Svenskt nötkött i restauranger

Svensk nötköttsproduktion står för hälften av Sveriges konsumtion samtidigt som undersökningar visar att lönsamheten är låg bland nötköttsföretagare. Fördelarna med svenskt kött är många enligt miljömässiga-, kulturella- och samhällsmässiga- perspektiv. I restaurang- och storköks- branschen används endast ca 20 % Svenskt nötkött även fast många undersökningar visar att konsumenten efterfrågar det och upplever ett mervärde med Svenskt nötkött. I detaljhandeln är det svenska nötköttet mer representerat. Syftet för studien är att förstå beteendet och attityden bland aktörerna i Sveriges köttleverantörskedja angående mer användning och marknadsföring av svenskt nötkött i restauranger. Fyra respondenter från restauranger intervjuades med hjälp av ett frågeformulär anpassat till the theory of planned behavior för att försöka identifiera deras åsikter och tankar. Respondenternas svar kodades och analyserades med hjälp av teorigrundad tematisk analys där intressanta delar av svaren identifierades och sedan jämfördes och analyserades. Svaren placerades in i the theory of planned behavior för att kunna identifiera de faktorer som påverkade restaurangers efterfrågan och inköp av Svenskt nötkött. Även två grossister och två slakterier intervjuades för att identifiera de förutsättningar som restauranger har vid inköp av svenskt nötkött. Respondenterna var överlag restauranger med rätter av högre prisklass och inriktade på kötträtter. Resultatet visade att restaurangerna efterfrågar nötkött av högre och jämnare kvalitet en vad de kan få av den svenska leverantörskedjan och använder därför ofta importerat nötkött av den anledningen. Detta görs även fast de upplever en stor efterfrågan på Svenskt nötkött. Anledingen till att leverantörskedjan inte kan tillhandahålla svenskt nötkött av hög kvalitet är en kombination av flera faktorer. Svensk nötkreatursproduktion har varit och är fortfarande mer anpassad för mjölkproduktion där köttet endast är en biprodukt. Den svenska produktionen är liten i förhållande till många andra länder vilket gör att flera stordriftsfördelar finns hos andra länder som inte finns i Sverige, till detta hör även att mindre djur minskar urvalet vid sortering. Det är även flera andra aspekter som påverkar då köpsituationen skiljer sig från butik till restaurang, detaljhandelsbranschen skiljer sig mycket mot restaurangbranschen, där även märkningen Svenskt Kött är möjlig i en större utsträckning. Studien visar att det finns en efterfrågan av svenskt högkvalitativt nötkött som inte kan tillhandahållas av den svenska nötköttsproduktionens leverantörskedja.Swedish Beef production accounts for half of Sweden's consumption, while studies show that profitability is low among beef farmers. Benefits of Swedish meat are many according environmental-, cultural- and economic beneficial- perspective. Only about 20 % of the beef is Swedish in the restaurant and foodservice industry even though numerous studies show that consumers are demanding Swedish beef and experiencing the added value. Swedish beef are more represented in the retail industry. The purpose of the study is to understand the behavior and attitude of the operators in the Swedish meat supply chain against use and marketing of more Swedish beef in restaurants. Four respondents from restaurants were interviewed using a questionnaire adapted to the Theory of Planned Behavior to identify their opinions and thoughts. The respondents' answers were coded and analyzed using the empirical thematic analysis where the most interesting bits of the responses were identified and compared and analyzed. The responses were placed into the Theory of Planned Behavior to identify the factors that affected the restaurant's demand and purchase of Swedish beef. Also, two wholesalers and two slaughterhouses were interviewed to identify the conditions fort the restaurants to purchase Swedish beef. Respondents were generally restaurants with dishes of higher price range and also with focus on meat dishes. The result showed that the restaurants asking for beef with higher and more consistent quality couldn’t get it from the supply chain and therefore is imported beef more used for that reason. This is done even though they are experiencing a high demand for Swedish beef. The reason that the supply chain can’t provide a Swedish high-quality beef is a combination of several factors. Swedish cattle production has been and still is more suited for dairy where the meat is simply a byproduct. The Swedish production is small compared to many other countries, which means that many economies of scale doesn’t exist in Sweden as it may in other countries. This also includes the smaller amount of animals reduce the range of selection. There are several other aspects that influence the purchasing situation as it differs from shop to restaurant, retail is very different to the restaurant industry, where even the label Svenskt Kött is easier to use. The study shows that there is a demand of Swedish high-quality beef that can’tbe provided by the Swedish beef production supply chain

