Productivity in relation to organization of a surgical department : a retrospective observational study

Background Responsible and efficient resource utilization are important factors in healthcare. The aim of this study was to investigate how total case time differs between two differently organized surgical departments. Methods This is a retrospective observational study of a cohort of patients undergoing elective surgery for breast cancer or malignant melanoma in a university hospital setting in Sweden. All patients were operated on by the same set of surgeons but in two different surgical departments: a general surgery (GS) and a cardiothoracic (CT) surgery department. Patients were selected to the two departments from a waiting list in the order of referral for surgery. The effect of being operated on at the CT department compared to the GS department was estimated by linear regression. Results The final study cohort comprised 349 patients in the GS department and 177 patients in the CT department. Both groups were similar regarding surgical procedures, American Society of Anesthesiologists' score, body mass index, age, sex, and the skill level of the operating surgeon. These covariates were included in the linear regression model. The total case time, defined by the Procedural Time Glossary as room set-up start to room clean-up finish, was significantly shorter for the patients who underwent a surgical procedure at the CT department compared to the GS department, even after adjusting for the background characteristics of the patients and surgeon. After adjusting for the selected covariates, the average difference in total case time between the two departments was - 30.67 min (p = 0.001). Conclusions A significantly shorter total case time was measured for operations in the CT department. Plausible explanations may be more beneficial organizational factors, such as staffing ratio, skill mix in the operating room team, and working behavioral aspects regarding resource utilization.Peer reviewe

Ehdotus Porvoon-Sipoon kalatalousalueen merialueen käyttö- ja hoitosuunnitelmaksi

Ehdotuksen laadinnan tarkoituksena oli testata Luonnonvarakeskuksen helmikuussa 2019 valmistelemaa käyttö- ja hoitosuunnitelman runkoluonnosta sekä toisaalta demonstroida paikkatietoaineistojen ja -menetelmien käyttömahdollisuuksia käyttö- ja hoitosuunnitelmien valmistelussa. Ehdotuksen on myös tarkoitus toimia esimerkkinä siitä, miten asioita voisi käsitellä suunnitelmissa. Kalatalousalueita on Suomessa 118 ja alueet sekä osa-alueet niiden sisällä ovat ominaisuuksiltaan hyvin erilaisia. Kirjoittajat haluavatkin korostaa sitä, että tässä ehdotuksessa esitettyjä asioita ei voi yleistää muille alueille. Ehdotus käyttö- ja hoitosuunnitelmaksi on laadittu toistaiseksi koskemaan ainoastaan Porvoon-Sipoon kalatalousalueen merialuetta. Porvoon–Sipoon kalatalousalueen sisävesiä koskeva osa (luku 3) laaditaan myöhemmin erikseen. Tämä on huomioitava erityisesti luvuissa 5, 6, 10 ja 11, joita myöhemmin täydennetään sisävesialueita koskevilla asioilla. Ehdotus on kokonaisuudessaan vielä luonnos, johon kalatalousalueen hallitus tekee päätöksillään korjauksia ja muutoksia ennen sen toimittamista alueellisen yhteistyöryhmän ja yleiskokouksen käsittelyyn sekä myöhemmin ELY-keskuksen hyväksyttäväksi vuoden 2020 loppuun mennessä. Ehdotuksen liitteenä on myös luonnos kalatalousalueen saatekirjeeksi, jolla käyttö- ja hoitosuunnitelma toimitetaan ELY-keskuksen hyväksyttäväksi. Luonnonvarakeskuksen laatima runkoluonnos osoittautui pääosin toimivaksi. Runkoluonnoksessa kalastuksen valvontaa koskevat luvut oli suunniteltu kirjoitettavaksi erikseen jokaiselle osa-alueelle, mutta tässä ehdotuksessa kalastuksen valvontaa koskeva luku katsottiin tarkoituksenmukaiseksi kirjoittaa koskemaan koko kalatalousaluetta. Lisäksi ehdotuksen loppuosaan lisättiin lyhyt luku ”Alueellinen edunvalvonta”. Ehdotuksen valmistelun tueksi muodostettiin ohjausryhmä, jonka jäseniä olivat Mikko Koivurinta (puheenjohtaja, Varsinais-Suomen ELY-keskus), Sanna Kuningas (sihteeri, Luonnonvarakeskus), Gabi Lindholm (kalatalousalueen toiminnanjohtaja), Malin Lönnroth (Kalatalouden Keskusliitto), Clas Nyberg (vesialueiden omistajien edustaja), Mikael Lindfors (kaupallisten kalastajien edustaja), Marcus Wikström / Olli Saari (Suomen vapaa-ajankalastajien keskusjärjestö), Antti Lappalainen ja Matti Salminen (Luonnonvarakeskus). Ohjausryhmä kokoontui viisi kertaa. Myös monet muut henkilöt, kuten Jenny Fredrikson (Kalatalouden Keskusliitto) ovat osallistuneet ehdotuksen valmisteluun. Kirjoittajat ovat kuitenkin vastuussa sisällöstä. Ehdotuksen valmisteluun liittyvät käytännön työt on tehty Euroopan meri- ja kalatalousrahaston (EMKR) Kalatalouden ympäristöohjelmaan sisältyvässä ”Kalatalouden aluesuunnittelun pilotit” –projektissa.201

