Does an activity based remuneration system attract young doctors to general practice?

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The use of increasingly complex payment schemes in primary care may represent a barrier to recruiting general practitioners (GP). The existing Norwegian remuneration system is fully activity based - 2/3 fee-for-service and 1/3 capitation. Given that the system has been designed and revised in close collaborations with the medical association, it is likely to correspond - at least to some degree - with the preferences of <it>current </it>GPs (men in majority). The objective of this paper was to study which preferences that young doctors (women in majority), who are the <it>potential entrants </it>to general practice have for activity based vs. salary based payment systems.</p> <p>Methods</p> <p>In November-December 2010 all last year medical students and all interns in Norway (n = 1.562) were invited to participate in an online survey. The respondents were asked their opinion on systems of remuneration for GPs; inclination to work as a GP; risk attitude; income preferences; work pace tolerance. The data was analysed using one-way ANOVA and multinomial logistic regression analysis.</p> <p>Results</p> <p>A total of 831 (53%) responded. Nearly half the sample (47%) did not consider the remuneration system to be important for their inclination to work as GP; 36% considered the current system to make general practice <it>more </it>attractive, while 17% considered it to make general practice <it>less </it>attractive. Those who are attracted by the existing system were men and those who think high income is important, while those who are deterred by the system are risk averse and less happy with a high work pace. On the question of preferred remuneration system, half the sample preferred a mix of salary and activity based remuneration (the median respondent would prefer a 50/50 mix). Only 20% preferred a fully activity based system like the existing one. A salary system was preferred by women, and those less concerned with high income, while a fully activity based system was preferred by men, and those happy with a high work pace.</p> <p>Conclusions</p> <p>Given a concern about low recruitment to general practice in Norway, and the fact that an increasing share of medical students is women, we were interested in the extent to which the current Norwegian remuneration system correspond with the preferences of potential GPs. This study suggests that an existing remuneration mechanism has a selection effect on who would like to become a GP. Those most attracted are income motivated men. Those deterred are risk averse, and less happy with a high work pace. More research is needed on the extent to which experienced GPs differ along the questions we asked potential GPs, as well as studying the relative importance of other attributes than payment schemes.</p

Interventions to reduce unnecessary caesarean sections in healthy women and babies

Optimising the use of caesarean section (CS) is of global concern. Underuse leads to maternal and perinatal mortality and morbidity. Conversely, overuse of CS has not shown benefits and can create harm. Worldwide, the frequency of CS continues to increase, and interventions to reduce unnecessary CSs have shown little success. Identifying the underlying factors for the continuing increase in CS use could improve the efficacy of interventions. In this Series paper, we describe the factors for CS use that are associated with women, families, health professionals, and health-care organisations and systems, and we examine behavioural, psychosocial, health system, and financial factors. We also outline the type and effects of interventions to reduce CS use that have been investigated. Clinical interventions, such as external cephalic version for breech delivery at term, vaginal breech delivery in appropriately selected women, and vaginal birth after CS, could reduce the frequency of CS use. Approaches such as labour companionship and midwife-led care have been associated with higher proportions of physiological births, safer outcomes, and lower health-care costs relative to control groups without these interventions, and with positive maternal experiences, in high-income countries. Such approaches need to be assessed in middle-income and low-income countries. Educational interventions for women should be complemented with meaningful dialogue with health professionals and effective emotional support for women and families. Investing in the training of health professionals, eliminating financial incentives for CS use, and reducing fear of litigation is fundamental. Safe, private, welcoming, and adequately resourced facilities are needed. At the country level, effective medical leadership is essential to ensure CS is used only when indicated. We conclude that interventions to reduce overuse must be multicomponent and locally tailored, addressing women’s and health professionals’ concerns, as well as health system and financial factors

