Punktgittertolkning av brandområdet i Västmanland

Efter branden i Västmanland i augusti 2014 uppdrog Skogsstyrelsen åt SLU att utföra en punktgittertolkning för att ta fram statistik över den brandskadade skogen. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå under oktober månad 2014. Sammantaget, så har 2062 provytor med 10 m radie och 300 m mellanrum tolkats i flygbilder från strax före och efter branden. Arbetet har utförts i fotogrammetrisk arbetsstation. Denna rapport redovisar använda metoder samt en första sammanställning av statistik. Från den levererade databasen kan sedan ytterligare analyser göras. Databasen lämpar sig även för framtida uppföljning samt kombination med andra datakällor. Resultaten enligt denna undersökning visar bland annat att ca 13 100 ha berördes av branden, varav 9576 ha bedömdes som produktiv skogsmark. Av den produktiva skogsmarken var marken brandskadad på 98 % av ytan. Skadorna i trädkronorna fördelade sig enligt följande: 4 % av arealen hade inga tolkade skador i trädkronorna; för 23 % av arealen bedömdes mindre än hälften av trädkronornas barr eller löv vara döda; för 52 % av arealen bedömdes mer än hälften av trädkronornas barr/löv vara döda men fortfarande ha delar av kronan kvar. Resterande 25 % av skogsmarksarealen omfattades av kronbrand (viss del grenar kan finnas kvar men inga barr/löv). Virkesförrådet i de två kraftigaste skadeklasserna (> 50 % av kronan skadad, eller kronbrand) uppskattades till ca 917 400 m3sk, medan virkesförrådet i områden med högst 50 % kronskador omfattade ca 344 100 m3sk. Den talldominerade skogen är mest skadad och den lövdominerade skogen och blandskogarna är mindre skadad. Resultaten i denna rapport bygger helt på mätning och bedömning i flygbilder och ingen efterföljande kontrollinventering har gjorts. Av tidsskäl har heller inga referensytor innan bildtolkningen varit möjliga att få fram. Det finns därför risk att det kan förekomma systematiska fel, t.ex. i uppskattningen av virkesförråden. Dessa uppgifter bör därför användas med viss försiktighet. Eventuell kontrollinventering kan bara utföras i den buffertzon utanför brandområdet som också inventerats. Det har även gjorts en kartering av yttergränsen för det område som bedömts som brandpåverkat på uppdrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Denna gräns bygger på både bildtolkning och fältbesök. Skogsstyrelsen beslutade att bara punkter inom denna gräns ska ingå i beräkningarn

Kyoto - ENFORMA

Även om mindre än 0,1 % Sveriges landareal avskogas årligen är korrekta uppgifter om den avskogade arealen viktiga . Dels är denna uppgift obligatorisk vid rapportering enligt Kyoto protokollet, dels berörs relativt stora mängder kol av avskogningen (ca 1 M ton C per år). Den lilla andelen avskogad areal gör också att skattningen med ett systematiskt stickprov som Riksinventeringen av skog kan få stora medelfel Skogsvårdsorganisationen (SVO) karterar årligen landets ca 50 000 nya hyggen. Karteringen utförs på de lokala SVO distrikten med hjälp av årliga satellitbilder,, avverkningsanmälningar som är lagrade i ett geografiskt informationssystem; samt lokal-kännedom och fältbesök. I denna pilotstudie undersöks om SVO’s rutiner för kartering av nya avverkningar också skulle kunna användas för skattning av avskogad areal enligt Kyoto protokollet. Resultatet från ett tolkningsförsök i denna studie som utgick från kända förändringar visar att endast 1 av 25 avskogningar missades av en tolkare som inte kände till förändringarna i förväg. Resultatet från ett andra försök, där förändringar istället söktes på samma sätt som vid en operationell användning visade att endast 2 av 28 karterade förändringar vid fältkontroll ej kunde anses vara förändringar enligt Kyoto-protokollet. Detta förutsatt att bilderna är molnfria och tolkningen görs under skogsmask1. Sedan tidigare vet vi att avgränsningsnoggrannheten i genomsnitt är god vid kartering av avverkningar med SVO’s