Relation entre la performance financière et la performance sociale/environnementale : une analyse critique

Pour un nombre croissant d'épargnants, il ne convient plus d'investir dans les entreprises qui ne respectent pas leurs employés, l'environnement, les droits de l'homme ou les minorités visibles, ou qui adoptent des comportements qui ne sont pas compatibles avec leurs valeurs. Pour l'ensemble de ces raisons, l'investissement socialement responsable (ISR) a connu une croissance fulgurante durant les dernières années. Pour répondre aux besoins de ces investisseurs, des organisations qui certifient ou évaluent la performance sociale des entreprises ont vu le jour partout dans le monde. Plus encore, certains pays ont même adopté des lois pour baliser les externalités des firmes et les Nations Unies, par le biais des principes régissant l'ISR, ont catalysé et renforcé cette tendance. Toutefois, l'argument incontournable de la croissance de l'ISR est la preuve irréfutable qu'investir dans les entreprises socialement responsables est aussi rentable et risqué qu'investir de manière traditionnelle. Malheureusement, jusqu'à maintenant, les diverses recherches n'ont pas réussi à trouver des résultats concluants et convergents. Les trois principales explications avancées pour expliquer cette divergence sont : la diversité des choix méthodologiques, la complexité de la relation et son caractère dynamique. D'un côté, examiner les liens de dépendance entre certains facteurs méthodologiques et la relation entre la performance sociale (PS) ou environnementale (PE) et la performance financière (PF), et d'un autre côté, étudier ce lien dans un cadre conceptuel non contraint linéairement et à travers le temps, revêt donc toute sa légitimité. Cette thèse composée de trois articles consiste principalement à examiner les divers aspects de la relation entre la PS ou la PE et la PF. En utilisant la PS (PE) des entreprises américaines, mesurée par KLD sur la période de 1991 à 2007, nous avons pu tester empiriquement trois problématiques de recherche visant à contribuer à l'avancement des connaissances autour de la relation entre la PS (PE) et la PF. L'objectif du premier article consiste à examiner les différents facteurs expliquant la divergence des résultats quant à la relation entre la performance sociale (PS) et la performance financière (PF). Pour ce faire, nous conduisons une recherche expérimentale afin d'apprécier l'impact des aspects d'ordre méthodologique sur la nature de la relation. Ces facteurs méthodologiques ont trait à la période d'étude retenue, au choix des mesures de PS et de PF, à l'échantillon et à la formulation linéaire. À partir d'un protocole expérimental basé sur la réplique de l'étude de Waddock et Graves (1997), nous testons tour à tour l'effet de chacun de ces facteurs de divergence ainsi que leurs effets conjoints. Nos résultats montrent que la relation varie selon la période retenue, la mesure de PS et de PF, l'échantillon ainsi que leurs effets conjoints et montrent que finalement, cette relation n'est pas forcément linéaire, telle que supposée dans la littérature pertinente. Nos conclusions permettent ainsi de confirmer que la nature de la relation est contingente aux choix méthodologiques et que ces derniers expliquent effectivement la disparité des résultats dans les études antérieures. L'objectif du deuxième article est d'examiner les facteurs sous-jacents à l'impact financier de la performance sociale (PS). Plus précisément, nous analysons la relation dans un cadre non linéaire et moins restrictif qu'une forme concave ou convexe; cadre qui permet d'apprécier l'impact financier à différents niveaux de la PS. Nous testons également, dans une perspective contingente, l'effet de certains facteurs spécifiques à l'entreprise qui modèrent la relation entre la PS et la PF, à savoir la taille, le risque et les dépenses en investissement. Enfin, et pour tenir compte de la dimension temporelle de la relation, nous examinons la stabilité de la relation à travers le temps. Les résultats obtenus permettent de valider une relation en paliers entre la PS et la PF. En effet, l'impact financier est positif pour les entreprises ayant une bonne PS, il est négatif pour les entreprises dont la PS est faible et il est neutre pour les entreprises ayant des niveaux intermédiaires de PS. De plus, cet impact est encore plus marqué pour les entreprises de petite taille, à risque élevé et ayant un niveau élevé de dépenses en investissement. Enfin, l'estimation de la relation à différentes sous-périodes nous a permis de montrer qu'elle n'est pas stable à travers le temps. En effet, l'impact de la PS sur la PF est plus important durant les périodes récentes (i.e. 2001-2007) que durant les précédentes (i.e. 1991-2000). Il semble que l'intensification de la prise de conscience de la RSE et de l'ISR s'est traduite par une relation plus forte traduisant l'importance croissante des critères ESG dans l'environnement financier des entreprises. Le troisième article se concentre sur un enjeu majeur de la PS, soit l'environnement. Enjeu émergent des années 80 et central durant les décennies suivantes, l'environnement est la dimension de la PS la plus défendue par les investisseurs et les activistes américains. L'objectif du dernier papier est d'examiner la dynamique de long terme de la relation entre la performance environnementale (PE) et la performance financière (PF). Plus précisément et pour mieux capturer cet aspect dynamique, nous introduisons des variables retardées de la PE (i.e. 1, 2 et 3 ans). En fonction de la mesure de la PE, deux types d'analyses ont été conduites. La première examine l'impact sur la PF de la mesure agrégée de la PE, qui combine les forces (strengths) et les faiblesses (concerns) environnementales. Les résultats montrent que l'impact courant de la PE sur la PF est négatif. Toutefois, l'estimation de l'effet dynamique de la PE sur la PF révèle que la relation est positive et persistante sur trois ans. De plus, cet effet est marqué de façon plus importante pour les entreprises de grande taille ayant un faible niveau de risque et de dépenses en investissement. La deuxième analyse examine l'impact financier respectif des forces et des faiblesses prises séparément. Les résultats montrent que l'effet contemporain des forces et des faiblesses est négatif sur la PF. L'analyse dynamique montre plutôt un effet négatif persistant du score des faiblesses sur la PF. Cet effet est plus important pour les entreprises les moins risquées et les moins innovantes. L'effet du score des forces sur la PF, quant à lui, est neutre durant les deux premières années. Il devient positif seulement lors de la dernière année. Par ailleurs, cet impact positif est marqué davantage pour les entreprises innovantes.\ud ______________________________________________________________________________ \ud MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Performance sociale, performance financière, performance environnementale, facteurs de divergences, non-linéarité, non-uniformité, dynamique

