How recreation can be measured in the Biotope Area Factor

Trots att forskning visat att en grön utemiljö spelar en stor roll för människors hälsa och välbefinnande har de gröna ytorna i svenska städer både blivit färre och minskat i storlek under de senaste 30 åren (Boverket, 2007). För att vända denna trend har flera städer börjat arbeta med någon form av grönytefaktormodell. Huvudsyftet med modellen är att skapa grönyta, men det är också möjligt att gynna andra funktioner av utemiljön. En av dessa funktioner är rekreation. Om rekreation gynnas och i så fall på vilket sätt, varierar dock mellan olika modeller. Syftet med detta arbete är att beskriva hur olika grönytefaktormodeller behandlar rekreation. Begreppet rekreation definieras här utifrån de åtta karaktärer som forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp tagit fram för att beskriva sociala värden i parker och grönområden (Grahn, 2005, Grahn & Stigsdotter, 2010 m.fl.). De modeller som granskats närmare är den som används i Malmö och Lund inom ramen för Miljöbyggprogram SYD version 2 (Malmö Stad, Lunds Kommun & Lunds Universitet, 2012), Norra Djurgårdsstadens Grönytefaktor (Exploateringskontoret Stockholms Stad, 2011) samt Berlins Grönytefaktor (Senate Department for Urban Development and the Environment). I arbetet finns två övergripande frågeställningar: • Hur har rekreation inkluderats i redan befintliga Grönytefaktormodeller? • Finns de åtta karaktärerna representerade i Malmös och Stockholms Grönytefaktormodeller? Den första frågan besvarades med hjälp av en litteraturstudie som behandlar dels rekreation i bostadsnära miljöer och de åtta karaktärerna, dels grönytefaktorn och dess bakgrund. Den grönytefaktor som används i Berlin berör inte alls rekreation, medan Malmö och Stockholm har valt två andra förhållningssätt. Malmös modell utgår från att en rekreativ utemiljö är ett resultat som uppnås genom att garantera en viss mängd grönyta. I Stockholmsmodellen däremot, finns särskilda tilläggsfaktorer för rekreativa värden. För att närmare undersöka vilka aspekter av rekreation som behandlas av de svenska grönytefaktormodellerna och för att besvara den andra frågeställningen analyserades de åtta karaktärerna utifrån hur de återfinns i Malmös respektive Stockholms grönytefaktorer. Analysen visade en starkare koppling mellan karaktärerna och grönytefaktorn i Stockholm än i Malmö för alla karaktärer utom artrikedom, som representerades på liknade sätt i de båda modellerna. Fyra karaktärer återfanns inte alls i Malmös modell. De karaktärer som saknades i Malmös grönytefaktor var framför allt de som bygger på att brukarna kan använda miljön för någon typ av aktivitet, och inte enbart titta på den på avstånd. Denna studie visar att det inte räcker med att garantera grönyta för att kunna hävda att grönytefaktorn bidrar till att skapa en rekreativ utemiljö. För att grönytefaktorn ska anses bidra till rekreation krävs också faktorer som är särskilt inriktade på att skapa dessa värden i miljön, likt de tilläggsfaktorer som Stockholm använder i Norra Djurgårdsstaden. Hur dessa faktorer bör utformas för att fungera optimalt är däremot ett ämne för fortsatta studier.Although research has shown that a green outdoor environment plays an important role in human health and well-being has the green spaces in Swedish cities decreased both in number and in size over the last 30 years (Boverket, 2007). In order to reverse this trend several cities has started to work with some kind of Biotope Area Factor Model. The main goal of the model is to create green spaces, but it is also possible to benefit other functions of the environment. One of these functions is recreation. If recreation is benefitted and how this is done, does however vary between different models. The aim of this paper is to describe how different models of the Biotope Area factor deals with recreation. The term recreation is in this study defined by eight characters that describes social values in parks and green spaces (Grahn, 2005, Grahn & Stigsdotter, 2010 and others) The three models that are examined are the one that is used in Malmö and Lund according to Miljöbyggprogram SYD (Malmö Stad, Lunds Kommun & Lunds Universitet, 2012), the Biotope Area Factor for Norra Djurgårdsstaden (Exploateringskontoret Stockholm Stad, 2011) and the Biotope Area Factor used in Berlin (Senate Department for Urban Development and the Environment). Two overarching questions are asked in this study: • How has recreation been included in existing models of the Biotope Area Factor? • How is the eight characters represented in the Biotope Area Factor in Malmö and Stockholm? The first question was answered through a literature study which contained the eight characters, recreation in near housing environments, the Biotope Area Factor and its history. The Biotope Area Factor used in Berlin does not include recreation, while Malmö and Stockholm have selected different ways to treat the subject. Malmö’s model assumes that a recreational outdoor environment is a result that can be achieved by guaranteeing a certain amount of green environment. In Stockholm, however, the model uses specific factors for recreational values. An analysis was made to answer the second question and to further examine which aspects of recreation that is treated by the Biotope Area Factors used in Sweden. The study was based on how the eight characters are represented in the Biotope Area Factors that is used in Malmö and Stockholm. The analysis showed a stronger connection between the characters and the Biotope Area Factor used in Stockholm than the one used in Malmö for all characters except the one called Rich in species. Four of the characters where not at all represented in the Malmö model. The characters that were missing in the Malmö Biotope Area Factor were above all based on an environment that can be used for any sort of activity, in contrary to an environment that only can be watched from a distance. This study shows that to be able to argue that the Biotope Area Factor contributes to recreation in the outdoor environment it needs to have special recreational factors. The recreational factors used in the Biotope Area Factor for Norra Djurgårdsstaden is an example of how this can be done. How these factors should be designed to function at its best is however a topic for further studies