Stensträngläggning i stärkelsepotatis

Detta examensarbete är uppbyggt på ett försök som är gjort på Gretelund och går ut på att se om man kan tjäna pengar på att inte stenstränglägga till stärkelsepotatis. I försöket jämfördes två olika etableringsmetoder för potatis, vilka var stensträngläggning och kultivering innan sättning. Vi tittade även på lite andra parametrar så som markpackning, spill, upptagningshastighet, stärkelsehalt, lagringsförluster och mekaniska skador, som kan påverka ekonomin i stärkelsepotatisodling. Dessutom har vi gått igenom en del gamla försök som är gjorda inom liknande område, där man har studerat stensträngläggning. Många av försöken är gamla, men principen är den samma som idag. Det man har försökt i många av försöken är att kombinera olika maskiner för att hålla nere maskinkostnaderna. Man har även kollat på hur mycket sten jordarna innehåller, och det varierar mycket mellan de olika försöken. Den data vi har fått in från vårt försök har vi sedan använt för att väga ihop för och nackdelar med de olika etableringsmetoderna. Vi har försökt att sy ihop alla moment från det att man etablerar potatisen tills att den är i fabrik. Då har vi t.ex. tittat på hur mycket det kostar att transportera den sten som kommer med vid upptagning tills potatisen är i fabriken. Olika kalkyler har gjorts med olika upplägg med folk på upptagaren och utan folk, för att se vilka skillnader det kan bli mellan etableringsmetoderna. Vi har dock inte tagit så stor ekonomisk hänsyn till skador pga. att det inte har någon stor betydelse i stärkelsepotatisodling. Det var dock stora skillnader i mekaniska skador mellan de två olika etableringsmetoderna. Det vi har kommit fram till är att så som Gretelund kör idag, alltså med uppkupning, stensträngläggning sedan sättning, skulle de kunna tjäna 638 kr/ha om man inte stenstränglägger och istället kultiverar innan sättning. Men skulle man istället ha folk på maskinen som sorterar bort stenen innan transport skulle man kunna tjäna 473 kr/ha på att stenstränglägga. Det var förhållande vis lite sten i vårt försök, om man jämför med andra försök vilket gör det svårare att räkna hem stensträngläggningen. Vi såg även en skördeökning på det stenstränglaggda med 1,5 ton/ha vilket säkert kan bli mer på andra jordar. Även om det inte hade någon större betydelse med skador så kan man se en stor skillnad mellan etableringsmetoderna. I det som stenstränglades var det 3 % starka och 19 % svaga skador mot 10 % starka och 39 % svaga skador i det som var kultiverat. Vi tror att även om det är en stor kostnad att stenstränglägga så tjänar man på det i längden, beroende på hur mycket sten det finns i fältet. Men för Gretelunds del tycker vi att det lönar sig att stenstränglägga. Det kommer antagligen bli stora slitagkostnader på sättaren och upptagaren om man inte stenstränglägger och lagringsförlusterna kommer förmodligen att öka, även om det inte visar sig i vårt försök. I det stora hela är det en ganska liten kostnad om man ser till vad hela insatskostnaden är i potatis, så därför kan man se stensträngläggningen som en liten säkerhet för att göra det bästa möjliga för potatisen.This report is based on a field trial carried out on Gretelund´s farm. The report is about whether or not it is economically feasable to destone starch potatoes. The trial compares two different establishment methods for potatoes, one with destoning and the other with cultivation before planting. Parameters such as soil compaction, spills, harvest speed, starch content, storage losses and mechanical damage were investigated. Additionally, we have studied the literature about destoning. Many of the trials are old, but the principle is the same as today. In many of the trails, machinery has been combined in different combinations in order to find the most economical way of pre-cultivating the soil. The trails have examined how much stone the soil contains, and it varies greatly between the different experiments. We have used the data from our trial to consider the pros and cons of the different establishment methods. We have tried considering all the steps for the potato (from planting to storage and delivery) before it enters the factory. Then we have for example looked at how much it would cost to transport the stone that follows the potatoes to the factory. Various estimates have been made with different set ups with and without stone-pickingstaff on the potato harvester to see what differences there may the different establishment methods. However, we have not taken any financial account to the damage of the potato because it has minor importance in starch potatoes. There were, however, major differences in mechanical damage between the two different establishment methods. We have concluded that Gretelund’s current technique, which is bedformer, destoner, planter, results in a net profit of 638 SEK/ha compared to only cultivate before planting. If they would have chosen to put people on the destoner before transport they could be earning 473 SEK/ha with destoning. There were relatively small amounts of stones at our trail site, compare to other experiments in the literature. This makes it harder for the destoner to be economically justifiable. We also found that destoning gave an increase in yields with 1.5 ton/ha. This number could most likely be higher on other soils. Although mechanical damage did not have any significant importance in this trail, there were big differences between the two establishment methods. The non-destoned treatment had 3 % severe damages and 19 % weak damages compared to 10 % severe damages and 39 % weak damages for the cultivated treatment. We believe that although there is a large cost to destoning you earn on it in the long run, depending on how much stone there is in the soil. For Gretelund, we think it is worthwhile to destone. It'll probably be big cost of machine wear if you they don’t destone and storage losses are likely to increase, even if it doesn´t shows in our field trial. On the whole it's a pretty small cost in terms of what the whole operation cost’s in potatoes, so destoning can be seen as an insurance to make the best possible environment for the potatoes

