"Jag måste liksom få in tanken" : En kvalitativ studie av elevers resonemang kring likheter.

Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i årskurs sex kan använda sig av när de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska området är algebra och specifikt har resonemang om, och förståelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna använde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefär lika stor utsträckning. I de fall där KMR användes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning på problemet och i de fall där IR användes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom två. Resultaten indikerar att en relationell förståelse av likhetstecknet är förknippat med KMR och en instrumentell förståelse framför allt med IR. Resultaten i den här studien indikerar även att känslor kan vara starkt förknippade med prestationsförmågan. Med en matematikundervisning som fokuserar relationell förståelse kan man således ge eleverna större möjlighet att lyckas vilket kan öka deras självtillit och prestationer

"Jag måste liksom få in tanken" : En kvalitativ studie av elevers resonemang kring likheter.

Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i årskurs sex kan använda sig av när de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska området är algebra och specifikt har resonemang om, och förståelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna använde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefär lika stor utsträckning. I de fall där KMR användes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning på problemet och i de fall där IR användes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom två. Resultaten indikerar att en relationell förståelse av likhetstecknet är förknippat med KMR och en instrumentell förståelse framför allt med IR. Resultaten i den här studien indikerar även att känslor kan vara starkt förknippade med prestationsförmågan. Med en matematikundervisning som fokuserar relationell förståelse kan man således ge eleverna större möjlighet att lyckas vilket kan öka deras självtillit och prestationer

“Med det som sagt flerspråkighet är ju enresurs, och med den kan man skapa en arena.” : En kvalitativ studie om flerspråkiga lärares erfarenheter av undervisning av flerspråkiga elever

Denna studie syftar till att undersöka flerspråkiga lärares förhållningssätt till flerspråkighet som resurs i undervisning med flerspråkiga elever. Undersökningen har sin utgångspunkt från två frågeställningar: Vilka utmaningar upplever flerspråkiga lärare med ett flerspråkigt klassrum? och Vilka positiva aspekter upplever flerspråkiga lärare att det finns med ett flerspråkigt klassrum? Frågeställningarna har besvarats utifrån studiens kvalitativa metod, intervjuer. I studien har fem lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån analysen av intervjuerna synliggjordes utmaningar och positiva aspekter, vilket skapade uppsatsens rubriker. Utmaningen blev: elevers kunskaper i svenska. De positiva aspekterna blev: relationsbyggande, transspråkande i undervisning och elevsamarbeten. En ytterligare rubrik var enspråkighetsnormen som utifrån resultatet synliggjordes både som en utmaning och positiv aspekt och därför behandlas i båda avsnitten. Lärarna ansåg att utmaningarna är att skapa en undervisning för alla, då eleverna befinner sig på olika nivåer kunskapsmässigt och språkligt. Dock menade lärarna att de positiva aspekterna väger upp och gör flerspråkighet i skolan viktig för flerspråkiga elever. Lärarna upplevde att deras flerspråkighet gav trygghet och tillit. De menade även att flerspråkigheten medförde att de kunde utveckla speciella relationer till de flerspråkiga eleverna. Ytterligare en positiv aspekt var att flerspråkigheten kan användas som resurs i klassrummet, för att involvera alla elever i undervisningen och utveckla deras kunskaper genom modersmålet. Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket flerspråkighet som resurs. Ramverket användes för att synliggöra hur flerspråkighet kan användas som resurs för att möjliggöra elevernas kunskaps- och identitetsutveckling

Organization of Ca2+ stores in myeloid cells: association of SERCA2b and the type-1 inositol-1,4,5-trisphosphate receptor.

In this study, we have analysed the relationship between Ca2+ pumps and Ins(1,4,5)P3-sensitive Ca2+ channels in myeloid cells. To study whether sarcoplasmic/endoplasmic reticulum Ca(2+)-ATPase (SERCA)-type Ca(2+)-ATPases are responsible for Ca2+ uptake into Ins(1,4,5)P3-sensitive Ca2+ stores, we used the three structurally unrelated inhibitors thapsigargin, 2,5-di-t-butylhydroquinone and cyclopiazonic acid. In HL-60 cells, all three compounds precluded formation of the phosphorylated intermediate of SERCA-type Ca(2+)-ATPases. They also decreased, in parallel, ATP-dependent Ca2+ accumulation and the amount of Ins(1,4,5)P3-releasable Ca2+. Immunoblotting with subtype-directed antibodies demonstrated that HL-60 cells contain the Ca2+ pump SERCA2 (subtype b), and the Ca(2+)-release-channel type-1 Ins(1,4,5)P3 receptor. In subcellular fractionation studies, SERCA2 and type-1 Ins(1,4,5)P3 receptor co-purified. Immunofluorescence studies demonstrated that both type-1 Ins(1,4,5)P3 receptor and SERCA2 were evenly distributed throughout the cell in moving neutrophils. During phagocytosis both proteins translocated to the periphagosomal space. Taken together, our results suggest that in myeloid cells (i) SERCA-type Ca(2+)-ATPases function as Ca2+ pumps of Ins(1,4,5)P3-sensitive Ca2+ stores, and (ii) SERCA2 and type-1 Ins(1,4,5)P3 receptor reside either in the same or two tightly associated subcellular compartments