Experience antithesis in Nobel Prize lectures: Enhancing understanding of molecular biology by means of active, spatial antitheses?

This qualitative study explores whether antithesis, as a didactic rhetorical tool, may enhance the likelihood of understanding complex biology-related information. Research shows that students lack the ability of communicating expert knowledge to laymen since they do not understand subject matter well enough themselves due to scientific language. Hence, scientific language use should be studied in order to be altered, upon which students may understand subject matter more efficiently, and consequently become better at popular science communication. Antithesis is studied in Nobel Prize lectures, and it is questioned whether it may be interrelated with understanding in relation to theories on antithesis and partly spatial bodily experience in correlation to understanding. Close textual analysis and comparative stylistic analysis were employed as methods when analyzing antithesis content. Results show that contradictory and contrary oppositions may enhance understanding since they make subject matter easier to relate to by means of clarity and contrast

Begreppssyntes - För att förklara och förstå

It is important that natural science students are able to communicate their expert knowledge to laymen. Research shows however that not all students fulfill this demand, which might be due to the complexity of scientific language. One way of making natural science easier to understand, both to laymen and the students themselves, is to use popular scientific communication. The purpose of this study is to explore how rhetorical tropes (especially metaphor, personification, simile) in students’ popular scientific articles may influence the writer’s understanding of the subject matter. The study is based on Fauconnier and Turner’s theory, Conceptual blending (which I call “Begreppssyntes”), by which they argue that already existing knowledge is used when understanding new things. The focus of this study is the meaning of tropes in this process. Stylistic analysis and conceptual blending are employed when analyzing six articles, written by students in physics and geology. The analyses are complemented by semi structured interviews with the same students. Results show that conceptual blending, as a representative way of viewing an understanding process, where tropes play and essential role, could explain and facilitate how understanding is achieved. Metaphors and personifications, in particular, seem to be able to concretize and make abstract, natural scientific terms easier to understand. Thus, tropes, in connection with conceptual blending as a rhetorical conceptual apparatus, perhaps could: (i) help the student in his or her own learning; (ii) be a didactic method in science education; (iii) result in the dissemination of natural scientific knowledge in society.En viktig förmåga hos naturvetarstudenter är att kunna kommunicera sitt ämne på ett förståeligt sätt till lekmän. Forskning visar dock att inte alla naturvetarstudenter uppfyller detta krav – ett problem som delvis kan härledas till det svårförståeliga naturvetenskapliga språket. Ett sätt att göra naturvetenskapen begriplig för lekmän, och för studenterna själva, kan vara populärvetenskaplig kommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka hur retoriska troper (i synnerhet metafor, besjälning, liknelse) i studenters populärvetenskapliga artiklar kan påverka skribentens förståelse av det egna ämnet. Undersökningen baseras på Fauconniers och Turners teori ”Conceptual blending” (här kallad ”Begreppssyntes”), som innebär att tidigare kunskaper används för att skapa förståelse av nya ting. I denna studie riktas fokus särskilt på tropernas betydelse i denna process. Stil- och begreppssyntesanalyser används för att analysera sex artiklar skrivna av studenter i fysik eller geologi. Analyserna kompletteras av semistrukturerade intervjuer, med samma studenter. Resultaten visar att begreppssyntes, som ett representativt led för en förståelseprocess, innehållande troper, kan förklara och underlätta hur förståelse nås. Främst metaforer och besjälningar verkar kunna konkretisera och göra abstrakta, naturvetenskapliga termer lättare att förstå. Detta innebär att troper, i samband med begreppssyntes som en retorisk begreppsapparat, skulle kunna: (i) hjälpa studenten i dennes eget lärande; (ii) utgöra en didaktisk metod i den naturvetenskapliga undervisningen; (iii) leda till ökad spridning av naturvetenskaplig kunskap i samhället

Metaforer – språkets mikroskop: Att förklara, förstå och förbättra lärandet i molekylärbiologi

