Växter och möten

The Allotment Plot kan beskrivas som en odlingskomplott som hyllar kolonilotten men vill mer. Experter över hela jorden rådbråkar sina hjärnor för att lösa de många miljöproblem som är förknippade med matproduktion. Hur ska man göra för att så många som möjligt ska bli så mätta som möjligt samtidigt som man värnar miljön? Buden är många och varierande och ofta motsägelsefulla. Frågan är vad vi, som inte är experter på vare sig miljö eller matproduktion, kan göra. The Allotment Plot vill råda bot på förvirringen genom att uppmuntra människor till egen odling och till nätverkande med andra odlare och aktivister. Den som vill vara med i komplotten odlar grönsaker eller andra nyttoväxter i en kvadrat på 120x120cm var helst det finns plats: i den egna trädgården, på balkongen, bostadsgården, i skogen eller på en övergiven rivningstomt, sen lägger man upp bilder och information om sin odling på bloggen på komplottens hemsida www.theallotmentplot.se Projektet startade som ett samarbete mellan SLU och Stiftelsen Wanås utställningar i och med att en grupp blivande landskapsarkitekter fick uppgiften att göra en ekologisk och experimentell köksträdgård i anslutning till skulpturparken på Wanås. Den ekologiska köksträdgården är projektets första fysiska manifestation men komplotten fortsätter långt utanför Wanås gränser. Den här uppsatsen är en av de många berättelserna om The Allotment Plot. Fokus i den här berättelsen ligger på arbetet med växterna i köksträdgården som anlades i Wanås under våren 2009

Rosendal

Rosendal ligger i nordvästra Skåne, i Kropps socken strax nordöst om Helsingborg. I denna uppsats behandlas godsets omgivningar ur ett dåtida, nutida och framtida perspektiv. Betoningen ligger på park och trädgård, men även det omgivande landskapet behandlas översiktligt. Rosendals historia tar sin början år 1615, då länsmannen Bille lät anlägga godset i vattenrika omgivningar. Slottet bestod endast av en flygel som tillsammans med ekonomilängorna omslöt en stor borggård. Allt omgavs av en bred vallgrav som tjänade som försvar mot fiender. Under 1600-talet fanns antagligen inte mycket växtlighet i slottets omgivningar eftersom sådan skulle ha tjänat som skydd för fiender. Det fanns dock en trädgård med åtta regelbundna kvarter och ett litet lusthus norr om slottet. Under 1700-talet inrymde anläggningen enligt en samtida källa bl.a. fruktträd i kvarter, häckar och en parterr samt alléer, plantager, skogslundar och en vacker humlegård. Under mitten av 1700-talet skedde stora förändringar i anläggningen, inspirerade av barocken. Till slottet adderades den östra flygeln med sitt torn. De centralaxlar i form av blandalléer som idag delvis återfinns i anläggningen tillkom också under 1700-talet. Även den så kallade Mossgången tillkom troligtvis under denna tid, liksom den klippta lövgången/bersån av lind och avenbok. Större delen av bersån finns kvar än idag, dock något förvuxen. Av Mossgången återstår idag bara enstaka gamla träd och flera stora stubbar. Den Västra trädgården som troligtvis tillkom under 1700-talet var indelad i fyra kvarter. Under 1700-talet förändrades troligtvis kvartersindelningen i den Norra Trädgården till tolv kvarter och så såg det sedan ut en bit in på 1900-talet. Under 1700-talet och 1800-talets början var Lunden en ängsmark bevuxen med ekar. Parken med det slingrande gångsystemet inom Lunden torde ha tillkommit någon gång mellan 1820-1852. Även den Västra trädgården fick under 1800-talet, i tidens anda, mer böljande former. Borggården verkar ha sett ungefär likadan ut genom tiderna. Den på 1800-talet anlagda buxbomslabyrinten stod kvar i det sydvästra hörnet av Norra trädgården till 1960-talet då parken omdanades. Norra och östra vallgraven dikades troligen ut i slutet av 1800-talet. I enlighet med tidens ideal var Rosendal under 1900-talets början en nyttoträdgård och liksom under föregående århundrade inramad av häckar. Häcken längs Norra trädgården bestående av avenbok har idag förvuxit sig till ett grönskande lövvalv. Den fruktodling i Norra trädgården, som vi i dag ser spår av i form av enstaka äppelträd, kom till under 2:a världskriget. Det fanns dock fruktträd långt tidigare. I Västra trädgården finns ett stort rhododendronbuskage som bör ha tillkommit någon gång på 1920-talet. I övrigt har stora förändringar genomförts och bara fragment av den äldre anläggningen finns kvar. Av växthuset som stod vid trädgårdsmästarbostaden finns bara fundamentet kvar. Under 1960- och 1970-talet skedde en rad förändringar under H. Steen Christensens ledning. Branten mot den torrlagda norra vallgraven planades ut, och bäcken fick en mer slingrande form, vilket bidrar till det romantiska uttrycket i dagens anläggning. Bron över bäcken och de idag delvis överväxta trapporna tillkom under denna tid liksom sockertoppsgranarna och rhododendrondalen. Med tiden blev det för dyrt och tidskrävande att klippa gräset i den norra delen, vilket gjorde att får fick ta över grässkötseln. Dessa bidrar till den tämligen idylliska stämningen. Den södra allén som i början av 1900-talet delvis bestod av fyra trädrader består idag bara av två. I denna har man återplanterat träd, vilket gör den mer homogen än den norra som bara delvis är bevarad. Lunden är idag en vacker betesmark, glest bevuxen med framförallt stora ekar. Området splittrades dock beklagligt nog av motorvägsbygget på 1970-talet. Hela Lundens skötsel styrs idag av ett naturvårdsavtal och stora delar av den klassas som nyckelbiotoper med särskilt höga naturvärden. Parken som ursprungligen är en del av Lunden karakteriseras idag främst av högvuxna bokar och sly. Här finns även några träd som inte hör hemma i den naturlika skogsmiljön, nämligen tall, lärkträd och jättethujor, vilket vittnar om att området varit en romantisk 1800-tals park. Med utgångspunkt i den historiska dokumentationen och inventeringen av dagens växtmaterial analyseras anläggningens värden utifrån flera kriterier. Dessutom har en översiktlig bevarandestrategi utarbetats, med byggnadsminnesförklaringen från år 2005 i åtanke. I strategin betonas att ett varsamt bevarande med restaurerande insatser bör tillämpas på anläggningen i stort, men att även punktvisa rekonstruktioner kan bli aktuella i mindre delar av anläggningen. Slottet skulle i framtiden kunna bredda sin funktion och öppnas upp för allmänheten med spökvandringar, marknader, teaterföreställningar och caféverksamhet som exempel på nya verksamheter. För att bevara det omgivande landskapets och trädgårdsanläggningarnas värden förespråkas en kontinuerlig föryngring och återplantering av utgånget och döende växtmaterial i samtliga delar av anläggningen. Dessutom framhålls vikten av fortsatt bete både i det omgivande landskapet, Lunden, Norra trädgården och Gamla dammen

Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus

I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas

Insight into trade‐off between wood decay and parasitism from the genome of a fungal forest pathogen

Peer Reviewedhttp://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/2027.42/91191/1/j.1469-8137.2012.04128.x.pd

Stillbirth among women prescribed nicotine replacement therapy in pregnancy: analysis of a large UK pregnancy cohort

Objective: To compare risk of stillbirth between maternal smokers and those prescribed NRT during pregnancy. Design: Cross-sectional analysis nested in a pregnancy cohort with longitudinal routinely-recorded medical data. Setting: United Kingdom primary care; The Health Improvement Network (THIN) general practice database Population: 220,630 singleton pregnancies ending in live or stillbirth, 2001-2012 Methods: Women were categorised into three groups: NRT (prescribed during pregnancy or one month before conception); smokers; controls (non-smokers without a pregnancy NRT prescription). Main Outcome Measure: odds ratios (OR) adjusted to maternal characteristics and 95% confidence intervals (CIs) for stillbirth Results: A total of 805 pregnancies ended in stillbirth (3.6/1,000 births). Absolute risks of stillbirth in NRT and smoker groups were both 5/1,000 births compared with 3.5/1,000 births in the control group. Compared with the control group, the adjusted odds of stillbirth in the NRT group was not statistically significant (OR=1.35, 95% CI 0.91-2.00), although it was similar in magnitude to that in the smokers group (OR=1.41, 95% CI 1.13-1.77). Conclusions: We found no evidence of a statistically significant association between being prescribed NRT during pregnancy and odds of stillbirth compared with non-smoking women. Although our study had much larger numbers than any previously, an even larger study with biochemically-validated smoking outcome data and close monitoring of NRT use throughout pregnancy is required to exclude effects on findings of potential exposure misclassification

Nurses' attitudes towards patients with mental illness in somatic care : a literature study