ENFORMA2-verktyg för skillnadsanalys i satellitbilder. I denna studie fann vi också att den nuvarande versionen av ENFORMA-verktyget inte är lämpat för kartering av vägar. Detta är naturligt, eftersom programmet har en funktion som automatiskt tar bort mycket långsmala objekt. De nya vägarna syns dock väl vid manuell tolkning av bilder från två olika år och det finns andra program som är lämpade för en halvautomatisk kartering av dem. I rapporten föreslås att karteringen av avskogningar kan göras för ett systematiskt sampel av kartblad om 5 km * 5 km. Karteringen bör stratifieras3 med avseende på närhet till större tätort. För de utlottade kartbladen karteras alla misstänkta avskogningar noggrant. Antalet misstänkta avskogningar förväntas vara i storleksordningen 0,5 per kartblad och år. Förändringarnas orsak tolkas mot bakgrund av avverkningsanmälningar och lokalkännedom. För alla återstående objekt med oklar orsak till förändringarna görs sedan besök i fält eller så tas en kontakt med markägaren. Med ett sampel om 1200 kartblad, så uppskattas kostnaden för denna karatering inklusive fältbesöken till ca 1 milj kr per år. Översiktliga kalkyler visar att medelfelet för den årliga arealen avskogning med denna design blir ca 10 % för en 1-års mängd. En alternativ möjlighet är att använda ett liknande förfarande för kartering av alla avskogningar efter den första åtagandeperioden 2008-2012. Karteringen skulle då också kunna göras på regionnivå inom skogsvårdsorganisationen. Fördelarna med detta alternativ är att goda skattningar, mindre än 5 % medelfel från sampling designen, skulle erhållas med en engångsinsats och med färre inblandade SVO tjänstemän. Nackdelarna är att årliga skattningar ej erhålls och att lokalkännedomen hos SVO distrikten och samordningsmöjligheterna med den årliga ENFORMA analysen ej tas tillvara. Eftersom felkällorna är olika kan resultatet också skilja mellan den RIS baserade och den ENFORMA baserade metoden för avskogningsskattning. 1 Skogsmask är ett digitalt rasterdataskikt som visar vilka områden som enligt Lantmäteriets allmänna kartor (i skala 1:50 000 eller där denna inte finns, i skala 1:100 000) räknas som skogsmark. 2 ENFORMA är ett PC baserat system för att betrakta satellitbilder och göra skillnadsanalyser mellan satellitbilder från olika år, det är speciellt anpassat till SVO’s Kotten system där avverkningsanmälningar hanteras. ENFORMA utvecklades av Rymdbolagets fjärranlysgrupp inom ramen för ett EU projekt och underhålls av samma grupp som numera heter METRIA Miljöanalys. 3 Vid stratifiering görs ett tätare sampelutlägg inom områden där det kan antas finnas mera förändringar, skattningarna för olika strata vägs sedan samman

Produktionssystem för nötkött : inhysningssystem, arbetsmiljö, djurmiljö, växtnäringscirkulation, utfordring, ekonomi

Den förestående frikopplingen av djurbidrag kommer att minska intäkterna i nötköttsproduktionen. Ett eventuellt högre avräkningspris för köttet till följd av bättre marknadsbalans inom EU torde endast i ringa grad kompensera bortfallet av bidrag. Utan målmedvetna och kraftfulla utvecklingsåtgärder från både näringen och de politiska beslutsfattarna kommer därför nötköttsproduktion och antalet betesdjur sannolikt att minska betydligt i Sverige. Den förestående reformen av EU:s jordbrukspolitik kan emellertid, rätt utnyttjad, också skapa utvecklingsmöjligheter inom nötköttsproduktionen. Frikopplingen av arealbidragen till bl. a. spannmålsodling minskar nämligen alternativkostnaden för åkermark som kan användas för produktion av bete och vintergrovfoder till köttdjur. Även på gårdar som slutar med mjölkproduktion friställs mark lämpad för nötköttsproduktion. Detta kan göra det möjligt att skapa stora nötköttsbesättningar baserade på befintliga betesmarker och åkermark som kommer att sakna lönsam alternativ användning. På så sätt kan arbets- och maskinkostnaderna per kg producerat kött minska tack vare storleksfördelar. En