Ukupni i specifični mortalitet u radnika izloženih azbestu od 1907. do 1985. godine

Total and cause-specific mortality data for the 1907 -1985 period were compared between cohorts of male asbestos-cement workers (N = 1908) and referents (N = 726), using Poisson regression modelling. The rate ratio (RR) for total mortality was significantly increased (1.3) among the exposed workers, as was mortality from non-malignant respiratory disease (RR= 2.2). Numerically, but not statistically significantly, raised ratios were found for respiratory (RR= 1.6) and gastrointestinal (RR= 1.3) cancers. The trend in the rate ratio for total mortality with time was better fitted with a curved line, than with a monotonic one, because of a period of increased risk up to the 1950s, and another one starting after 1970.Ukupni i specifični mortalitet za razdoblje od 1907. do 1985. godine uspoređen je u kohortama muških radnika koji su bili izloženi azbestu (N = 1908) s kontrolama (N = 726) pomoću Poissonove regresijske analize. Koeficijent regresije (RR) za ukupni mortalitet, kao i mortalitet od nemalignih respiratornih bolesti bio je statistički značajno viši i iznosio je 1,3, odnosno 2,2. Povećanje ovog koeficijenta nađeno je i za plućni (1,6) i gastrointestinalni karcinom (1,3), ali vrijednosti nisu statistički značajne

Är någon bransch bättre på företagsförvärv?