Comorbidities and HCV coinfection in the management of HIV+ patients: Evidence from the Italian clinical practice

Background: Since HIV+ treatment has become more effective, the average age of people living with HIV (PLWHIV) has increased, and consequently the incidence of developing comorbidities, making the clinical and economic management of HIV+ patients more complex. Limited literature exists regarding the management of comorbidities costs. This study is aimed at defining and comparing the total annual costs of comorbidities, in an Italian cohort of HIV and HIV/HCV patients, from the National Healthcare Service perspective. The authors hypothesised that there are higher costs, for patients with multiple comorbidities, and a greater consumption of resources for HIV/HCV co-infected patients versus HIV mono-infected patients. Methods: An observational retrospective multi-centre health-economics study, enrolling HIV+ and HIV/HCV consecutive patients with at least one comorbidity, was conducted. The consecutive cases, provided by three Italian infectious diseases centres, were related to the year 2016. The enrolled patients were on a stable antiviral therapy for at least six months. Demographic and clinical information was recorded. Costs related to HIV and HCV therapies, other treatments, medical examinations, hospitalizations and outpatient visits were evaluated. Data from mono-infected and co-infected groups of patients were compared, and the statistical analysis was performed by t-tests, chi-square and ANOVA. A sub-analysis excluding HCV therapy costs, was also conducted. The hierarchical sequential linear regression model was used to explore the determinants of costs, considering the investigated comorbidities. All analyses were conducted with a significant level of 0.05. Results: A total of 676 patients, 82% male, mean age 52, were identified and divided into groups (338 mono-infected HIV+ and 338 co-infected HIV/HCV patients), comparable in terms of age, gender, and demographic characteristics. A trend towards higher annual costs, for patients with multiple comorbidities was observed in HIV mono-infected patients (respectively € 8272.18 for patients without comorbidities and € 12,532.49 for patients with three or more comorbidities, p-value: 0.001). Excluding anti-HCV therapies costs, HIV/HCV co-infected patients generally required more resources, with statistically significant differences related to cardiovascular events (€10,116.58 vs €11,004.28, p-value: 0.001), and neurocognitive impairments events (€7706.43 vs €11,641.29 p-value: < 0.001). Conclusions: This study provides a differentiated and comprehensive analysis of the healthcare resources needed by HIV and HIV/HCV patients with comorbidities and may contribute to the decision process of resources allocation, in the clinical management of different HIV+ patient populations

The Impact of Indirect Corporate Social Performance Signals on Firm Value: Evidence from an Event Study