Följande kvalitativa studie undersöker ifall metaforer har en didaktisk roll i populärvetenskapliga artiklar, författade av molekylärbiologstudenter efter avslutat kandidatexamensarbete vid Lunds Universitet. Samtidigt som förmågan att kunna förmedla molekylärbiologisk information till allmänheten är den mest eftertraktade kompetensen på arbetsmarknaden, är det något studenterna saknar. Den bakomliggande orsaken tros vara det naturvetenskapliga språket vilket inte genererar en tillräckligt god förståelse. Då Lakoff & Johnsons metaforteori säger att människan förstår sin omvärld i metaforer och då sättet att resonera molekylärbiologi delvis är metaforiskt, ställdes frågan huruvida förståelsen för komplexa, molekylärbiologiska mekanismer påverkas om metaforer tillämpas i kreerandet av information. En komparativ metaforanalys användes vid angripandet av materialet. Resultaten visar att främst metaforkoncept tenderar fördjupa förståelsen för molekylärbiologi då de verkar styra tanken varpå risken för missförstånd reduceras, underlättar inventerandet av metaforer för ett visst molekylärt fenomen samt skapar samband mellan abstrakta och mer relaterbara ting. Eftersom studenten erhåller en fördjupad förståelse kan hen således förklara bättre

Taking the pulse of Earth's tropical forests using networks of highly distributed plots