Abstrakt Titel: Är någon bransch bättre på företagsförvärv? – Branschindelat värdeskapande via företagsförvärv. Seminariedatum: 2015-06-04/05 Ämne/kurs: FEKH89 Examensarbete i finansiering på kandidatnivå, 15 poäng. Författare: Rickard Johansson, Albin Lagerqvist, Eric Marketoft, Henrik Nilsson Handledare: Rikard Larsson Nyckelord: Förvärv, Bransch, Börsvärde, Multipel regression, Sverige, Konjunkturcykel. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska företags börsvärdesutveckling skiljer sig åt mellan branscher följande förvärv. Metod: Kvantitativ studie med en explorativ inriktning och deduktiv ansats. Sekundär tvärsnittsdata analyserad med ANOVA-test & regressionsanalyser. Jämförd med tidigare forskning. Teoretiskt ramverk: Bakomliggande teori grundar sig i tidigare forskning om företagsförvärv med grund inom värdeskapande och branscher. Empiri: Empirin baseras på insamlad data från 209 företagsförvärv som genomfördes av svenska börsnoterade bolag under perioden 2001-01-01 - 2009-12-31. 3 förklarande variabler och 5 kontrollvariabler har testats för att förklara variationen. Slutsats: Ingen bransch presterade signifikant bättre eller sämre följande förvärv. Ingen undersökt variabel kunde unisont förklara branschernas börsvärdesutveckling.Abstract Title: Är någon bransch bättre på företagsförvärv? Branschindelat värdeskapande via företagsförvärv. Seminar date: 2015-06-04/05 Course: FEKH89, Degree Project Undergraduate Level, Business Administration, Undergraduate level, 15 ECTS-credits. Authors: Rickard Johansson, Albin Lagerqvist, Eric Marketoft, Henrik Nilsson Advisor: Rikard Larsson Key words: Acquisition, Industry, Market value, Multiple Regression, Sweden, Business cycle. Purpose: The purpose of this thesis is to examine how the change in market capitali- zation of Swedish companies within different industries differ following an acquisition. Methodology: Quantitative study with an exploratory orientation and a deductive ap- proach. Secondary cross-sectional data analysed by ANOVA-tests and re- gression analysis. Compared with prior research. Theoretical perspective: The underlying theory is based on previous research regarding mergers & acquisitions based on value creation and industries. Empiric foundation: Empirical evidence is based on data from 209 acquisitions of Swedish pub- licly listed companies during the period of 2001-01-01 - 2009-12-31. Three explanatory variables and five controlling variables have been tested in or- der to explain any variation. Conclusion: No industry performed significantly better or worse following acquisitions. None of the studied variables could in unison explain the change in market capitalization within the industries

Healthy workplaces for women and men of all ages

The aim of this knowledge compilation is to contribute with know-ledge about the work environment in relation to the ever-older workforce. How do employee needs and possibilities change from a course of life perspective? What should the employer and other work environment actors think about in order for the workforce to be able to and want to work to a high age? The Swedish Work Environment Authority wishes to give an overar-ching knowledge profile of different aspects of the work environment and the ageing workforce, and we therefore asked seven researchers to summarise the research-based knowledge within each of their are-as, from a course of life and gender perspective. An eighth researcher acted as an editor for the anthology, and has also written the preface. In summary, the report shows that we are becoming even healthier, living ever longer and working to an ever higher age. Older people in the workforce are positive for the economy because productivity increases, and the business sector can make use of competent and experienced staff for a longer time. But for the older labour force to be healthy and want to work at higher ages, one needs to take into consideration how ageing influences health and the capacity to work. With age, all people are affected to different degrees by reduced vision, hearing and physical capacity, as well as longer reaction times. Even their cognitive capacity changes. Certain cognitive abilities are strengthened with rising age, while others deteriorate. With an ageing workforce, more employees have chronic illnesses, which, however, seldom affect the actual working ability. Changes in working life also affect health and wellbeing, for example deregulated work and the technical development. Age and previous experiences impact upon our ability to adapt to these changes. One factor that promotes adap-tation is partly resilience (that is to say, resistance and the ability to adapt to the new), partly compensation strategies when the mental and physical resources change. There are no great differences bet-ween gender when it comes to the consequences of ageing on health and wellbeing in the work. On the other hand, the public health trend shows increasing differences in health between the lower educated and the higher educated - a difference increasing more quickly among women than among men. The gender-segregated labour market also means that more women than men work in physical and mentally burdensome work. Attitudes at the workplace also affect wellbeing and the will to continue working at higher ages. Men tend to be more sensitive to age discrimination while women run the risk of double discrimination, that is to say based upon both gender and age. Work 10 environment and the attitude to an older workforce are central to the considerations that an employee makes in the choice between continuing to work and retiring. Other prerequisites that influence the decision are one’s own health, private finances and self-fulfilling activities. The employer can do a great deal to lengthen and improve their employees’ working life. Systematic work environment management benefits everyone, and it can contribute to everyone keeping their working ability and to older people wanting to and being able to work for longer. Occupational health services of good quality also play an important role. Technical aids and adaptation of the working pace and working tasks are other measures that improve the work environment for the older workforce. The employer can also contri-bute to stimulating work arrangements and organisational support for the employees in order to strengthen their resilience and promote the development of compensation strategies