expansion av nötköttsproduktionen kräver dock i många fall nya byggnader och dessa får inte vara för dyra om investeringen skall bli lönsam. Det rimligt att anta att nivån på miljöersättningen för betesmarkerna i överskådlig framtid kommer att ligga på minst nuvarande nivå. Detta i kombination med lägre alternativkostnad för mark torde stärka den relativa konkurrenskraften hos extensiva produktionsmodeller med stor betesandel. Föreliggande rapport är därför inriktad på sådana produktionsmodeller. Projektets huvudsyfte är att beskriva och analysera system för betesbaserad nötköttsproduktion med övervintring i oisolerad byggnad eller utomhus samt att beräkna lönsamheten vid nyinvestering i sådan produktion. Ett delsyfte är att identifiera behov av ytterligare forskning för att förbättra produktionens ekonomiska och miljömässiga hållbarhet. Målgrupper för rapporten är producenter, rådgivare och forskningsfinansiärer samt politiker och myndigheter, vilka utformar de regler som påverkar nötköttsproduktionens förutsättningar. Arbetet omfattar beskrivning av olika inhysningssystem samt djurhantering, arbetsmiljö, djurmiljö, utfodring, växtnäringscirkulation, miljökonsekvenser, arbetsbehov och ekonomi i dessa system. Beskrivning och analys omfattar följande besättningstyper: 30 dikor och uppfödning av rekryteringskvigor 150 dikor och uppfödning av rekryteringskvigor 30 årsproducerade slaktungnöt av köttras med två övervintringar 150 årsproducerade slaktungnöt av köttras med två övervintringar Det förutsätts att besättningarna ligger i Mellansverige i område där det finns marginell åkermark samt naturbetesmark. Tjurkalvarna kastreras och föds upp som stutar med stor betesandel. I samtliga besättningar antas att djuren har fri tillgång till grovfoder. För varje besättningstyp behandlas följande system för djurens övervintring: Oisolerad byggnad med liggbås (”liggbås”) Oisolerad byggnad med djupströbädd och gödselgång (”djupströbädd”) Öppen ligghall med ströbädd samt rastgård (”ströbädd med rastgård”) Tak i vindskyddat läge med utfodring utomhus (”utedrift med tak”). Dessutom görs orienterande jämförelser med byggnadslös ranchdrift. Planlösningar redovisas för de olika byggnadsalternativen och investeringskostnader för byggnad inklusive gödselvårds- och hanteringsanläggning beräknas med Jordbruksverkets program KDATA 2003. Investeringskostnaden per diko inklusive rekrytering varierar mellan som högst cirka 50 000 kr (liggbås vid 30 kor) och som lägst 15 000-20 000 kr (utedrift med tak vid 30 kor och ströbädd med rastgård vid 150 kor). Årskostnaden för avskrivning, ränta och underhåll utgör cirka 10 % av investeringskostnaden. Kostnaderna per vidareuppfött slaktungnöt med två övervintringar är i samma storleksordning som årskostnaden per ko – alltså 1 500-5 000 kr. För de dyrare byggnadsalternativen överskrider de beräknade byggnadskostnaderna i dikoproduktionen och vidareuppfödningen den totala köttintäkten för slaktdjuren. Beräkningar visar att investeringskostnaderna kan sänkas betydligt genom enklare utförande av byggnaderna. Systemen med liggbås, djupströbädd och ströbädd med rastgård har goda förutsättningar att fungera bra med hänsyn till djurhantering, arbetsmiljö och djurmiljö, möjligen med undantag för liggbåssystemet vid kalvning. Krav beträffande markförhållanden, naturliga väderskydd och skötsel för att även de billiga systemen utedrift med tak och byggnadslös ranchdrift skall fungera bra diskuteras i rapporten. Genomsläpplig, kuperad mark i anslutning till vindskyddande skog, tillräckligt stor yta per djur, torrt och kallt klimat samt personal med gott djuröga är några viktiga faktorer i sammanhanget. Generella regler för hur djur skall hanteras för att minimera riskerna för skötare och djur beskrivs. Härvid betonas behovet av ändamålsenliga djurhanteringsanläggningar vid behandling, vägning, sortering och utlastning. Stora besättningar förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för