Planeringsbok för föräldrar med barn som vårdas på en barnintensivvårdsavdelning : En pilotstudie inom svensk barnintensivvård

En väl fungerande kommunikation mellan vårdpersonal och föräldrar till barn som vårdas på barnintensivvårdavdelningar, är en viktig faktor för upplevelsen av vården. Kommunikationen är även viktig för patientsäkerheten samt för att öka tryggheten för föräldrar genom att vara mer delaktiga i sina barns vård. Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen hos föräldrar till barn vårdade inom svensk intensivvård med avseende på kommunikation och information och hur en planeringsbok kan påverka denna upplevlse. En planeringbok utformades med stöd från tidigare erfarenheter från en liknande studie genomförd i USA. Planeringsboken gavs ut till 7 familjer och sedan djupintervjuades föräldrarna som deltog i studien. Föräldrarna fick frågor om deras upplevelser kring kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen på en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) i Sverige. De fick även frågor om vad de hade för upplevelser kring planeringsboken som de fått gå igenom eller använt. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera innehållet. Analysen resulterade i 3 kategorier och 9 subkategorier. Resultatet visar att det i överlag finns en god tillfredställelse hos föräldrarna vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen på barnintensivvårdsavdelningen. Det finns dock en en önskan om ett mer strukturerat sätt att kommunicera och att det skall ske mer regelbundet. Det är genomgående för samtliga föräldrar att det finns ett stort informationsbehov. Behovet av information förändras med tiden, ju längre föräldrarna varit på sjukhuset eller BIVA desto mer detaljerad  information ville de ha. När information gavs på ett tydligt  och strukturerat sätt så skapade det trygghet och förtroende men om det uppstod en känsla av att informationen sorterades och att ingen gav sig tid att förklara eller ge information så kunde det skapa en känsla av frustration och maktlöshet hos föräldrarna. Resultatet pekar även på att ett mer strukturerat kommunikationsverktyg som till exempel en planeringsbok skulle vara till god nytta för föräldrarna. Planeringsboken skulle skapa en struktur i vardagen för föräldrarna. Den skulle även vara ett bra stöd för kommunikationen mellan föräldrarna och vårdpersonalen samt vara till bra hjälp genom att skapa mer trygghet och utrymme för föräldrarna att vara mer delaktiga i deras barns omvårdnad

Stressens påverkan på sjuksköterskan vid akutmottagning : Konsekvenser på omvårdnadsarbetet

Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande. Antalet klagomål om dåligt bemötande av personalen i akutmottagningar har ökat. Dåligt bemötande leder till att patienten känner sig kränkt och nedvärderad. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av stress och dess påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Examensarbetet är en litteraturstudie av både kvantitativa och kvalitativa studier. En sökning av litteratur som främst beskriver sjuksköterskans upplevelse av stress vid akutmottagning samt hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Studierna som använts är publicerade från år 2002 till om med år 2011. Det finns olika faktorer som skapar stress hos sjuksköterskor på akutmottagning. Stress är en bidragande orsak till ett dåligt patientbemötande som påverkar omvårdnaden och sjuksköterskan psykiskt och fysiskt. Genom att öka kunskapen om stress och dess påvkan inom akutsjukvård kan sjuksköterskor få mer hjälp att identifiera stressorer och genomföra förbättringsarbeten för att påverka stressorerna.Program: Sjuksköterskeutbildnin