Design and baseline characteristics of the finerenone in reducing cardiovascular mortality and morbidity in diabetic kidney disease trial

Background: Among people with diabetes, those with kidney disease have exceptionally high rates of cardiovascular (CV) morbidity and mortality and progression of their underlying kidney disease. Finerenone is a novel, nonsteroidal, selective mineralocorticoid receptor antagonist that has shown to reduce albuminuria in type 2 diabetes (T2D) patients with chronic kidney disease (CKD) while revealing only a low risk of hyperkalemia. However, the effect of finerenone on CV and renal outcomes has not yet been investigated in long-term trials. Patients and Methods: The Finerenone in Reducing CV Mortality and Morbidity in Diabetic Kidney Disease (FIGARO-DKD) trial aims to assess the efficacy and safety of finerenone compared to placebo at reducing clinically important CV and renal outcomes in T2D patients with CKD. FIGARO-DKD is a randomized, double-blind, placebo-controlled, parallel-group, event-driven trial running in 47 countries with an expected duration of approximately 6 years. FIGARO-DKD randomized 7,437 patients with an estimated glomerular filtration rate >= 25 mL/min/1.73 m(2) and albuminuria (urinary albumin-to-creatinine ratio >= 30 to <= 5,000 mg/g). The study has at least 90% power to detect a 20% reduction in the risk of the primary outcome (overall two-sided significance level alpha = 0.05), the composite of time to first occurrence of CV death, nonfatal myocardial infarction, nonfatal stroke, or hospitalization for heart failure. Conclusions: FIGARO-DKD will determine whether an optimally treated cohort of T2D patients with CKD at high risk of CV and renal events will experience cardiorenal benefits with the addition of finerenone to their treatment regimen. Trial Registration: EudraCT number: 2015-000950-39; ClinicalTrials.gov identifier: NCT02545049

Samspelet mellan skrift och bild i matematikläroböcker

Många av dagens matematikläroböcker är multimodala som innebär att de innehåller fler kommunikationsformer som exempelvis skrift och bild. Denna studies bidrag var att konstruera verktyget MAV (Multimodalt Analysverktyg) som undersöker och identifierar multimodal text. Studien utgår från en sociosemiotisk teori och dess frågeställningar handlade om att undersöka hur skrift och bild förhåller sig till varandra, vad bilden har för funktion och hur den relaterar till skriften utifrån användning av MAV. Metoden som användes för att konstruera verktyget var att skapa kategorier utifrån begrepp från sociosemiotiken och applicera dem i två kodningsscheman. Kategorierna i det första kodningsschemat var: inramning, avstånd/närhet, överlappning och visuellt rim. Det andra kodningsschemat hade kategorierna: dekorativ, förankringsrelation och avbytesrelation. Resultatet visade att MAV kunde användas som verktyg i läroböckerna. Det visade också att skrift och bild ofta förhåller sig till varandra genom närhet och att de till mestadels skapar en förankringsrelation som innebär att de bidrar med ett likvärdigt matematiskt innehåll. En slutsats är att denna relation kan vara gynnsam för elevernas lärande eftersom innehållet kan vara abstrakt och att både skrift och bild behöver förmedla samma information. Det diskuterades även om vad den dekorativa bilden kan skapa för effekter i elevens lärande.Many of today's mathematics textbooks are multimodal, which means that they contain more forms of communication such as writing and image. This study's contribution was to construct the MAV (Multimodal Analysis Tool) tool that investigates and identifies multimodal text. The study is based on a sociosemiotic theory and its issues were about investigating how the image and image relate to each other, what the image is for function and how it relates to the writing based on the use of MAV. The method used to construct the tool was to create categories based on concepts from socio-chemistry and apply them into two coding schemes. The categories in the first coding scheme were: framing, distance / proximity, overlap and visual rim. The second coding scheme had the categories: decorative, anchor relation, and interchange relation. The result showed that MAV could be used as a tool in the textbooks. It also showed that writing and image often relate to each other by close proximity and that they mostly create an anchoring relationship which means they contribute with an equivalent mathematical content. One conclusion is that this relationship can be beneficial to the students' learning because the content can be abstract and that both the writing and the image need to convey the same information. It was also discussed what the decorative image could create for effects in the student's learning

