Putting the spiritual into practice: Anthroposophy in the life and work of Olly and Uno Donner

The aim of this article is to examine how Rudolf Steiner’s anthroposophical ideas were reflected and put into practice in the lives of the Finnish couple Olly (Olga) Donner (1881–1956, neé Sinebrychoff) and Uno Donner (1872–1958). They encountered anthroposophy in 1913 and subsequently embraced it as the guiding principle of their lives. Through a close examination of these two people we aim to shed light on how a new worldview like anthroposophy, which was gaining followers in early twentieth-century Finland, was also a manifestation of wider changes in religious culture in Europe. Our perspective could be described as biographical in the sense that it has been characterised by Simone Lässig (2008: 11) who writes that ‘the reconstruction of individual life courses helps to discover more about the context – for example, about daily rituals, pious practices, or kinship relationship’. Thus, the biographical perspective serves as a tool for grasping how something as deeply personal as an anthroposophical worldview was understood and practised, not only by Olly and Uno Donner, but also by a larger group of people who in the early twentieth century were looking for new ways to make sense of the surrounding world

Henkisen elämän kaipuu : antroposofinen henkitiede Suomessa 1922–1935

Vertaisarvioitu tutkimusartikkeli

"Nu har vi deadline hela tiden" : Omvälvningar på mediemarknaden och nyhetsredaktionerna ur några erfarna journalisters perspektiv

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.I min pro gradu-avhandling låter jag en grupp erfarna journalister på några av Finlands största nyhetsredaktioner berätta hur deras arbete har förändrats sedan början av 1980-talet och hur dessa förändringar eventuellt påverkar nyhetsrapporteringen. Syftet är att undersöka hur det journalistiska arbetet påverkas av de förändringar som sker på mediemarknaden och inom mediebolagen. Avhandlingen består huvudsakligen av en litteraturöversikt samt en kvalitativ forskningsdel. I litteraturöversikten presenteras de viktigaste förändringarna som har skett på mediemarknaden i Finland och utomlands. Kommersiella mediebolag växer sig större, ägarkoncentrationen tilltar, de europeiska public service-bolagen försvagas, nyhetsförmedlingen blir allt snabbare tack vare Internet och annan ny kommunikationsteknologi och betraktas allt mer som en affärsverksamhet som bör vara lönsam. Översikten bygger på litteratur av forskare som Bagdikian, Herkman, Hesmondhalgh, McChesney och Schudson. Forskningsdelen bygger på kvalitativa halvstrukturerade temaintervjuer, enligt modell av Eskola och Suoranta samt Kvale. Nio journalister på fem finländska nyhetsredaktioner intervjuades. Intervjuresultaten visar på omorganiseringar och nya utmaningar i journalisternas arbete. Alla journalister uppgav att ett mera kostnadsmedvetet tänkande hade introducerats på nyhetsredaktionerna. Flera journalister förutsätts producera nyheter på Internet i snabb takt och arbeta parallellt för flera medier. Flera journalister upplevde att de måste arbeta hårdare än förr, och vissa anser att kvaliteten i nyhetsrapporteringen har försämrats. Flera journalister ansåg vidare att det hade blivit svårare att förstå bakgrunden till de händelser och skeenden som man ska rapportera om. De flesta ansåg att debattklimatet i Finland hade blivit mer öppet med åren, men det verkar fortfarande finnas vissa ämnen som är känsliga och svåra att ta upp. Samtidigt är det också många gamla rutiner och förhållningssätt som består på redaktionerna. Journalisterna var alla överens om att en god journalist fortfarande bör vara noggrann, kritisk och kreativ. Journalisterna har tydligen intagit en mer kritisk ställning gentemot makthavarna och det finns en strävan på redaktionerna att söka sig till nya källor på gräsrotsnivå

Harmoni, ekologi, tradition : historiebruk inom suomenusko, en modern hednisk tro i fornfinsk anda

