Molecular mechanisms of cell death: recommendations of the Nomenclature Committee on Cell Death 2018.

Over the past decade, the Nomenclature Committee on Cell Death (NCCD) has formulated guidelines for the definition and interpretation of cell death from morphological, biochemical, and functional perspectives. Since the field continues to expand and novel mechanisms that orchestrate multiple cell death pathways are unveiled, we propose an updated classification of cell death subroutines focusing on mechanistic and essential (as opposed to correlative and dispensable) aspects of the process. As we provide molecularly oriented definitions of terms including intrinsic apoptosis, extrinsic apoptosis, mitochondrial permeability transition (MPT)-driven necrosis, necroptosis, ferroptosis, pyroptosis, parthanatos, entotic cell death, NETotic cell death, lysosome-dependent cell death, autophagy-dependent cell death, immunogenic cell death, cellular senescence, and mitotic catastrophe, we discuss the utility of neologisms that refer to highly specialized instances of these processes. The mission of the NCCD is to provide a widely accepted nomenclature on cell death in support of the continued development of the field

Utvärdering av två fosforrika mineralgödsel och metoder för fosforutvinning

Sammanfattning Ett stort användningsområde för fosfor är som näringsämne i mineralgödsel, då fosfor är ett livsnödvändigt näringsämne för växter. Monokaliumfosfat av teknisk kvalitet (tMKP) är ett helt vattenlösligt mineralgödsel som innehåller näringsämnena kalium och fosfor. Ett annat mineralgödsel är monoammoniumfosfat av teknisk kvalitet (tMAP) som innehåller näringsämnena kväve och fosfor. Idag är Sverige inte självförsörjande på fosfor, som används i både tMAP och tMKP, utan är beroende av import från bland annat Marocko och Ryssland. I och med Rysslands invasion av Ukraina har fosfor blivit en svåråtkomlig och dyr produkt på dagens marknad, vilket har ökat intresset för att utvinna fosfor på andra sätt än genom gruvbrytning. Syftet med detta projekt var att ge företaget EasyMining en bredare kunskap kring tMKP genom att jämföra det med tMAP. EasyMining avser att börja producera tMKP i framtiden, idag har de utvecklat en process för att producera tMAP. Genom att utvärdera tMAP och tMKP syftade projektet på att ge förståelse för vilketdera som är mer fördelaktig för EasyMining att fokusera sin produktion på. Ett ytterligare syfte med projektet var att undersöka om det är mest fördelaktigt att utvinna fosfor från gruva eller från avloppsslam. Detta gjordes för att sätta projektet i en större kontext, då fosfor importeras till Sverige från flera länder som idag är politiskt ostabila. Frågeställningarna som undersöktes var; (1) vilket av tMAP och tMKP som är att föredra med avseende på koldioxidutsläpp, pris och tillstånd och (2) om antingen fosfor utvunnen från gruvbrytning eller fosfor återvunnen från avloppsslam är mest fördelaktig med avseende på koldioxidutsläpp och kadmiumhalt. Studien utfördes med en multikriterieanalys (MKA) som metod för att kunna bedöma och jämföra respektive gödselmedel. För de olika parametrarna (koldioxidutsläpp, pris, tillstånd och kadmiumhalt) framtogs poängsystem, där höga poäng innebar ett högt betyg. Data till jämförelsen togs fram med hjälp av en litteraturstudie. De resultat som erhölls för den första frågeställningen var att tMAP fick 22 poäng och tMKP fick 38 poäng. För frågeställning två blev resultatet att fosfor utvunnen ur gruva fick 20 poäng och fosfor återvunnen från avloppsslam sju poäng. Från de erhållna resultaten kunde slutsatsen dras att tMKP är mer fördelaktig än tMAP utifrån valda parametrar samt att fosfor utvunnen från gruva resulterar i lägre koldioxidutsläpp och kadmiumhalt jämfört med fosfor återvunnen från avloppsslam