Prior research shows that signals sent by institutionalized third parties (i.e. indirect signals) about firms' corporate social performance (CSP) can impact firm value. However, the effects that different types of indirect CSP signals have on firm value have remained largely unexplored. Furthermore, managers often do not fully understand how to communicate CSP effectively. In this article, we operationalize CSP as a multidimensional construct and draw on signalling theory to examine how different types of indirect CSP signals impact firm value. The results of an event study show that institutionalized third parties can play an important role in delivering credible CSP‐related information to the market. Results also demonstrate that the valence (positivity vs. negativity) and content (the specific social domain) of indirect CSP signals are important predictors of the magnitude of market reactions, and that shareholders' responses to the valence and content of indirect CSP signals have substantially changed over time

Does it pay to be sustainable? Looking inside the black box of the relationship between sustainability performance and financial performance

The last three decades have witnessed a huge amount of research exploring the linkage between companies' sustainability performance (SP), sustainability disclosure and financial performance (FP). Researchers have applied various methods and techniques to investigate this relationship, yet the results remain equivocal. In this article, we look inside this black box by considering various manifestations of sustainability practices and investigating their link with FP. We apply a manual content analysis technique to analyse the sustainability reports of the 100 best-performing US firms. Our results reveal that fragmentation in the results is caused by the SP measurement. Additionally, we note that the interlinkages between different SP dimensions and sub-dimensions are weak and somewhat contradictory. The results help draw important policy implications for the development of an SP reporting framework

Karakterisering av kommunalt avloppsvatten - Partikelstorleksfördelning och sammansättning av COD

Inkommande avloppsvatten till ett reningsverk består till största delen av organiskt material som i sin tur kan utgöra en viktig resurskälla för reningsverket. Genom att utnyttja kolet i avloppsvattnet för produktion av metan kan ett reningsverk bli självförsörjande på energi. En nackdel kan dock vara att det lättnedbrytbara organiska materialet, som viktiga reningsprocesser såsom denitrifikation och biologisk fosforavskiljning är starkt beroende av, minskar i avloppsvattnet. Ideal Carbon Utilization (ICU) är ett projekt som undersöker möjligheten att kunna utnyttja det organiska materialet både för energiutvinning och för produktion av kolkälla till de biologiska processerna för att uppnå självförsörjning och samtidigt säkerställa en effektiv biologisk rening. Avloppsvatten kan dock skilja sig i karaktär beroende på bland annat ursprung, ledningsnät, förbehandling mm. och innehållet har en direkt påverkan på dess potential att producera lättillgängligt kol. I det här arbetet karakteriserades olika inkommande och förbehandlade avloppsvatten, från Källby ARV, Sjölunda ARV och Klagshamn ARV, med avseende på partikelstorleksfördelning och Källbys avloppsvatten kunde vidare karakteriseras med avseende på sammansättning av olika COD-fraktioner, där innehållet fraktionerats enligt ASM2d-modellen. För bestämning av partikelstorleksfördelning fördelades avloppsvattnet i storleksfraktioner genom filtrering med nio olika filter (inom spannet 0,1 – 100 μm) och för bestämning av COD-fraktioner utnyttjades respirometri (OUR) och fysisk-kemisk metod (filtrering). Resultaten visade att Källbys avloppsvatten dominerades av långsamt nedbrytbart organiskt material (XCB) som utgjorde 44 % av total COD och minsta COD-fraktionen var det direkt nedbrytbara materialet (SVFA) som endast utgjorde 1 % av total COD. Utifrån storleksfraktioneringen framkom att större delen av det organiska materialet i de olika inkommande avloppsvattnen var i de suspenderade och sedimenterbara storleksfraktionerna (5 40 μm respektive ˃40 μm) och samtliga avloppsvatten hade lågt innehåll av kolloidalt material. Vidare framgick att förfiltreringen utan kemiska tillsatser var den mest effektiva förbehandlingen för avskiljning av partiklar ˃40 μm. För att erhålla en mer detaljerad karakterisering bör dock även storleksfraktionernas kemiska sammansättning och nedbrytbarhet analyseras.Avloppsvatten kan vara en viktig resurskälla för ett reningsverk Normalt sett för det inkommande avloppsvattnet med sig en hel del kostnader till ett reningsverk beroende på hur avancerade behandlingstekniker det är som tillämpas. Men faktum är att avloppsvattnet i sig bär på värdefulla komponenter som faktiskt kan bespara reningsverket på både energi och pengar. Det gäller dock att ha avloppsvatten med ”rätt” egenskaper! Innehållet i avloppsvatten kan liknas vid ”gott och blandat” då det består av allt från toxiska ämnen och näringsämnen till organiska ämnen i alla dess former, lösta och partikulära. Det organiska materialet är den största föroreningen som man normalt gör sig av med i en biologisk process där man låter mikroorganismer som livnär sig på materialet få sig en trevlig lunch. Beroende på hur snabbt materialet kan brytas ner och ätas upp av mikroorganismerna kallas det antingen för lättnedbrytbart eller långsamt nedbrytbart organiskt material. Det organiska materialet kan dock även bidra med nytta till reningsverket om det utnyttjas till produktion av energirik biogas. Problemet är bara att man på så sätt förbrukar det lättnedbrytbara materialet som viktiga mikroorganismer i den biologiska reningen är i behov av för att kunna ta bort kväve och fosfor från vattnet. Men tänk om man kan utnyttja det organiska innehållet i det inkommande avloppsvattnet både till produktion av biogas och till produktion av kolkälla. Då hade man minskat på föroreningsbelastningen till den biologiska reningen och därmed på energianvändningen, ökat biogasproduktionen och säkrat en självförsörjning av energi, samtidigt som man ser till att de biologiska processerna får sina behov av lättillgängligt kol tillfredsställda. Detta är vad i bowlingtermer hade inneburit en ”strike” för reningsverket! Ett projekt vid namn ICU (Ideal Carbon Utilization) som leds av VA SYD strävar efter att uppnå det nämnda drömscenariot. Men för att kunna få ut det önskvärda kolet gäller att avloppsvattnet har de önskvärda egenskaperna. Lite som i den klassiska ”bra in - bra ut”- principen. Innehållet i avloppsvatten kan nämligen skilja sig beroende på var vattnet kommer ifrån, hur det har transporterats samt om det genomgått förbehandling eller ej. I syfte att få en bild av hur det kan variera har avloppsvatten med ursprung från tre olika reningsverk och olika förbehandlingar analyserats på sitt organiska innehåll. Det visade sig att effektiviteten hos en förbehandling också påverkas av hur innehållet ser ut i vattnet. En sådan analys av innehållet och egenskaperna hos olika avloppsvatten, eller som det i finare ord heter, karakterisering, är en viktig förutsättning vid bedömning av avloppsvattnets potential som resurskälla. Genom att tillämpa den här så kallade karakteriseringen i reningsverket kommer man därmed lära känna sitt vatten, och när man väl känner den lär man sig också att utnyttja den på bästa sätt