Tropical forests are the most diverse and productive ecosystems on Earth. While better understanding of these forests is critical for our collective future, until quite recently efforts to measure and monitor them have been largely disconnected. Networking is essential to discover the answers to questions that transcend borders and the horizons of funding agencies. Here we show how a global community is responding to the challenges of tropical ecosystem research with diverse teams measuring forests tree-by-tree in thousands of long-term plots. We review the major scientific discoveries of this work and show how this process is changing tropical forest science. Our core approach involves linking long-term grassroots initiatives with standardized protocols and data management to generate robust scaled-up results. By connecting tropical researchers and elevating their status, our Social Research Network model recognises the key role of the data originator in scientific discovery. Conceived in 1999 with RAINFOR (South America), our permanent plot networks have been adapted to Africa (AfriTRON) and Southeast Asia (T-FORCES) and widely emulated worldwide. Now these multiple initiatives are integrated via ForestPlots.net cyber-infrastructure, linking colleagues from 54 countries across 24 plot networks. Collectively these are transforming understanding of tropical forests and their biospheric role. Together we have discovered how, where and why forest carbon and biodiversity are responding to climate change, and how they feedback on it. This long-term pan-tropical collaboration has revealed a large long-term carbon sink and its trends, as well as making clear which drivers are most important, which forest processes are affected, where they are changing, what the lags are, and the likely future responses of tropical forests as the climate continues to change. By leveraging a remarkably old technology, plot networks are sparking a very modern revolution in tropical forest science. In the future, humanity can benefit greatly by nurturing the grassroots communities now collectively capable of generating unique, long-term understanding of Earth's most precious forests.Additional co-authors: Susan Laurance, William Laurance, Francoise Yoko Ishida, Andrew Marshall, Catherine Waite, Hannsjoerg Woell, Jean-Francois Bastin, Marijn Bauters, Hans Beeckman, Pfascal Boeckx, Jan Bogaert, Charles De Canniere, Thales de Haulleville, Jean-Louis Doucet, Olivier Hardy, Wannes Hubau, Elizabeth Kearsley, Hans Verbeeck, Jason Vleminckx, Steven W. Brewer, Alfredo Alarcón, Alejandro Araujo-Murakami, Eric Arets, Luzmila Arroyo, Ezequiel Chavez, Todd Fredericksen, René Guillén Villaroel, Gloria Gutierrez Sibauty, Timothy Killeen, Juan Carlos Licona, John Lleigue, Casimiro Mendoza, Samaria Murakami, Alexander Parada Gutierrez, Guido Pardo, Marielos Peña-Claros, Lourens Poorter, Marisol Toledo, Jeanneth Villalobos Cayo, Laura Jessica Viscarra, Vincent Vos, Jorge Ahumada, Everton Almeida, Jarcilene Almeida, Edmar Almeida de Oliveira, Wesley Alves da Cruz, Atila Alves de Oliveira, Fabrício Alvim Carvalho, Flávio Amorim Obermuller, Ana Andrade, Fernanda Antunes Carvalho, Simone Aparecida Vieira, Ana Carla Aquino, Luiz Aragão, Ana Claudia Araújo, Marco Antonio Assis, Jose Ataliba Mantelli Aboin Gomes, Fabrício Baccaro, Plínio Barbosa de Camargo, Paulo Barni, Jorcely Barroso, Luis Carlos Bernacci, Kauane Bordin, Marcelo Brilhante de Medeiros, Igor Broggio, José Luís Camargo, Domingos Cardoso, Maria Antonia Carniello, Andre Luis Casarin Rochelle, Carolina Castilho, Antonio Alberto Jorge Farias Castro, Wendeson Castro, Sabina Cerruto Ribeiro, Flávia Costa, Rodrigo Costa de Oliveira, Italo Coutinho, John Cunha, Lola da Costa, Lucia da Costa Ferreira, Richarlly da Costa Silva, Marta da Graça Zacarias Simbine, Vitor de Andrade Kamimura, Haroldo Cavalcante de Lima, Lia de Oliveira Melo, Luciano de Queiroz, José Romualdo de Sousa Lima, Mário do Espírito Santo, Tomas Domingues, Nayane Cristina dos Santos Prestes, Steffan Eduardo Silva Carneiro, Fernando Elias, Gabriel Eliseu, Thaise Emilio, Camila Laís Farrapo, Letícia Fernandes, Gustavo Ferreira, Joice Ferreira, Leandro Ferreira, Socorro Ferreira, Marcelo Fragomeni Simon, Maria Aparecida Freitas, Queila S. García, Angelo Gilberto Manzatto, Paulo Graça, Frederico Guilherme, Eduardo Hase, Niro Higuchi, Mariana Iguatemy, Reinaldo Imbrozio Barbosa, Margarita Jaramillo, Carlos Joly, Joice Klipel, Iêda Leão do Amaral, Carolina Levis, Antonio S. Lima, Maurício Lima Dan, Aline Lopes, Herison Madeiros, William E. Magnusson, Rubens Manoel dos Santos, Beatriz Marimon, Ben Hur Marimon Junior, Roberta Marotti Martelletti Grillo, Luiz Martinelli, Simone Matias Reis, Salomão Medeiros, Milton Meira-Junior, Thiago Metzker, Paulo Morandi, Natanael Moreira do Nascimento, Magna Moura, Sandra Cristina Müller, Laszlo Nagy, Henrique Nascimento, Marcelo Nascimento, Adriano Nogueira Lima, Raimunda Oliveira de Araújo, Jhonathan Oliveira Silva, Marcelo Pansonato, Gabriel Pavan Sabino, Karla Maria Pedra de Abreu, Pablo José Francisco Pena Rodrigues, Maria Piedade, Domingos Rodrigues, José Roberto Rodrigues Pinto, Carlos Quesada, Eliana Ramos, Rafael Ramos, Priscyla Rodrigues, Thaiane Rodrigues de Sousa, Rafael Salomão, Flávia Santana, Marcos Scaranello, Rodrigo Scarton Bergamin, Juliana Schietti, Jochen Schöngart, Gustavo Schwartz, Natalino Silva, Marcos Silveira, Cristiana Simão Seixas, Marta Simbine, Ana Claudia Souza, Priscila Souza, Rodolfo Souza, Tereza Sposito, Edson Stefani Junior, Julio Daniel do Vale, Ima Célia Guimarães Vieira, Dora Villela, Marcos Vital, Haron Xaud, Katia Zanini, Charles Eugene Zartman, Nur Khalish Hafizhah Ideris, Faizah binti Hj Metali, Kamariah Abu Salim, Muhd Shahruney Saparudin, Rafizah Mat Serudin, Rahayu Sukmaria Sukri, Serge Begne, George Chuyong, Marie Noel Djuikouo, Christelle Gonmadje, Murielle Simo-Droissart, Bonaventure Sonké, Hermann Taedoumg, Lise Zemagho, Sean Thomas, Fidèle Baya, Gustavo Saiz, Javier Silva Espejo, Dexiang