Det sker en underbehandling av somatiska åkommor som kan leda till ökad dödlighet hos patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Det är därför av vikt att beskriva sjuksköterskors attityder till patientgruppen för att utvärdera eventuell påverkan på omvårdnaden. Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metoden utgick ifrån en litteraturstudie baserad på Polit och Beck nio-stegsmodell. Totalt tio artiklar valdes efter databassökning i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Samtliga artiklar svarade mot syftet samt genomgick kvalitetsgranskning. Under databearbetning uppstod tre huvudteman och sex tillhörande underteman. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade en avståndstagande attityd, då de inte såg det som sin yrkesroll att vårda patientgruppen samt fördömde och stigmatiserade patienterna. Närmande attityder i form av en omvärderad syn på patientgruppen och till yrkesrollen återfanns hos vissa sjuksköterskor. Ett fåtal sjuksköterskor hade en tillmötesgående attityd som uttrycktes genom en vilja att hjälpa och tilltro till patienters förmåga till återhämtning. Slutsatsen av utförd litteraturstudie var att majoriteten av sjuksköterskorna hade avståndstagande attityder till patienter med psykisk ohälsa vilket ledde till bortprioritering av främst psykisk omvårdnad. Närmande attityder framträdde efter nära kontakt med patientgruppen. Tillmötesgående attityder framstod då sjuksköterskorna visade förståelse och ett ickedömande förhållningssätt

Asperger syndrom : I ett maktperspektiv

Syftet med denna uppsats är att genom en textanalys, granska makt- och genusaspekten i Christopher Gillbergs senare forskning gällande Asperger syndrom och högfungerande autism. Den teoretiska utgångspunkten är genusteorin och makt, med frågeställningarna; Hur visar sig makten i ett genusperspektiv? Hur visar sig makten i valet av de diagnostiseringskriterier som forskaren väljer att använda? Analysen visar att av de barn som blir diagnostiserade med Asperger syndrom är pojkarna fler till antalet än flickorna. Resultaten som belyser genusaspekten visar att flickor inte har samma symtom som pojkar, vilket kan leda till att flickorna inte blir diagnostiserade. En diagnos skapar bättre förutsättningar till att få hjälp från samhället. Möjligheten till att använda olika diagnostiseringskriterier leder till att forskarna har makt att i vissa fall välja om och vilken diagnos som ska ges. Cederlund med flera (2008) presenterar Gillberg och Gillbergs diagnostiseringskriterier som de som ligger närmast Hans Aspergers egen beskrivning av syndromet från år 1944. Många frågor har uppkommit under analysprocessens gång. En av dessa, som vi anser som den viktigaste, är den att flickors symtom anges som olika pojkars symtom

Konstruktion av genus och traditionella könsroller i skolan

Syftet med undersökningen är att se om och hur pedagoger konstruerar genus och traditionella könsroller i skolan. Vi har valt att använda oss av den kvalitativa och halvstukturerade inter-vjun som metod. Vi har intervjuat fyra pedagoger i grundskolans tidigare år för att undersöka hur de talar om traditionella könsroller och genus. Vi vill se om pedagogerna förstärker eller förebygger traditionella könsroller och genus i skolan. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att personal inom skolan ska arbeta för att främja jämställdheten samt bryta de traditionella könsroller som finns. Vi menar att det är pedagogers skyldighet att arbeta för en jämställd skola. Vi finner läroplanen tydlig i sina anvisningar angående jämställdhet. Vi har kommit fram till, utifrån den forskning vi utgått ifrån och genom pedagogernas tal, att alla människor är medkonstruktörer av genus. Detta oavsett om individen vill eller inte. De pedagoger vi intervjuade, menar vi är medvetna om vikten av jämställdhet ändock sker dessa konstruktioner av flickor och pojkar. Dessa konstruktioner kan exempelvis vara att benämna pojkar som busiga och flickor som lugna. Talet som pedagoger använder har stor betydelse för hur elevers identitet formas och bidrar till hur deras jämställdhetssyn kommer att utvecklas

Women's experience of suffering from a birth injury : a literature study

Bakgrund: Att drabbas av en förlossningsskada och efterföljande komplikationer är ett trauma som drabbar cirka 85% av kvinnor som genomgår en vaginalförlossning, framförallt förstföderskor. Bristningar i underlivet är vanligt förekommande men kan ta lång tid innan diagnos ställs. Smärta och fysiska och psykiska begränsningar är vanliga komplikationer som påverkar kvinnans livskvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av en förlossningsskada. Metod: Litteraturstudien genomfördes systematiskt i databaserna PubMed och Cinhal. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar som analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Att kvinnor med förlossningsskada upplevde att hela livet påverkades av skadan. Kvinnorna hade mestadels negativa erfarenheter av hälso- och sjukvården, många besvärliga kroppsliga och psykologiska symtom, problem med relationen till partner samt svårigheter i det dagliga livet. Slutsats: Att kvinnohälsa är ett viktigt område inom vården som innehåller kunskapsluckor. Mer kunskap krävs både av och för vårdpersonalen om förlossningsskador för att förbättra möjligheten för kvinnor att få rätt vård och stöd i sin väg mot återhämtning. Kvinnor med förlossningsskada ska inte behöva lida av svåra symtom på grund av okunskap från hälso- och sjukvården