Förtroendet mellan dokumentärfilmaren och dokumentärpersonen

Hur skapar man ett bra förtroende mellan sig själv och sin dokumentärperson? Syftet med det här examensarbetet är att reda ut hur man som dokumentärfilmskapare på bästa möjliga sätt kan skapa ett gott förtroende mellan sig själv och sina dokumentärpersoner. Jag koncentrerar mig enbart på dokumentärfilmer med fokus på den privata personen, och går igenom olika betydelsefulla element som påverkar förtroendeskaparprocessen. Det här gör jag genom en deltagande observation i fallstudien om min egen dokumentärfilm Necessary Furniture som jag filmade våren 2010 i England. Filmen fungerar som en grund för examensarbetet eftersom jag under inspelningen stötte på stora utmaningar i förtroendeskapandet mellan mig och mina dokumentärpersoner. Utöver det här baserar sig examensarbetet på kvalitativa intervjuer med tre erfarna dokumentärfilmare. En bok som också är betydande för arbetet är Stina Lundberg Dabrowskis bok Stina om Stina och konsten att intervjua. Slutsatserna jag kommer fram till i det här examensarbetet är inte särskilt entydiga, men ett viktigt svar på min forskningsfråga är att man skall lyssna och verkligen se sin dokumentärperson. För att få sin dokumentärperson att känna sig bekväm i intervjusituationen lönar det sig att ge honom eller henne en sysselsättning som känns naturlig medan man pratar. Det här tillvägagångssättet kunde ha förbättrat min egen dokumentär avsevärt. Jag kommer också fram till att ett litet filmteam är bättre än ett stort då man gör dokumentärfilm, eftersom ett stort team kan leda till att man isolerar dokumentär personen. Att arbeta helt ensam är ändå inte en helt god idé, då riskerar man att stundvis tappa koncentrationen på sin dokumentärperson då man måste fokusera på tekniken. Ett team på två personer är därför ofta optimalt.How do you build trust between yourself and your documentary person? The purpose of this dissertation is to find out the best ways to build trust between yourself as a documentary filmmaker and your documentary person. I am concentrating exclusively on documentaries with focus on the private side of the person, and I go through different important elements that are influencing the process of building trust. I am doing this by analysing my own case study; the making of my short documentary Necessary Furniture that I shot in spring 2010 in England. The documentary works as a foundation for the whole thesis because of all the challenges I met trying to build trust between myself and my documentary persons. Besides this the thesis is based on qualitative interviews I have done with three experienced documentary filmmakers. A book that is also very important for this thesis is Stina Lundberg Dabrowski’s book Stina om Stina och konsten att intervjua. The conclusions I make in this dissertation aren’t very simple and one-sided, but an important answer to my thesis question is that you should really listen to, and see your documentary person. To make your documentary person feel comfortable in the interview situation it can be essential to give him or her something to do that feels natural, while talking. I have drawn a conclusion that this would have improved my own documentary very much. I have also come to the conclusion that a smaller filmcrew is better than a big one when filming documentary, because you risk shutting out the documentary person if you are too many people in the crew. It is not a good idea to be filming completely alone either, if you do that you risk loosing your concentration on your documentary person while you are focusing on the camera equipement. This is why a filmcrew of two people would often be the optimum

Relation mellan skrift och bild i läromedel

Begreppet text har förändrats från att tidigare endast involverat skrift till att inkludera alla betydelsebärande delar som exempelvis skrift, bild och illustrationer. Texter som innehåller flera representationsformer som till exempel skrift och bild kallas för multimodala texter och sådana texter har uppmärksammats mer i dagens samhälle. Även många läromedel som eleverna stöter på i skolan är multimodala. Med bakgrund av detta syftar studien till att undersöka och jämföra relationen mellan skrift och bild i läromedel. Det analysmaterial som valts ut är läroböcker i naturkunskap som är inriktade till årskurserna F – 3 och anledningen till att dessa valdes beror på att de är multimodala och att de är aktuella i skolans verksamhet. Undersökningen besvarar frågeställningarna: Hur mycket utrymme tar skrift respektive bildelement i de olika läromedlen? Hur relaterar skrift och bild till varandra? Skiljer sig relationerna mellan skrift och bild i läromedlen? För att besvara frågeställningarna användes Björkvalls (2009) analysverktyg: förankringsrelation samt avbytesrelation. Resultatet visar att läromedlen innehåller både skrift och bild. Skrift förekommer på fler platser och tillfällen än bild, men även bilden upptar stort utrymme i läroböckerna. Analysen visar även att skrift och bild relaterar till varandra antingen med det Björkvall (2009) kallar förankringsrelation (som uppstår när antingen skriften eller bilden pekar ut det som ska uppfattas som centralt i det andra) eller vad han kallar en avbytesrelation (som uppstår när antingen skriften eller bilden kompletterar det andra med olika innehåll). Resultatet av analysen visar att de olika skrift och bildrelationerna skapas beroende på vilket innehåll som förmedlas. När innehållet är mer konkret skapas en förankringsrelation medan en avbytesrelation skapas när innehållet är mer abstrakt. Läroböckernas innehåll är likartat men de är konstruerade på olika sätt