Chen, Alan Hamilton, Yide Li, Tushou Luo, Shukui Niu, Han Xu, Zhang Zhou, Esteban Álvarez-Dávila, Juan Carlos Andrés Escobar, Henry Arellano-Peña, Jaime Cabezas Duarte, Jhon Calderón, Lina Maria Corrales Bravo, Borish Cuadrado, Hermes Cuadros, Alvaro Duque, Luisa Fernanda Duque, Sandra Milena Espinosa, Rebeca Franke-Ante, Hernando García, Alejandro Gómez, Roy González-M., Álvaro Idárraga-Piedrahíta, Eliana Jimenez, Rubén Jurado, Wilmar López Oviedo, René López-Camacho, Omar Aurelio Melo Cruz, Irina Mendoza Polo, Edwin Paky, Karen Pérez, Angel Pijachi, Camila Pizano, Adriana Prieto, Laura Ramos, Zorayda Restrepo Correa, James Richardson, Elkin Rodríguez, Gina M. Rodriguez M., Agustín Rudas, Pablo Stevenson, Markéta Chudomelová, Martin Dancak, Radim Hédl, Stanislav Lhota, Martin Svatek, Jacques Mukinzi, Corneille Ewango, Terese Hart, Emmanuel Kasongo Yakusu, Janvier Lisingo, Jean-Remy Makana, Faustin Mbayu, Benjamin Toirambe, John Tshibamba Mukendi, Lars Kvist, Gustav Nebel, Selene Báez, Carlos Céron, Daniel M. Griffith, Juan Ernesto Guevara Andino, David Neill, Walter Palacios, Maria Cristina Peñuela-Mora, Gonzalo Rivas-Torres, Gorky Villa, Sheleme Demissie, Tadesse Gole, Techane Gonfa, Kalle Ruokolainen, Michel Baisie, Fabrice Bénédet, Wemo Betian, Vincent Bezard, Damien Bonal, Jerôme Chave, Vincent Droissart, Sylvie Gourlet-Fleury, Annette Hladik, Nicolas Labrière, Pétrus Naisso, Maxime Réjou-Méchain, Plinio Sist, Lilian Blanc, Benoit Burban, Géraldine Derroire, Aurélie Dourdain, Clement Stahl, Natacha Nssi Bengone, Eric Chezeaux, Fidèle Evouna Ondo, Vincent Medjibe, Vianet Mihindou, Lee White, Heike Culmsee, Cristabel Durán Rangel, Viviana Horna, Florian Wittmann, Stephen Adu-Bredu, Kofi Affum-Baffoe, Ernest Foli, Michael Balinga, Anand Roopsind, James Singh, Raquel Thomas, Roderick Zagt, Indu K. Murthy, Kuswata Kartawinata, Edi Mirmanto, Hari Priyadi, Ismayadi Samsoedin, Terry Sunderland, Ishak Yassir, Francesco Rovero, Barbara Vinceti, Bruno Hérault, Shin-Ichiro Aiba, Kanehiro Kitayama, Armandu Daniels, Darlington Tuagben, John T. Woods, Muhammad Fitriadi, Alexander Karolus, Kho Lip Khoon, Noreen Majalap, Colin Maycock, Reuben Nilus, Sylvester Tan, Almeida Sitoe, Indiana Coronado G., Lucas Ojo, Rafael de Assis, Axel Dalberg Poulsen, Douglas Sheil, Karen Arévalo Pezo, Hans Buttgenbach Verde, Victor Chama Moscoso, Jimmy Cesar Cordova Oroche, Fernando Cornejo Valverde, Massiel Corrales Medina, Nallaret Davila Cardozo, Jano de Rutte Corzo, Jhon del Aguila Pasquel, Gerardo Flores Llampazo, Luis Freitas, Darcy Galiano Cabrera, Roosevelt García Villacorta, Karina Garcia Cabrera, Diego García Soria, Leticia Gatica Saboya, Julio Miguel Grandez Rios, Gabriel Hidalgo Pizango, Eurídice Honorio Coronado, Isau Huamantupa-Chuquimaco, Walter Huaraca Huasco, Yuri Tomas Huillca Aedo, Jose Luis Marcelo Peña, Abel Monteagudo Mendoza, Vanesa Moreano Rodriguez, Percy Núñez Vargas, Sonia Cesarina Palacios Ramos, Nadir Pallqui Camacho, Antonio Peña Cruz, Freddy Ramirez Arevalo, José Reyna Huaymacari, Carlos Reynel Rodriguez, Marcos Antonio Ríos Paredes, Lily Rodriguez Bayona, Rocio del Pilar Rojas Gonzales, Maria Elena Rojas Peña, Norma Salinas Revilla, Yahn Carlos Soto Shareva, Raul Tupayachi Trujillo, Luis Valenzuela Gamarra, Rodolfo Vasquez Martinez, Jim Vega Arenas, Christian Amani, Suspense Averti Ifo, Yannick Bocko, Patrick Boundja, Romeo Ekoungoulou, Mireille Hockemba, Donatien Nzala, Alusine Fofanah, David Taylor, Guillermo Bañares-de Dios, Luis Cayuela, Íñigo Granzow-de la Cerda, Manuel Macía, Juliana Stropp, Maureen Playfair, Verginia Wortel, Toby Gardner, Robert Muscarella, Hari Priyadi, Ervan Rutishauser, Kuo-Jung Chao, Pantaleo Munishi, Olaf Bánki, Frans Bongers, Rene Boot, Gabriella Fredriksson, Jan Reitsma, Hans ter Steege, Tinde van Andel, Peter van de Meer, Peter van der Hout, Mark van Nieuwstadt, Bert van Ulft, Elmar Veenendaal, Ronald Vernimmen, Pieter Zuidema, Joeri Zwerts, Perpetra Akite, Robert Bitariho, Colin Chapman, Eilu Gerald, Miguel Leal, Patrick Mucunguzi, Miguel Alexiades, Timothy R. Baker, Karina Banda, Lindsay Banin, Jos Barlow, Amy Bennett, Erika Berenguer, Nicholas Berry, Neil M. Bird, George A. Blackburn, Francis Brearley, Roel Brienen, David Burslem, Lidiany Carvalho, Percival Cho, Fernanda Coelho, Murray Collins, David Coomes, Aida Cuni-Sanchez, Greta Dargie, Kyle Dexter, Mat Disney, Freddie Draper, Muying Duan, Adriane Esquivel-Muelbert, Robert Ewers, Belen Fadrique, Sophie Fauset, Ted R. Feldpausch, Filipe França, David Galbraith, Martin Gilpin, Emanuel Gloor, John Grace, Keith Hamer, David Harris, Tommaso Jucker, Michelle Kalamandeen, Bente Klitgaard, Aurora Levesley, Simon L. Lewis, Jeremy Lindsell, Gabriela Lopez-Gonzalez, Jon Lovett, Yadvinder Malhi, Toby Marthews, Emma McIntosh, Karina Melgaço, William Milliken, Edward Mitchard, Peter Moonlight, Sam Moore, Alexandra Morel, Julie Peacock, Kelvin Peh, Colin Pendry, R. Toby Pennington, Luciana de Oliveira Pereira, Carlos Peres, Oliver L. Phillips, Georgia Pickavance, Thomas Pugh, Lan Qie, Terhi Riutta, Katherine Roucoux, Casey Ryan, Tiina Sarkinen, Camila Silva Valeria, Dominick Spracklen, Suzanne Stas, Martin Sullivan, Michael Swaine, Joey Talbot, James Taplin, Geertje van der Heijden, Laura Vedovato, Simon Willcock, Mathew Williams, Luciana Alves, Patricia Alvarez Loayza, Gabriel Arellano, Cheryl Asa, Peter Ashton, Gregory Asner, Terry Brncic, Foster Brown, Robyn Burnham, Connie Clark, James Comiskey, Gabriel Damasco, Stuart Davies, Tony Di Fiore, Terry Erwin, William Farfan-Rios, Jefferson Hall, David Kenfack, Thomas Lovejoy, Roberta Martin, Olga Martha Montiel, John Pipoly, Nigel Pitman, John Poulsen, Richard Primack, Miles Silman, Marc Steininger, Varun Swamy, John Terborgh, Duncan Thomas, Peter Umunay, Maria Uriarte, Emilio Vilanova Torre, Ophelia Wang, Kenneth Young, Gerardo A. Aymard C., Lionel Hernández, Rafael Herrera Fernández, Hirma Ramírez-Angulo, Pedro Salcedo, Elio Sanoja, Julio Serrano, Armando Torres-Lezama, Tinh Cong Le, Trai Trong Le, Hieu Dang Tra

