Guideline för en pocket park

I takt med att pocket park som begrepp blivit allt populärare att använda i samma mening som modern stadsutveckling och förtätning av stadskärnan, har det också väckt vårt intresse att utreda vad begreppet verkligen innebär. Att begreppet pocket park är i ropet finns det ingen tvekan om. Stora städer som New York, London och Köpenhamn har med pocket park i sina stadsplanerings- och utvecklingsprogram. I Sverige är det fortfarande ett relativt okänt begrepp. I dagsläget finns det ingen generellt accepterad beskrivning för hur en pocket park ska se ut, hur stor till ytan den bör vara eller vilka beståndsdelar som ska finnas med. Vill vi undersöka vad begreppet pocket park innebär och hur vi i framtiden kan bygga bra och funktionella pocket parks i staden. Vi har som mål att identifiera och bryta ner begreppet pocket park och undersöka vilka beståndsdelar och funktioner som är mer betydelsefulla än andra i en pocket park? Processen startar med en litteraturstudie som sedan ska ligga till grund för en analys som belyser vilka de viktiga beståndsdelarna och funktionerna är för en pocket park. Analysen kommer att redovisas i form av en matris över 28 pocket parks från länderna Sverige, Danmark, England, Australien, Spanien, Frankrike och USA. Målet med analysen är att kunna jämföra en större mängd pocket parks på ett enkelt och tydligt sätt. Att kunna utläsa information på tvären och på så sätt kunna identifiera tydliga mönster och trender, ofta förekommande beståndsdelar, parkernas storlek, lokalisering osv. Slutsatsen presenteras i form av en checklista som baseras på resultat från analysen tillsammans med stödjande forskning som underlag. Checklistan redovisas på följande vis: • Nödvändiga beståndsdelar och funktioner för en pocket park • Lämpliga beståndsdelar och funktioner för en pocket park • Inte nödvändiga beståndsdelar och funktioner för en pocket park • Undvik följande förutsättningar för en pocket park Därefter presenteras ett gestaltningsförslag av en pocket park som bygger på slutsatser och resultat från litteraturstudien och analysen. Vår förhoppning är även att checklistan ska kunna användas av kommuner och branschfolk som ett hjälpmedel eller verktyg vid planering- och projekteringsskedet för en pocket park.The pocket park as a concept has become increasingly popular to use in the same sense that modern urban development and densification of the city center, this made it interesting to investigate the meaning of the term. The concept of pocket park is in no doubt very popular. Large cities like New York, London and Copenhagen have put pocket parks into its city planning and development programs. In Sweden it is still a relatively unknown concept.In the current situation, there is no generally accepted description of how a pocket park should be designed, including size and what elements are a part of it. We want to explore what the term pocket park means and how beautiful and functional pocket parks can be built in the future. We aim to identify and break down the concept of pocket park and examine which elements and features that are more significant than others. The process starts with a literature review, which will then be the basis for an analysis that highlights what the essential components and functions are for a pocket park. The analysis will be provided in the form of a matrix of 28 pocket parks from countries Sweden, Denmark, England, Australia, Spain, France and the United States of America. The goal of the analysis is to provide a clear comparison of pocket parks, thereby identifying distinctive patterns and trends, often occurring components, size, location etc. The conclusion is presented in the form of a checklist that is based on results from the analysis along with supporting research. The checklist is presented in the following manner: • Necessary components and functions of a pocket park • Appropriate components and functions of a pocket park • Unnecessary components and functions of a pocket park • Components and functions of a pocket park to be Avoided A design proposal of a pocket park is presented based on the conclusions and findings from the literature review and analysis. Our hope is that this research can be used as a tool by municipalities and industry professionals when planning and designing a pocket park

The Impact of Having a Baby on the Level and Content of Women’s Well-Being

The primary objective of this study was to more fully understand the impact of having a baby on women’s well-being by attending to both the level and the content of well-being. To cover the judgemental and affective aspects of well-being we included global measures of life satisfaction and well-being and affective experience measures derived from the day reconstruction method. In a sample of 19 first-time mothers no differences between pre and postnatal reports of general life satisfaction, depression, anxiety, and experienced positive and negative affect were found, suggesting that the arrival of the newborn baby does not universally impact on women’s level of well-being. Changes in the content of well-being were studied by examining changes in the way women experience specific activities and interactions with various social partners. There appeared to be an upward shift in experienced positive affect during active leisure and a slight decrease in negative affect during time spent with relatives. The results are discussed in light of previously documented changes across the transition to motherhood in negative mood states, time use, women’s evaluation of various aspects of daily life, and relational satisfaction

Bright light therapy versus physical exercise to prevent co-morbid depression and obesity in adolescents and young adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: study protocol for a randomized controlled trial