Using workshops to value urban green and blue surfaces

Various tools have been developed to improve environmental planning in cities. One of these is the Biotope Area Factor tool (BAF), which examines green and blue surfaces and how well they deliver a selected set of ecosystem services. In this study, 18 surfaces (to be used in an BAF tool) were weighted by six different expert groups in terms of six different environmental impacts areas (noise, urban drainage, biodiversity, air quality, recreation, local climate). The results revealed that different surfaces were considered good at different things and that no surface was best at everything. They also revealed that a surface in itself cannot solve a specific environmental problem e.g. noise or recreation, which must be borne in mind when using tools such as BAF. The experts involved in the workshops were greatly helped by a combination of individual weighting and open discussion and by ranking pictures of the surfaces along a continuum

An original phylogenetic approach identified mitochondrial haplogroup T1a1 as inversely associated with breast cancer risk in BRCA2 mutation carriers

Introduction: Individuals carrying pathogenic mutations in the BRCA1 and BRCA2 genes have a high lifetime risk of breast cancer. BRCA1 and BRCA2 are involved in DNA double-strand break repair, DNA alterations that can be caused by exposure to reactive oxygen species, a main source of which are mitochondria. Mitochondrial genome variations affect electron transport chain efficiency and reactive oxygen species production. Individuals with different mitochondrial haplogroups differ in their metabolism and sensitivity to oxidative stress. Variability in mitochondrial genetic background can alter reactive oxygen species production, leading to cancer risk. In the present study, we tested the hypothesis that mitochondrial haplogroups modify breast cancer risk in BRCA1/2 mutation carriers. Methods: We genotyped 22,214 (11,421 affected, 10,793 unaffected) mutation carriers belonging to the Consortium of Investigators of Modifiers of BRCA1/2 for 129 mitochondrial polymorphisms using the iCOGS array. Haplogroup inference and association detection were performed using a phylogenetic approach. ALTree was applied to explore the reference mitochondrial evolutionary tree and detect subclades enriched in affected or unaffected individuals. Results: We discovered that subclade T1a1 was depleted in affected BRCA2 mutation carriers compared with the rest of clade T (hazard ratio (HR) = 0.55; 95% confidence interval (CI), 0.34 to 0.88; P = 0.01). Compared with the most frequent haplogroup in the general population (that is, H and T clades), the T1a1 haplogroup has a HR of 0.62 (95% CI, 0.40 to 0.95; P = 0.03). We also identified three potential susceptibility loci, including G13708A/rs28359178, which has demonstrated an inverse association with familial breast cancer risk. Conclusions: This study illustrates how original approaches such as the phylogeny-based method we used can empower classical molecular epidemiological studies aimed at identifying association or risk modification effects.Peer reviewe

Genome-Wide Association Study in BRCA1 Mutation Carriers Identifies Novel Loci Associated with Breast and Ovarian Cancer Risk

BRCA1-associated breast and ovarian cancer risks can be modified by common genetic variants. To identify further cancer risk-modifying loci, we performed a multi-stage GWAS of 11,705 BRCA1 carriers (of whom 5,920 were diagnosed with breast and 1,839 were diagnosed with ovarian cancer), with a further replication in an additional sample of 2,646 BRCA1 carriers. We identified a novel breast cancer risk modifier locus at 1q32 for BRCA1 carriers (rs2290854, P = 2.7×10-8, HR = 1.14, 95% CI: 1.09-1.20). In addition, we identified two novel ovarian cancer risk modifier loci: 17q21.31 (rs17631303, P = 1.4×10-8, HR = 1.27, 95% CI: 1.17-1.38) and 4q32.3 (rs4691139, P = 3.4×10-8, HR = 1.20, 95% CI: 1.17-1.38). The 4q32.3 locus was not associated with ovarian cancer risk in the general population or BRCA2 carriers, suggesting a BRCA1-specific associat