Ultra vires act in the Swedish Companies Act : Acting without authority

I aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehåller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden särskilda firmatecknarens behörighets- respektive befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive befogenhet kan leda till bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det står dock inte klart när ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen använda fiktiva typfall påvisas, att det krävs struktur vid utredning av närett överskridande har skett, samt när det leder till bundenhet. Behörighet är vad enbolagsföreträdare kan göra, befogenhet är vad denne får göra. Resultatet av utredningenpåvisar att ett behörighetsöverskridande sker när bolagsledningen handlar utanför de i lagenangivna uppgifterna. När bolagsledningen handlar utanför de uppgiftsföreskrifter angivna avbolagstämman, anses detta vara befogenhetsöverskridande. Den särskilda firmatecknarenöverskrider sin behörighet när denne handlar utanför den firmateckningsrätt som han/honblivit tilldelad av överordnat bolagsorgan. När denne handlar utanför föreskrifter om uppgiftsom överordnat bolagsorgan har tilldelat, anses detta vara överskridande av befogenhet. Omstyrelsen eller den särskilda formatecknarens överskrider sin legala behörighet uppstår aldrigbundenhet. Överskrides däremot den legala behörigheten av den verkställande direktören,beror bolagets bundenhet på tredje mans goda tro. Om bolagsledningen eller den särskildafirmatecknaren överskrider sin befogenhet beror bolagets bundenhet på tredje mans goda tro.Överträdes däremot bolagets verksamhetsföremål eller andra föreskrifter som har meddelats ibolagsordningen av bolagsledningen, uppstår bundenhet hos bolaget

Ultra vires act in the Swedish Companies Act : Acting without authority

I aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehåller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden särskilda firmatecknarens behörighets- respektive befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive befogenhet kan leda till bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det står dock inte klart när ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen använda fiktiva typfall påvisas, att det krävs struktur vid utredning av närett överskridande har skett, samt när det leder till bundenhet. Behörighet är vad enbolagsföreträdare kan göra, befogenhet är vad denne får göra. Resultatet av utredningenpåvisar att ett behörighetsöverskridande sker när bolagsledningen handlar utanför de i lagenangivna uppgifterna. När bolagsledningen handlar utanför de uppgiftsföreskrifter angivna avbolagstämman, anses detta vara befogenhetsöverskridande. Den särskilda firmatecknarenöverskrider sin behörighet när denne handlar utanför den firmateckningsrätt som han/honblivit tilldelad av överordnat bolagsorgan. När denne handlar utanför föreskrifter om uppgiftsom överordnat bolagsorgan har tilldelat, anses detta vara överskridande av befogenhet. Omstyrelsen eller den särskilda formatecknarens överskrider sin legala behörighet uppstår aldrigbundenhet. Överskrides däremot den legala behörigheten av den verkställande direktören,beror bolagets bundenhet på tredje mans goda tro. Om bolagsledningen eller den särskildafirmatecknaren överskrider sin befogenhet beror bolagets bundenhet på tredje mans goda tro.Överträdes däremot bolagets verksamhetsföremål eller andra föreskrifter som har meddelats ibolagsordningen av bolagsledningen, uppstår bundenhet hos bolaget

Ultra vires act in the Swedish Companies Act : Acting without authority

I aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehåller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden särskilda firmatecknarens behörighets- respektive befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive befogenhet kan leda till bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det står dock inte klart när ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen använda fiktiva typfall påvisas, att det krävs struktur vid utredning av närett överskridande har skett, samt när det leder till bundenhet. Behörighet är vad enbolagsföreträdare kan göra, befogenhet är vad denne får göra. Resultatet av utredningenpåvisar att ett behörighetsöverskridande sker när bolagsledningen handlar utanför de i lagenangivna uppgifterna. När bolagsledningen handlar utanför de uppgiftsföreskrifter angivna avbolagstämman, anses detta vara befogenhetsöverskridande. Den särskilda firmatecknarenöverskrider sin behörighet när denne handlar utanför den firmateckningsrätt som han/honblivit tilldelad av överordnat bolagsorgan. När denne handlar utanför föreskrifter om uppgiftsom överordnat bolagsorgan har tilldelat, anses detta vara överskridande av befogenhet. Omstyrelsen eller den särskilda formatecknarens överskrider sin legala behörighet uppstår aldrigbundenhet. Överskrides däremot den legala behörigheten av den verkställande direktören,beror bolagets bundenhet på tredje mans goda tro. Om bolagsledningen eller den särskildafirmatecknaren överskrider sin befogenhet beror bolagets bundenhet på tredje mans goda tro.Överträdes däremot bolagets verksamhetsföremål eller andra föreskrifter som har meddelats ibolagsordningen av bolagsledningen, uppstår bundenhet hos bolaget