Kvantifiering av social aktivitet : En metodanpassning med utgångspunkt i kommersiell gatumiljö

Gatumiljön som ett offentligt rum har möjligheter att utvecklas till utrymmen med flera samverkande funktioner. En av funktionerna är att gaturummet ska fungera som en social plats, eftersom den offentliga miljön tillhör alla invånare och ska utformas efter allas behov. Denna studie tar sin utgångspunkt i en tidigare studie som är utförd i USA, som tillämpar en forskningsmetod som kvantifierar socialt beteende genom observationer i gatumiljö. Utgångspunktens metod söker sambandet mellan gatumiljöns platsegenskaper och social aktivitet via en multipel regressionsanalys. Syftet är att besvara vilka fysiska funktioner och attribut som påverkar gatumiljöns livlighet, det vill sägaden sociala aktiviteten. Målet med denna studie är att anpassa den befintliga forskningsmetoden till en svensk kontext och applicera den på ett studieområde. Utgångspunktens tillvägagångssätt av observationer och inventering har därför anpassats och tillämpats genom empirin av pilotstudier. Resultatet visar att ett statistiskt samband mellan platsegenskaper och gatumiljöns livlighet inte kan säkerställas i en multipel regressionsanalys. Det går däremot att visa på statiskt samband mellan gatumiljöns livlighet och tiden på dygnet. I sin helhet visar studien att metodanpassning är komplext att genomföra avseende tid och erfarenhet, men även valideringen av den. Denna studie kan därför betraktas som en pilotstudie, och lämnar alternativa tillvägagångsätt för framtida forskning. Streets as a public space have opportunities to become spaces with several interacting functions. One of these functions includes streets as a social place since the public environment belongs to all residents and should be designed for all needs. This study is based on a former study conducted in the U.S.A.that quantifies social behavior through observations in the street environment. The applied method seeks the association between the physical characteristics of the street environment and social activity by using multiple regression analysis. The purpose was to answer which physical functions and attributes affect the liveliness of the street environment, i.e., the social activity in the U.S.A. This study aims to adapt the existing research method into a Swedish context and apply it within a study area in Gävle. The results show that a statistical association between physical characteristics and the liveliness of the street cannot be ensured by a multiple regression analysis. On the other hand, it is possible to show a static association between the liveliness of the street and a time period of the day. This study shows that method adaption is complex in terms of time and experience, but also in terms of validation. Thisstudy can therefore be considered a pilot study and provides alternative approaches for future research.