Background: The risk for major depression and obesity is increased in adolescents and adults with attention-deficit / hyperactivity disorder (ADHD) and adolescent ADHD predicts adult depression and obesity. Non-pharmacological interventions to treat and prevent these co-morbidities are urgently needed. Bright light therapy (BLT) improves day– night rhythm and is an emerging therapy for major depression. Exercise intervention (EI) reduces obesity and improves depressive symptoms. To date, no randomized controlled trial (RCT) has been performed to establish feasibility and efficacy of these interventions targeting the prevention of co-morbid depression and obesity in ADHD. We hypothesize that the two manualized interventions in combination with mobile health-based monitoring and reinforcement will result in less depressive symptoms and obesity compared to treatment as usual in adolescents and young adults with ADHD. Methods: This trial is a prospective, pilot phase-IIa, parallel-group RCT with three arms (two add-on treatment groups [BLT, EI] and one treatment as usual [TAU] control group). The primary outcome variable is change in the Inventory of Depressive Symptomatology total score (observer-blinded assessment) between baseline and ten weeks of intervention. This variable is analyzed with a mixed model for repeated measures approach investigating the treatment effect with respect to all three groups. A total of 330 participants with ADHD, aged 14 – < 30 years, will be screened at the four study centers. To establish effect sizes, the sample size was planned at the liberal significance level of α = 0.10 (two-sided) and the power of 1-β = 80% in order to find medium effects. Secondary outcomes measures including change in obesity, ADHD symptoms, general psychopathology, health-related quality of life, neurocognitive function, chronotype, and physical fitness are explored after the end of the intervention and at the 12-week follow-up. This is the first pilot RCT on the use of BLT and EI in combination with mobile health-based monitoring and reinforcement targeting the prevention of co-morbid depression and obesity in adolescents and young adults with ADHD. If at least medium effects can be established with regard to the prevention of depressive symptoms and obesity, a larger scale confirmatory phase-III trial may be warranted.The trial is funded by the EU Framework Programme for Research and Innovation, Horizon 2020 (Project no. 667302). Funding period: January 2016–December 2020. This funding source had no role in the design of this study and will not have any role during its execution, analyses, interpretation of the data, or decision to submit results. Some local funds additionally contributed to carry out this study, especially for the preparation of the interventions: FBO research activity is by the Spanish Ministry of Economy and Competitiveness – MINECO (RYC-2011-09011) and by the University of Granada, Plan Propio de Investigación 2016, Excellence actions: Unit of Excellence on Exercise and Health (UCEES)

Development of steering column with upper telescopic function

I denna rapport redogör projektgruppen för resultatet i kursen examensarbete 15hp (C-nivå) utfört på maskiningenjörsprogrammet, inriktning produktutveckling och design, vid Jönköpings Tekniska Högskola. Examensarbetet har utförts i samarbete med Kongsberg Power Product Systems AB i Ljungsarp. Syftet var att utveckla en ny typ av övre teleskopfunktion till Kongsbergs modulsystem för ställbara rattstänger. Utgångspunkten i projektet var att skapa en mer ergonomisk förarmiljö, något som Kongsbergs kunder och marknaden för långsamtgående fordon allt mer efterfrågar. Kraven som ställts på projektet bestod i största del av axiella och radiella krafter som konstruktionen skulle klara av, samt den axiella förlängningen av rattstången. För att strukturera arbetet har en produktutvecklingsmetod från boken The Mechanical Design Process av David G. Ullman använts. Dessa metoder har använts i genomförandefasen för att leda fram till resultatet. Projektet har resulterat i ett koncept som löser Kongsbergs krav på förbättrad förarergonomi.In this report the project team describes the outcome of the course degree project 15 ECTS (C level) performed at the program of mechanical engineering, targeted product development and design, at Jönköping University. The degree project has been carried out in cooperation with Kongsberg Power Products Systems AB in Ljungsarp. The aim was to develop a new type of upper telescopic function to the Kongsberg modular system for adjustable steering columns. The starting point of the project was to create a more ergonomic driver's environment, as Kongsberg’s customers and the market for slow vehicles are increasingly demanding. The requirements placed on the project consisted in the main part of the forces that construction would meet, and the axial extension of the steering column. To structure the work a product development methodology from the book The Mechanical Design Process by David G. Ullman has been used. The project has resulted in a concept that solves Kongsberg's demands for improved driver ergonomics

Kehityspolku vanhuspalvelujen kotihoidon riittävyys -seurannan tiedonkeruun uudistamiselle

Ikääntyneen väestön toimintakyvyn tukemisesta sekä iäkkäiden sosiaali- ja terveyspalveluista annetun lain (980/2012, ns. Vanhuspalvelulaki) perussäännöksen mukaan vanhuspalveluissa toimivassa toimintayksikössä on oltava sellainen henkilöstörakenne, joka vastaa toimintayksikössä olevien asiakkaiden määrää ja heidän toimintakykynsä edellyttämää palvelun tarvetta ja joka turvaa heille laadukkaat palvelut. Vanhuspalvelulaki uudistui 1.1.2023 siten, että se painottaa kotihoidon resurssien vahvistamista, laadun varmistamista ja niiden seurantaa. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) on seurannut vuodesta 2013 lain toimeenpanoa ja toteutumista Vanhuspalvelujen tila -seurannalla käyttäen erillistiedonkeruita. Osana Vanhuspalvelujen tila -seurantaa toteutetaan seurannat ympärivuorokautiselle palveluasumiselle ja kotihoidolle. Molemmissa seurataan toimintayksikön henkilöstörakennetta ja määrää sekä asiakkaiden määrää. Ympärivuorokautisen palveluasumisen osalta seurataan lisäksi henkilöstömitoitusta, ja kotihoidon osalta käyntimääriä. Uudistunut laki edellyttää intensiivisempää seurantaa. Tiedonkeruun syklin tiivistyessä erillistiedonkeruu ei ole ratkaisu, vaan on siirryttävä kertakirjaamisperiaatteella toimivaan tietojärjestelmistä tapahtuvaan tiedonkeruuseen. Työpaperin tarkoitus on kertoa kotihoidon riittävyys -seurannan nykytila ja tuoda esiin ja arvioida, miten kotihoidon seurantaa tulisi kehittää, jotta sen avulla pystyttäisiin vastaamaan mm. kysymykseen; saako kotihoidon asiakas palvelupäätöksessä tai -sopimuksessa luvatut palvelut. Julkaisuun on pyritty tuomaan kehitysaskeleet, joita askeltaen päästäisiin kohti toivottua päämäärää. Työpaperi on laadittu tietotuotannon kehittämistyön tueksi ja raportoimiseksi