Mineralna vlakna, fibroza i azbestna tjelešca u plućnom tkivu radnika koji su bili izloženi azbestnom cementu

Samples of lung tissue taken from deceased asbestos-cement workers, with (N = 7) and without (N = 69) mesothelioma, and from individually matched controls (N = 96) were examined. The number of asbestos bodies and the grade of fibrosis were determined with light microscopy, and the type, size, and number of fibres with transmission electron microscopy and energy dispersive X-ray spectrometry. The asbestos content was, as expected, higher among the exposed workers than among the controls. Chrysotile was the major fibre type in terms of fibre count. Conversion to fibre mass reversed the pattern to a predominance of amphibole fibres, and accentuated the differences between exposed workers and controls. Duration of exposure and the number of asbestos bodies displayed significant associations with all the singular amphiboles (amosite, crocidolite, tremolite, and anthophyllite), but not with chrysotile. Fibrosis was related to the tremolite content, but not to chrysotile, both among exposed workers and controls. The workers with mesothelioma had higher levels of crocidolite and tremolite than the other asbestos-cement workers.Ispitivani su uzorci plućnog tkiva umrlih radnika koji su bili izloženi azbestnom cementu, s mezoteliomom, i bez njega, i njihovim odgovarajućim kontrolama. Broj azbestnih tjelešaca i stupanj fibroze određeni su svjetlosnim mikroskopom, a tip, veličina i broj vlakana elektronskom mikroskopijom i rendgenskom spektrometrijom. Sadržaj azbesta bio je veći kod izloženih radnika negoli u kontrola. Krizotilna vlakna bila su najbrojnija među formiranim vlaknima. Nađena je da je duljina izloženosti i broj azbestnih tjelešaca u korelaciji sa svim pojedinačnim amfolitima (amozit, krocidolit, tremolit i antofilit), ali ne i s krizotilom. Nalaz fibroze bio je u korelaciji s tremolitom, za razliku od krizolita, i to u eksponiranih i kontrolnih radnika. Uzorci plućnog tkiva radnika s mezoteliomom sadržavali su više krocidolita i tremolita od drugih radnika koji su bili izloženi azbestnom cementu

Exposure to Apoptotic Activated CD4+ T Cells Induces Maturation and APOBEC3G- Mediated Inhibition of HIV-1 Infection in Dendritic Cells

Dendritic cells (DCs) are activated by signaling via pathogen-specific receptors or exposure to inflammatory mediators. Here we show that co-culturing DCs with apoptotic HIV-infected activated CD4+ T cells (ApoInf) or apoptotic uninfected activated CD4+ T cells (ApoAct) induced expression of co-stimulatory molecules and cytokine release. In addition, we measured a reduced HIV infection rate in DCs after co-culture with ApoAct. A prerequisite for reduced HIV infection in DCs was activation of CD4+ T cells before apoptosis induction. DCs exposed to ApoAct or ApoInf secreted MIP-1α, MIP-1β, MCP-1, and TNF-α; this effect was retained in the presence of exogenous HIV. The ApoAct-mediated induction of co-stimulatory CD86 molecules and reduction of HIV infection in DCs were partially abrogated after blocking TNF-α using monoclonal antibodies. APOBEC3G expression in DCs was increased in co-cultures of DCs and ApoAct but not by apoptotic resting CD4+ T cells (ApoRest). Silencing of APOBEC3G in DC abrogated the HIV inhibitory effect mediated by ApoAct. Sequence analyses of an env region revealed significant induction of G-to-A hypermutations in the context of GG or GA dinucleotides in DNA isolated from DCs exposed to HIV and ApoAct. Thus, ApoAct-mediated DC maturation resulted in induction of APOBEC3G that was important for inhibition of HIV-infection in DCs. These findings underscore the complexity of differential DC responses evoked upon interaction with resting as compared with activated dying cells during HIV infection