Metaphorical concepts in molecular biology students’ texts – a way to improve subject-matter understanding

<p>Earlier research brings evidence that metaphors facilitate our understanding of the world. In this study we explore Bachelor students’ popular science articles on molecular biology with the aim to determine the frequency and nature of metaphorical concepts used in the articles. For this purpose, a comparative metaphor analysis of students’ texts was conducted. The results show that only few students (5 out of 47) use metaphorical concepts when writing about complex molecular biological mechanisms to non-specialist readers. We discuss that the use of metaphors not only reflect, but may also support, the writer’s subject understanding, especially when metaphorical concepts are created by the writer herself. We suggest that the invention of metaphorical concepts when explaining subject-matter to a layman could be a way for students to improve their subject understanding.</p

Kvinnors upplevelser av endometrios och deras möte med vårdpersonal - En kvalitativ allmän litteraturstudie

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10% av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen medför en mängd olika symtom och kan i värsta fall leda till att kvinnor blir infertila. Att bli diagnostiserad och behandlad i tid är därför väsentligt. I många fall tar det flera år innan kvinnorna får en diagnos då symtomen ofta blir normaliserade av sjukvården.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever vårdpersonalens kunskap och bemötande.Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där 11 originalartiklar med en kvalitativ metod från databaserna PubMed och Cinahl använts.Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; upplevelser av fysisk påverkan, upplevelser av psykisk påverkan, påverkan på sociala relationer och upplevelser av sjukvården. Att leva med endometrios påverkade många områden av kvinnors liv och bidrog till en sämre livskvalitet. De fysiska upplevelser som framkom var smärta, infertilitet samt blödningar och kroppsliga förändringar. De psykiska upplevelserna som framkom var emotionellt välbefinnande, upplevelser av att få en diagnos och känslor kring framtiden. I resultatet visade det sig även att endometrios påverkade kvinnors sociala liv, vilket innefattade arbete, parrelationer och socialt umgänge. Resultatet kring kvinnors upplevelser av sjukvården bestod av kvinnors uppfattning om vårdens kunskap om sjukdomen och om vårdens bemötande, vilket bestod av både positiva och negativa erfarenheter.Slutsats: Endometrios är en sjukdom som påverkar många områden i kvinnors liv, vilket ofta bidrar till en försämrad livskvalité. Sjukdomen påverkar kvinnor både fysiskt och psykiskt vilket i sin tur drabbar deras sociala liv och relationer. Trots att sjukdomen är relativt vanligt förekommande finns en kunskapsbrist inom sjukvården, vilket medför både en fördröjd diagnostik, behandling och ett onödigt lidande för kvinnorna. Eftersom ett gott bemötande från vårdens sida kan ha en positiv inverkan på kvinnornas självförtroende och tillit till vården, bör detta ses som grundläggande för all vårdpersonal