Knowledge of animal species among pupils and the context in which it has been acquired

Det här examensarbetet utgår från en ämnesdidaktisk teori där vikten av artkunskap betonas i ett större sammanhang samt kopplas till lärarrollen. Artkunskap utgör en grund för att elever ska få möjligheten till att kunna se förändringar som sker i naturen och utveckla förståelse för hållbar utveckling. Undersökningen är en konceptuell replikering av Patrick och Tunnicliffes studie ”What Plants and Animal Do Early Childhood and Primary Students Name? Where Do They See Them?” som genomfördes i USA och England.Syftet är att främst ta reda på elever i Sveriges kunskaper om djur och i vilket sammanhang de lärt sig om dem, men även till viss del att jämföra resultaten med ursprungsstudiens resultat. Följande frågor används för att uppfylla syftet: Vilka kunskaper om djurarter och deras livsmiljöer uppvisar elever i Sverige, samt var hämtar de sina kunskaper från? Finns det pedagogiska och eller kulturella likheter/skillnader mellan Sverige och USA/England, samt likheter/skillnader mellan elevernas djurkunskaper? Precis som i ursprungsstudien användes kvalitativ undersökningsmetod genom intervju. 27 elever i sex-, åtta- och tioårsåldern intervjuades, varav nio elever i varje ålder. Frågorna som användes var trelagers intervjufrågor som gjorde det möjligt att undersöka elevers grundläggande och djupare kunskaper om djur. Av resultatet framgick det att de svenska eleverna har grundläggande kunskaper om djur. De saknar dock till viss del kunskaper kring djurs karaktärsdrag och livsmiljöer. Merparten av de yngre förstod inte vissa naturvetenskapliga begrepp så som däggdjur och vattenyta, däremot visade de goda kunskaper om ryggradslösa djur. Jämförs dessa resultat med USA är de lika, förutom att de amerikanska barnen har stora svårigheter med att namnge ryggradslösa djur. De engelska barnen har också grundläggande kunskaper om djur, däremot har de lättare för begreppen däggdjur och vattenyta än svenska elever, men svårare för ryggradslösa djur precis som barnen i USA. De platser samtliga till störst del hämtar sin kunskap från är hemma/trädgård/gård och media men de svenska eleverna nämner även skola, som inte får lika stort utrymme i de övriga länderna. Dessa resultat visar på pedagogiska och kulturella likheter och skillnader, som bland annat kan bero på två olika läroplaner, gemensamma standarder och även olika närmiljöer

Do We Understand Each Other? : Nurse’s Experiences of Communicating with Patients who Have an Intellectual Disability Disorder

Introduktion: En av 100 personer har en intellektuell funktionsnedsättning i Sverige. Intellektuell funktionsnedsättning betyder en nedsatt förmåga att förstå, lära in, använda information och att hantera vardagen. Personer som har intellektuell funktionsnedsättning har en högre frekvens av sjukhusvistelse, är mer benägna att få komplikationer i form av vårdskador relaterade till sin vårdtid på sjukhuset och är inlagd längre tid i intensivvård. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning är en patientgrupp som sjuksköterskor kommer möta i olika vårdsammanhang. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med vuxna patienter som har en intellektuell funktionsnedsättning i olika miljöer där personerna söker vård. Metod: Den här litteraturstudien baseras på studier med kvalitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och efter kvalitetsgranskning med SBU:s granskningsmallar för vetenskapliga artiklar, återstod elva artiklar till litteraturstudiens resultat. Resultat: ”Bristande kommunikation upplevs leda till sämre vård”, ”Barriärer i kommunikationen”, ”Strategier som möjliggör en god kommunikation”, ”Erfarenheter hjälper i kommunikationen”, ”Relationer hjälper i kommunikationen” och ”Tid kan vara avgörande”. Slutsats: Kunskap behövs om kommunikation och möjligheter för att ge patienter med intellektuell funktionsnedsättning en god och trygg omvårdnad.