9 research outputs found

    A scoping review of observational studies examining relationships between environmental behaviors and health behaviors

    Get PDF
    Individual lifestyles are key drivers of both environmental change and chronic disease. We undertook a scoping review of peer-reviewed studies which examined associations between environmental and health behaviors of individuals in high-income countries. We searched EconLit, Medline, BIOSIS and the Social Science Citation Index. A total of 136 studies were included. The majority were USA-based cross-sectional studies using self-reported measures. Most of the evidence related to travel behavior, particularly active travel (walking and cycling) and physical activity (92 studies) or sedentary behaviors (19 studies). Associations of public transport use with physical activity were examined in 18 studies, and with sedentary behavior in one study. Four studies examined associations between car use and physical activity. A small number included other environmental behaviors (food-related behaviors (n = 14), including organic food, locally-sourced food and plate waste) and other health behaviors ((n = 20) smoking, dietary intake, alcohol). These results suggest that research on individual environmental and health behaviors consists largely of studies examining associations between travel mode and levels of physical activity. There appears to be less research on associations between other behaviors with environmental and health impacts, and very few longitudinal studies in any domain

    Effects of a school-based intervention on active commuting to school and health-related fitness

    Get PDF
    Background: Active commuting to school has declined over time, and interventions are needed to reverse this trend. The main objective was to investigate the effects of a school-based intervention on active commuting to school and health-related fitness in school-age children of Southern Spain. Methods: A total of 494 children aged 8 to 11 years were invited to participate in the study. The schools were non-randomly allocated (i.e., school level allocation) into the experimental group (EG) or the control group (CG). The EG received an intervention program for 6 months (a monthly activity) focused on increasing the level of active commuting to school and mainly targeting children’s perceptions and attitudes. Active commuting to school and health-related fitness (i.e., cardiorespiratory fitness, muscular fitness and speed-agility), were measured at baseline and at the end of the intervention. Children with valid data on commuting to school at baseline and follow-up, sex, age and distance from home to school were included in the final analysis (n = 251). Data was analyzed through a factorial ANOVA and the Bonferroni post-hoc test. Results: At follow up, the EG had higher rates of cycling to school than CG for boys only (p = 0.04), but not for walking to school for boys or girls. The EG avoided increases in the rates of passive commuting at follow up, which increased in the CG among girls for car (MD = 1.77; SE = 0.714; p = 0.010) and bus (MD = 1.77; SE = 0.714; p = 0.010) modes. Moreover, we observed significant interactions and main effects between independent variables (study group, sex and assessment time point) on health-related fitness (p < 0.05) over the 6-month period between groups, with higher values in the control group (mainly in boys). Conclusion: A school-based intervention focused on increasing active commuting to school was associated with increases in rates of cycling to school among boys, but not for walking to school or health-related fitness. However, the school-based intervention avoided increases in rates of passive commuting in the experimental group, which were significantly increased in girls of the control group

    Utmaningar och strategier för attinkludera elever med AutismspektrumtillstÄnd : En litteraturstudie

    No full text
    Antalet barn med nĂ„gon form av funktionsnedsĂ€ttning har ökat i vĂ€rlden och detta innebĂ€r Ă€ven att intresset för att inkludera elever med funktionsnedsĂ€ttning i de vanliga klasserna (dĂ€r det endast finns barn utan nĂ„gon typ av funktionsnedsĂ€ttning) ocksĂ„ har ökat. En av de vanligaste diagnoserna tillhörande de neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningarna Ă€r autismspektrumstillstĂ„nd (AST) och inkluderar sĂ„vĂ€l diagnoserna Asberger som Autism syndrom. Inkluderingen av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttning med diagnoser tillhörande AST har visat sig vara komplicerad. Denna litteraturstudie har för avsikt att undersöka vilka svĂ„righeter och utmaningar som pedagoger möter vid inkludering av AST- elever i klassrummet, samt vilka strategier och metoder som Ă€r gynnsamma att anvĂ€nda sig av som pedagog vid inkludering av AST-elever i klassrummet.  Resultaten visar att mycket ansvar ligger hos pedagogen för att klassrumsmiljön ska bli inkluderande och för att AST- eleverna ska kunna skapa kompisrelationer. Resultatet visar Ă€ven tydligt pĂ„ att pedagogernas största utmaning Ă€r att underlĂ€tta AST-elevernas svĂ„righeter i att hantera sociala relationer.Även underlĂ€tta sociala relationer med sĂ„vĂ€l klasskamrater som andra vuxna i klassrummet

    Interaktionen mellan skrift och bild i lĂ€romedel för svenskĂ€mnet –en undersökning av tvĂ„ lĂ€roböcker som Ă€r avsedda för svenskĂ€mnet i Ă„rskurs 1

    No full text
    I tvÄ multimodala lÀromedel för svenska i grundskolans tidigare Är har resultatet av studien visat pÄ en tydlig interaktion mellan textelementen bild och skrift. Studien Àr baserad pÄ en sociosemiotisk teori och frÄgestÀllningarna; hur skrift och bild integrerar med varandra och hur skiljer sig/liknar de tvÄ lÀromedlen varandra. Studien har nÄtt sitt syfte med hjÀlp av olika verktyg som i sig har gett en förstÄelse för hur bild och skrift, Àven kallad textelement, kan skapa en samhörighet. Verktygen som anvÀnds i undersökningen av de tvÄ utvalda lÀromedel Àr; inramning, överlappning, visuellt rim, dekorativ och avstÄnd/nÀrhet. I studien anvÀnds Àven begreppen förankringsrelation och avbytesrelation, dessa anvÀnds för att tydliggöra hur bild och skrift kan förhÄlla sig till varandra och pÄ vilka sÀtt de skapar en samhörighet. Bild och skrift kan visa pÄ samma information, de kan komplettera varandra och de kan Àven visa olika information. Genom att fÄ en förstÄelse för hur bild- och skriftelement samspelar eller inte samspelar med varandra kan detta bidra med ytterligare perspektiv nÀr lÀromedel ska vÀljas ut. MÄnga av dagens lÀromedel Àr multimodala, vilket innebÀr att det Àr viktigt för mÀnniskor att kunna lÀsa olika texter. Det Àr av betydelse att kunna lÀsa en skrift men det Àr minst lika viktigt att idag Àven kunna lÀsa en bild och en skrift tillsammans
    corecore