Conceptual Blending Monitoring Students’ Use of Metaphorical Concepts to Further the Learning of Science

The aim of this study is to explore how tertiary science students’ use of metaphors in their popular science article writing may influence their understanding of subject matter. For this purpose, six popular articles written by students in physics or geology were analysed by means of a close textual analysis and a metaphor analysis. In addition, semi-structured interviews were conducted with the students. The articles showed variation regarding the occurrence of active (non-conventional) metaphors, and metaphorical concepts, i.e. metaphors relating to a common theme. In addition, the interviews indicated that students using active metaphors and metaphorical concepts reflected more actively upon their use of metaphors. These students also discussed the possible relationship between subject understanding and creation of metaphors in terms of conceptual blending. The study suggests that students’ process of creating metaphorical concepts could be described and visualised through integrated networks of conceptual blending. Altogether, the study argues for using conceptual blending as a tool for monitoring and encouraging the use of adequate metaphorical concepts, thereby facilitating students’ opportunities of understanding and influencing the learning of science

Nurses’ experiences of conversations regarding patients’ sexual health : A literature review

Bakgrund Sexualitet är ett grundläggande mänskligt behov och sexuell hälsa är fundamentalt för holistisk hälsa. Sjukdom kan påverka den sexuella hälsan, och sjuksköterskan är ofta den första personen patienten möter inom hälso- och sjukvården. Även om sjuksköterskor är medvetna om att sexuell hälsa är en viktig aspekt i patientens liv är samtal om sexuell hälsa inte vanligt förekommande inom vården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter om att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod Designen är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, som resulterade i att 14 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat Sjuksköterskans personliga attityd påverkade vården; en öppen inställning resulterade i inkludering av patientens sexuella hälsa, medan fokus på andra fysiska och psykiska symtom exkluderar ämnet. Brist på utbildning, organisatoriska problem, kulturskillnader och tidsbrist är några av de hinder som sjuksköterskan upplever. Strukturerad anamnes, god relation till patienten och skriftlig information är faktorer som underlättar samtalet. Slutsats Sjuksköterskor är medvetna att sexuell hälsa är viktigt, men känner osäkerhet inför att ha dessa samtal med patienter även om de tycker att det är sjuksköterskans ansvar. Ämnet är tabubelagt och obekvämt för många och sjuksköterskor uttrycker ett behov av mer utbildning och stöd i deras dagliga arbete för att inkludera sexuell hälsa regelbundet.Background Sexuality is a basic human need, and sexual health is fundamental for holistic health. During illness a persons’ sexual health may be affected and change, and nurses are frequently the front line of health care services. Although nurses are aware that the sexual health of patients is an important aspect of life the conversation about sexual health is not a regular topic. Aim The aim of this literature review was to describe the nurses’ experiences of conversations with patients regarding sexual health. Method The design is a structured literature review with elements of the methodology used for systematic reviews. Searches were performed in the scientific data bases PubMed and CINAHL, which resulted in 14 articles included in this literature review. Results Nurses’ personal attitude towards sexuality affect the care given; an open approach to sexuality tends to be more inclusive whereas nurses’ who focus on other symptoms tend to exclude the subject. Lack of education, organizational issues, cultural differences and lack of time are some of the obstacle’s nurses’ experience. Structured anamnesis, building a relationship to the patient, information and brochures were expressed as facilitating factors for initiating conversations about sexual health with patients. Conclusions Nurses are aware that sexual health is important, but often don’t feel secure to engage and initiate the conversations even if they feel that it is a responsibility of nursing. Since the subject is taboo and uncomfortable for many, nurses express a need for further training and support in their daily work to include sexual health regularly