Finntron är en nutida hednisk tro som de finntroende själv beskriver som en modern tro vars rötter sträcker sig långt tillbaka i den finska forntiden. Liksom annan nyhednisk tro, är finntron en säregen kombination av nytt och gammalt, varför jag valt att granska den ur ett historiebruksperspektiv. Den övergripande forskningsfrågan är hur historien används för att skapa en meningsfull tro och gemenskap för i dag. Avsikten är att behandla historiebruket inom finntron på ett generellt plan och för att göra detta närmar jag mig frågan tematiskt, genom att analysera tre olika aspekter av finntron: natursynen, människosynen och livsstilen. I kapitlen om natur- och människosyn analyseras de mer teoretiska och andliga sidorna, som utgör grunden för världsbilden, och i kapitlet om livsstil diskuteras den praktiska sidan om hur finntron levs ut och i vilken mån olika aktörer formar den. Internet har haft en stor betydelse för den finska nyhedendomen och också finntron har fötts och delvis utvecklats på webben. Av denna orsak är också det använda materialet internetbaserat. Finntron undersöks via två kanaler: föreningen Taivaannaula ry:s hemsidor, som representerar föreningens bild av finntron, och internetforumet Hiitola, som används för att också kunna studera den individuella variation som finns ”på fältet”. Som teoretisk referensram används Peter Aronssons tankar om historiebruk och Jan Assmans teori om minneskultur. Dessutom kopplas finntron till den aktuella diskussionen om vad som är religionens roll i dagens samhälle. Historiebruket inom finntrons natursyn diskuteras i förhållande till en civilisationskritisk strävan efter att hitta ett fungerande alternativ till dagens kultur, som anses ohållbar både med tanke på härskande materialistiska värderingar och naturförstörelsen som den teknologiska utvecklingen fört med sig. Även om de finntroende gärna talar om sin tro som forntro, kommer jag fram till att det i akademisk mening framför allt är agrarkulturens folktro som finntron grundar sig på. I kapitlet som behandlar människosynen analyseras de finntroendes sätt att förhålla sig till människan som traditionsbärare. Också traditionens roll för behovet av autenticitet och legitimering för en ny religiös rörelse diskuteras. Även när det gäller människosynen är det framför allt folktron som är förebilden för finntron. Ett drag som framkommer är att finntroende ser folk, kultur, språk och geografiskt område som en odelbar helhet, vilket kan beskrivas som en kulturell form av nationalism, som strävar efter att bevara den egna kulturen från att undanträngas av främmande kultur. Som minneskultur konstateras finntron vara en skriftlig kultur. Även om de finntroende ofta beskriver sin tro som fortsättning på en muntlig tradition är det i praktiken bara spillror av äldre tro som lever kvar i dag och finntron studeras i huvudsak via skriftliga källor som hittas över internet, i böcker och i arkiv. I samband med att det börjat uppstå olika grupperingar inom finntron, har det börjat förekomma intern diskussion om hur tradition ska tolkas inom tron. För närvarande finns det två olika grupper som aspirerar till att representera, om inte alla, så åtminstone en större grupp finntroende. Föreningen Taivaannaula ry som grundades 2007 och Karhun kansa som i december 2013 registrerades som ett finntroende religiöst samfund. Utöver dem finns ett okänt antal finntroende som utvecklar sina egna tolkningar av finntron. Finntron skapas i skärningspunkten mellan föreningen, samfundet och alla individuella tolkningar. Med så många aktiva skapare bygger den på en mångfald inspirationskällor. Schematisk kan man säga att det är två olika kulturella fält som kombineras: den nationella och den nyhedniska historiekulturen. I relation till religionens förändrade roll i det postmoderna samhället, presenteras finntron i och med sin antidogmatiska och individualistiska karaktär som ett exempel på hur människor i dag söker och skapar andlig mening i sitt liv

Teosofinen ja antroposofinen liike Viipurissa

Peer reviewe

Accurate ab initio spin densities

We present an approach for the calculation of spin density distributions for molecules that require very large active spaces for a qualitatively correct description of their electronic structure. Our approach is based on the density-matrix renormalization group (DMRG) algorithm to calculate the spin density matrix elements as basic quantity for the spatially resolved spin density distribution. The spin density matrix elements are directly determined from the second-quantized elementary operators optimized by the DMRG algorithm. As an analytic convergence criterion for the spin density distribution, we employ our recently developed sampling-reconstruction scheme [J. Chem. Phys. 2011, 134, 224101] to build an accurate complete-active-space configuration-interaction (CASCI) wave function from the optimized matrix product states. The spin density matrix elements can then also be determined as an expectation value employing the reconstructed wave function expansion. Furthermore, the explicit reconstruction of a CASCI-type wave function provides insights into chemically interesting features of the molecule under study such as the distribution of $\alpha$- and $\beta$-electrons in terms of Slater determinants, CI coefficients, and natural orbitals. The methodology is applied to an iron nitrosyl complex which we have identified as a challenging system for standard approaches [J. Chem. Theory Comput. 2011, 7, 2740].Comment: 37 pages, 13 figure

Spin in Density-Functional Theory

The accurate description of open-shell molecules, in particular of transition metal complexes and clusters, is still an important challenge for quantum chemistry. While density-functional theory (DFT) is widely applied in this area, the sometimes severe limitations of its currently available approximate realizations often preclude its application as a predictive theory. Here, we review the foundations of DFT applied to open-shell systems, both within the nonrelativistic and the relativistic framework. In particular, we provide an in-depth discussion of the exact theory, with a focus on the role of the spin density and possibilities for targeting specific spin states. It turns out that different options exist for setting up Kohn-Sham DFT schemes for open-shell systems, which imply different definitions of the exchange-correlation energy functional and lead to different exact conditions on this functional. Finally, we suggest some possible directions for future developments

Tumour microvessel density as predictor of chemotherapy response in breast cancer patients

The aim of this study was to evaluate the predictive value of intratumoural microvessel density in breast cancer. We studied immunohistochemically primary tumours of 104 patients with metastasised breast cancer who took part in a randomised multicentre trial comparing docetaxel to sequential methotrexate and 5-fluorouracil. Vessels were highlighted with factor VIII staining and counted microscopically. Microvessel density was compared with clinical response to chemotherapy and patient survival. The microvessel density of the primary tumour was not significantly associated with patient's response to chemotherapy, time to progression or overall survival in the whole patient population or in the docetaxel or methotrexate and 5-fluorouracil groups. However, disease-free survival was longer in patients with low microvessel density (P=0.01). These findings suggest that microvessel density of the primary tumour cannot be used as a predictive marker for chemotherapy response in advanced breast cancer