Postoperativ smärta efter gynekologisk kirurgi

Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av smärta efter gynekologisk operation. Studien avsåg även att undersöka patientens inställning till alternativa smärtlindringsmetoder. Metoden var en intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Sex patienter från en postoperativ gynekologisk avdelning intervjuades. Materialet analyserades med en innehållsanalytisk ansats och resulterade i fem huvudkategorier: Fysisk smärta och oro, tidigare erfarenheters påverkan, betydelsen av preoperativa förberedelser, sjukhusvistelsens påverkan och inställningen till alternativa smärtlindringsmetoder. Resultatet visade att den postoperativa smärtupplevelsen är individuell och beror på många olika faktorer. Smärta och oro postoperativt är omöjliga att urskilja från varandra och det kausala sambandet är inte alltid tydligt. Andra fynd som upptäcktes i resultatet är att sjuksköterskan sällan tar hänsyn till oro och andra psykiska faktorer vid smärtbedömningen. Patienternas inställning till alternativa smärtlindringsmetoder var positiv, då det ansågs ge avslappnande och därmed smärtlindrande effekt. För att förbättra den postoperativa smärtupplevelsen kan det ses som önskvärt om sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet tog större hänsyn till psykiska faktorer som påverkar den postoperativa smärtan. Även användandet av alternativa smärtlindringsmetoder som komplement till den farmakologiska smärtbehandlingen hade förmodligen kunnat påverka smärtupplevelsen positivt.The purpose of this study was to examine the patient’s experience of pain after gynecological surgery. The study was also examining the patient’s attitude towards alternative pain relief methods. The method was an interview study with a semi-structured interview guide. Six patients from a postoperative gynecological department were interviewed. The material was analyzed with a content analytical approach and resulted in five main categories: physical pain and anxiety, the impact of past experiences, the importance of pre-operational preparations, the effect of hospitalization and attitudes towards alternative pain relief methods. The results showed that the postoperative pain experience is individual and depends on many factors. Pain and anxiety postoperatively is impossible to distinguish from each other and the causal relationship is not always clear. Other findings are that the nurse, in pain assessment, seldom takes anxiety and other psychological factors into account. The patients' attitudes towards alternative methods of pain relief were positive, as it was considered to provide relaxing and there fore pain relieving effect. In order to improve the postoperative pain experience, it would be desirable if the nurse in the nursing work had in mind the psychological factors that influence the postoperative pain. The use of alternative pain relief methods as a supplement to the pharmacological pain treatment could possibly also affect the experience of pain positively