Utvärdering av två fosforrika mineralgödsel och metoder för fosforutvinning

Sammanfattning Ett stort användningsområde för fosfor är som näringsämne i mineralgödsel, då fosfor är ett livsnödvändigt näringsämne för växter. Monokaliumfosfat av teknisk kvalitet (tMKP) är ett helt vattenlösligt mineralgödsel som innehåller näringsämnena kalium och fosfor. Ett annat mineralgödsel är monoammoniumfosfat av teknisk kvalitet (tMAP) som innehåller näringsämnena kväve och fosfor. Idag är Sverige inte självförsörjande på fosfor, som används i både tMAP och tMKP, utan är beroende av import från bland annat Marocko och Ryssland. I och med Rysslands invasion av Ukraina har fosfor blivit en svåråtkomlig och dyr produkt på dagens marknad, vilket har ökat intresset för att utvinna fosfor på andra sätt än genom gruvbrytning. Syftet med detta projekt var att ge företaget EasyMining en bredare kunskap kring tMKP genom att jämföra det med tMAP. EasyMining avser att börja producera tMKP i framtiden, idag har de utvecklat en process för att producera tMAP. Genom att utvärdera tMAP och tMKP syftade projektet på att ge förståelse för vilketdera som är mer fördelaktig för EasyMining att fokusera sin produktion på. Ett ytterligare syfte med projektet var att undersöka om det är mest fördelaktigt att utvinna fosfor från gruva eller från avloppsslam. Detta gjordes för att sätta projektet i en större kontext, då fosfor importeras till Sverige från flera länder som idag är politiskt ostabila. Frågeställningarna som undersöktes var; (1) vilket av tMAP och tMKP som är att föredra med avseende på koldioxidutsläpp, pris och tillstånd och (2) om antingen fosfor utvunnen från gruvbrytning eller fosfor återvunnen från avloppsslam är mest fördelaktig med avseende på koldioxidutsläpp och kadmiumhalt. Studien utfördes med en multikriterieanalys (MKA) som metod för att kunna bedöma och jämföra respektive gödselmedel. För de olika parametrarna (koldioxidutsläpp, pris, tillstånd och kadmiumhalt) framtogs poängsystem, där höga poäng innebar ett högt betyg. Data till jämförelsen togs fram med hjälp av en litteraturstudie. De resultat som erhölls för den första frågeställningen var att tMAP fick 22 poäng och tMKP fick 38 poäng. För frågeställning två blev resultatet att fosfor utvunnen ur gruva fick 20 poäng och fosfor återvunnen från avloppsslam sju poäng. Från de erhållna resultaten kunde slutsatsen dras att tMKP är mer fördelaktig än tMAP utifrån valda parametrar samt att fosfor utvunnen från gruva resulterar i lägre koldioxidutsläpp och kadmiumhalt jämfört med fosfor återvunnen från avloppsslam

Speech in 5-year-olds born with unilateral cleft lip and palate : a Prospective Swedish Intercenter Study

Studies on the impact of cleft palate surgery on speech with stringent methodology are called for, since we still do not know the best timing or the best method for surgery. The purpose was to report on speech outcome for all Swedish-speaking 5-year-olds born with a non-syndromic unilateral cleft lip and palate (UCLP), in 2008-2010, treated at Sweden's six cleft palate centres, and to compare speech outcomes between centres. Speech was assessed in 57 children with percent consonants correct adjusted for age (PCC-A), based on phonetic transcriptions from audio recordings by five independent judges. Also, hypernasality and perceived velopharyngeal function were assessed. The median PCC-A for all children was 93.9, and medians in the different groups varied from 89.9 to 96.8. In the total group, 9 children (16%) had more than mild hypernasality. Twenty-two children (38.5%) were perceived as having competent/sufficient velopharyngeal function, 25 (44%) as having marginally incompetent/insufficient velopharyngeal function, and 10 children (17.5%) as having incompetent/insufficient velopharyngeal function. Ten children were treated with secondary speech improving surgery and/or fistula surgery. No significant differences among the six groups, with eight to ten children in each group, were found. The results were similar to those in other studies on speech of children with UCLP, but poorer than results in normative data of Swedish-speaking 5-year-olds without UCLP. Indications of differences in frequency of surgical treatment and speech treatment between centres were observed

Oxygen targets and 6-month outcome after out of hospital cardiac arrest: a pre-planned sub-analysis of the targeted hypothermia versus targeted normothermia after Out-of-Hospital Cardiac Arrest (TTM2) trial

International audienceAbstract Background Optimal oxygen targets in patients resuscitated after cardiac arrest are uncertain. The primary aim of this study was to describe the values of partial pressure of oxygen values (PaO 2 ) and the episodes of hypoxemia and hyperoxemia occurring within the first 72 h of mechanical ventilation in out of hospital cardiac arrest (OHCA) patients. The secondary aim was to evaluate the association of PaO 2 with patients’ outcome. Methods Preplanned secondary analysis of the targeted hypothermia versus targeted normothermia after OHCA (TTM2) trial. Arterial blood gases values were collected from randomization every 4 h for the first 32 h, and then, every 8 h until day 3. Hypoxemia was defined as PaO 2  300 mmHg. Mortality and poor neurological outcome (defined according to modified Rankin scale) were collected at 6 months. Results 1418 patients were included in the analysis. The mean age was 64 ± 14 years, and 292 patients (20.6%) were female. 24.9% of patients had at least one episode of hypoxemia, and 7.6% of patients had at least one episode of severe hyperoxemia. Both hypoxemia and hyperoxemia were independently associated with 6-month mortality, but not with poor neurological outcome. The best cutoff point associated with 6-month mortality for hypoxemia was 69 mmHg (Risk Ratio, RR = 1.009, 95% CI 0.93–1.09), and for hyperoxemia was 195 mmHg (RR = 1.006, 95% CI 0.95–1.06). The time exposure, i.e., the area under the curve (PaO 2 -AUC), for hyperoxemia was significantly associated with mortality ( p = 0.003). Conclusions In OHCA patients, both hypoxemia and hyperoxemia are associated with 6-months mortality, with an effect mediated by the timing exposure to high values of oxygen. Precise titration of oxygen levels should be considered in this group of patients. Trial registration : clinicaltrials.gov NCT02908308 , Registered September 20, 2016

Ventilatory settings in the initial 72 h and their association with outcome in out-of-hospital cardiac arrest patients: a preplanned secondary analysis of the targeted hypothermia versus targeted normothermia after out-of-hospital cardiac arrest (TTM2) trial

International audienc