Kartläggning av informationsflödet på godsmottagningar: med fokus på tredjepartslogiskt inom industri- och byggsupport

Allt fler företag väljer att lägga ut sin logistikverksamhet på ett tredjepartlogistikföretag för att möta kundbehovet. Ett av dessa företag är Servistik. Servistik vill utveckla informationshantering för att skapa ytterligare effektivitet. Detta examensarbete syftar till att ge förståelse för hur information hanteras i nuläget, likheter och skillnader i informationshantering och hur det påverkar Servistik. Examensarbetet är avgränsat till informationshantering på fyra godsmottagningar tillhörande två av Servistiks dotterbolag. För att samla in data gällande informationshanteringen i nuläget har alla fyra godsmottagningar besökts och intervjuer samt observationer har genomförts. Två olika metoder används för att säkerställa sanningshalten i insamlad data. Ytterligare har även olika personer inom liknande områden observerats och intervjuats för att nå hög tillförlitlighet. Datainsamlingen har skapat förståelse för nuläget och vilka moment som ingår i godsmottagningsprocessen. De moment som ingår är lossning, ankomstregistrering, skanning och inre spridning. Likheter och skillnader har identifierats; en av likheterna är bristande inflöde av information. Det skapar problem och avbrott inom alla moment samt mer arbete för både godsmottagare och kund då de behöver tillhandahålla information som saknas. De likheter och skillnader som har identifierats påverkar främst Servistiks möjlighet till ökad effektivitet. De faktorer som påverkas är bättre och förenklad hantering kring information, inhämtandet av information samt förmedlade av information. I nuläget används verktyg på godsmottagningarna som kan bidra till ökad effektivitet. Genom att ta del av varandras verktyg kan godsmottagningarna och medarbetarna utvecklas till att arbeta på ett standardiserat sätt. Detta bidrar även till social hållbarhet inom företaget då alla arbetar mot gemensamma mål. För att effektivisera informationshanteringen kan det tillgängliga IT-systemet utvecklas för att möta grundläggande standarder som specificeras efter branschens behov. IT-system kan skapa statistik i samband med att ett moment utförs och skapa ett underlag hur väl godsmottagningarna presterar. Underlaget kan även användas för att tydliggöra fel och brister som finns och uppstår vid informationshantering

Kartläggning av informationsflödet på godsmottagningar: med fokus på tredjepartslogiskt inom industri- och byggsupport

Allt fler företag väljer att lägga ut sin logistikverksamhet på ett tredjepartlogistikföretag för att möta kundbehovet. Ett av dessa företag är Servistik. Servistik vill utveckla informationshantering för att skapa ytterligare effektivitet. Detta examensarbete syftar till att ge förståelse för hur information hanteras i nuläget, likheter och skillnader i informationshantering och hur det påverkar Servistik. Examensarbetet är avgränsat till informationshantering på fyra godsmottagningar tillhörande två av Servistiks dotterbolag. För att samla in data gällande informationshanteringen i nuläget har alla fyra godsmottagningar besökts och intervjuer samt observationer har genomförts. Två olika metoder används för att säkerställa sanningshalten i insamlad data. Ytterligare har även olika personer inom liknande områden observerats och intervjuats för att nå hög tillförlitlighet. Datainsamlingen har skapat förståelse för nuläget och vilka moment som ingår i godsmottagningsprocessen. De moment som ingår är lossning, ankomstregistrering, skanning och inre spridning. Likheter och skillnader har identifierats; en av likheterna är bristande inflöde av information. Det skapar problem och avbrott inom alla moment samt mer arbete för både godsmottagare och kund då de behöver tillhandahålla information som saknas. De likheter och skillnader som har identifierats påverkar främst Servistiks möjlighet till ökad effektivitet. De faktorer som påverkas är bättre och förenklad hantering kring information, inhämtandet av information samt förmedlade av information. I nuläget används verktyg på godsmottagningarna som kan bidra till ökad effektivitet. Genom att ta del av varandras verktyg kan godsmottagningarna och medarbetarna utvecklas till att arbeta på ett standardiserat sätt. Detta bidrar även till social hållbarhet inom företaget då alla arbetar mot gemensamma mål. För att effektivisera informationshanteringen kan det tillgängliga IT-systemet utvecklas för att möta grundläggande standarder som specificeras efter branschens behov. IT-system kan skapa statistik i samband med att ett moment utförs och skapa ett underlag hur väl godsmottagningarna presterar. Underlaget kan även användas för att tydliggöra fel och brister som finns och uppstår vid informationshantering