing associations that are constantly running deficits gain an understanding of the problem. The interviews are interpreted qualitatively and a small sample is used.  The results of the study show that banks do not currently see any major problems with the negative results, but that at least two banks see problems with associations saving too little. However, one of them argues that the negative result alone does not determine whether an association receives a loan or not. They look at the overall cash flow and debt ratio as well as the financial plans and the maintenance plan. While the other believes that associations that make deficits save too little.  The conclusion is that although banks do not see any major problems with the financial situation of housing associations today, this is something that may change in the future. Being so financially dependent on the bank may become a problem in the future. Based on institutional theory and agency theory we argue that there is a risk in the current system that both banks and association boards take a short-term view of financial planning and that banks therefore take too much risk. One indication that the associations will receive loans in the future is that the banks have loans to the associations in the past where the collateral risks losing value if additional loans are not granted to maintain the collateral. We believe that banks will provide loans in the future but that fees will have to be raised in general, the sooner the better, and that the apartments therefore will fall in value.