New insights into the genetic etiology of Alzheimer's disease and related dementias

Characterization of the genetic landscape of Alzheimer's disease (AD) and related dementias (ADD) provides a unique opportunity for a better understanding of the associated pathophysiological processes. We performed a two-stage genome-wide association study totaling 111,326 clinically diagnosed/'proxy' AD cases and 677,663 controls. We found 75 risk loci, of which 42 were new at the time of analysis. Pathway enrichment analyses confirmed the involvement of amyloid/tau pathways and highlighted microglia implication. Gene prioritization in the new loci identified 31 genes that were suggestive of new genetically associated processes, including the tumor necrosis factor alpha pathway through the linear ubiquitin chain assembly complex. We also built a new genetic risk score associated with the risk of future AD/dementia or progression from mild cognitive impairment to AD/dementia. The improvement in prediction led to a 1.6- to 1.9-fold increase in AD risk from the lowest to the highest decile, in addition to effects of age and the APOE ε4 allele

Climate control of terrestrial carbon exchange across biomes and continents

Peer reviewe

Alléstråket som barriär i centrala Göteborg

I spåren av den ökade medvetenheten kring global uppvärmning och hållbar utveckling är det många som börjat ifrågasätta det moderna samhällets bilberoende. I samband med att funktionalismen gjorde sitt inträde i Göteborgs samhällsplanering under 1930-talet separerades funktioner som bostäder och arbete med utglesning och ett ökat behov av förflyttning som följd. Under 1950- och 60-talen förstärktes detta ytterligare i och med att allt fler medborgare hade råd att skaffa bil och att miljonprogramsområden i stadens periferi började byggas. Planeringsidealen som växte fram syftade till att ge bilens framkomlighet högsta prioritet, genom utbyggnad av stomvägsnät med huvudtrafikleder och andra angelägna trafikleder. Konsekvenserna som detta har medfört är att Göteborg idag är en relativt gles stad med högt bilberoende. Barriärer av biltrafik präglar idag de flesta större städer men den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur barriäreffekterna av trafiken på Alléstråket i centrala Göteborg kan minskas. Syftet uppfylls genom att försöka besvara följande frågeställningar: Hur arbetar Göteborgs stad med att minska Alléstråkets barriäreffekter? Vilka typer av trafikminskande åtgärder kan vara relevanta? Frågeställningarna har besvarats genom textanalys av offentliga dokument, litteratur som berör trafik- och samhällplanering överlag, samt en personlig intervju med en av stadens trafikplanerare på trafikkontoret. Dessutom har en öppen fråga ställts i stadsnätverket Yimby Göteborgs forum för att få några av medlemmarnas tankar och idéer kring Alléstråket. Det insamlade materialet har sedan analyserats och jämförts. Den teoretiska bakgrund som presenteras i uppsatsen baseras till stor del på författaren Jane Jacobs idéer om hur en attraktiv, levande stad bör utformas, kompletterat med författaren J.H. Crawfords idéer om helt bilfria städer. De lyfter båda fram behovet av täthet som en nyckelfaktor för minskad förflyttning, i kombination med funktionsblandning i stadsdelarna. Vidare presenteras strategier för minskade trafikflöden med exempel från städer runtom i Europa där strategierna har genomförts med lyckat resultat. Bland dessa exempel nämns bland annat bilfria stadskärnor, borttagning av körfält och prioritering av gång-, cykel och kollektivtrafik. Resultatet visar på att Göteborgs stad generellt har en relativt ambitiös plan för att minska biltrafiken, som trots en förväntad regionförstoring ska minska med 25 % fram till 2035. Det finns dock inga konkreta planer för Alléstråket men klart är att byggnationen av Västlänken kraftigt kommer att begränsa dess trafik mer eller mindre under byggskedets åtta år, mellan 2018-2026. I samband med denna oundvikliga trafikminskning kan en rad åtgärder vara relevanta för att bibehålla minskningen även efter byggskedets slut. Tänkbara åtgärder kan vara borttagande av körfält för ett minskat trafikflöde och sänkta hastigheter, kombinerat med en generell förtätning längs stråket