att skaffa sådana anläggningar, liksom för att ha minst två erfarna personer som arbetar tillsammans vid riskabla arbetsmoment. Ur djurmiljösynpunkt är säker fodertillgång även för djur med låg rangordning och förhållandena vid kalvningen viktiga faktorer. Fri tillgång till grovfoder och tillräckligt många ätplatser är därför viktiga liksom torr och ren halmbädd i kalvningsbox och kalvgömma vid kalvning inomhus. I ranchdrift bör man vintertid sprida grovfodret i strängar över en större markyta, så att djuren kan stå utspridda och äta, och kalvningen bör ske under varm årstid i detta system. En litteraturgenomgång av klimatets effekt på djuren visar att tillväxt och foderutnyttjande kan försämras vid både köld- och värmestress. Risken för köldstress är störst för kalvar födda på vintern i oisolerade stallar eller i utedrift, och risken för värmestress är störst för snabbt växande ungnöt i varm miljö. För att förebygga köldstress är det viktigt att djuren har tillgång till torr och ren liggplats och att de vid kall väderlek får foder som antingen är ofruset eller har låg vattenhalt. I foderavsnittet påtalas också vikten av gruppindelning av djuren efter foderbehov samt att varje grupp får ett foder vars näringsinnehåll är anpassat till djurgruppen i fråga. Detta innebär bl a att senare skördat vallfoder ges till lågdräktiga kor och tidigare skördat vallfoder ges till högdräktiga och digivande kor. Överutfodring med protein kan leda till onormalt lös träck, samtidigt som risken för kväveförluster ökar. I rapportens miljöavsnitt behandlas åtgärder för att förbättra utnyttjandet av gödselns växtnäring och minimera riskerna för vatten- och luftförorening. Liggbåssystemet, där huvuddelen av gödseln hanteras i flytande form, är bäst i dessa avseenden. Detta är en fördel särskilt i ekologiskt jordbruk, där förlorad växtnäring inte kan ersättas med inköpt mineralgödsel. I system med djupströ- och ströbäddsgödsel blir ammoniakförlusterna stora. Vid utedrift, där djuren koncentreras på en liten icke hårdgjord yta, blir växtnäringsförlusterna stora. Utedrift med tak passar därför inte i eutrofieringskänsliga områden, men kanske på lämpliga marker i t ex inre Svealand och Norrlands inland, särskilt om huvuddelen av gödseln samlas upp och/eller avrinnande vatten passerar lämpligt vegetationsfilter innan det når känsliga vattensystem. För gårdar som inte kan övervintra djuren i ”utedrift med tak” eller ”ranchdrift utan byggnader” på grund av för liten areal, olämpliga markförhållanden eller brist på naturliga väderskydd, är alternativet ”öppen ligghall med ströbädd samt rastgård” ett bra inhysningssystem. Extensiv ranchdrift, där djuren fördelas på stora arealer under vinterhalvåret genom att deras utfodringsplatser fortlöpande flyttas, ger upphov till mindre kväveförorening per ha än t ex spannmålsodling. Dikobaserad nötköttsproduktion kommer att få allt större betydelse för den inhemska nötköttsproduktionen och betesberoende naturvården i takt med att antalet mjölkkor och mjölkraskalvar minskar. För att nya generationer lantbrukare skall bygga upp nötköttsbesättningar i den omfattning som krävs för att tillgodose vår framtida efterfrågan på inhemskt nötkött och naturvårdsbete fordras troligen att produktionen ger minst lantarbetarlön för insatt arbete och låneränta plus riskpremie till investeringar. I företagsekonomiska kalkyler beräknas möjligheterna för en nystartare att uppnå full kostnadstäckning vid dessa lönsamhetskrav vid nybyggnad. I grundkalkylen ger samtliga undersökta byggnadsalternativ och produktionsmodeller stora underskott. Vid en ersättning på drygt 3000 kr per ha naturbetesmark och stor andel naturbete kan dock 150 dikor eller lika många stutar ge full kostnadstäckning så länge handjursbidragen delvis är kopplade till produktionen. För att 30-djursbesättningarna skall ge full kostnadstäckning fordras den billigaste byggnadslösningen (utedrift med tak), drygt 3000 kr per ha ersättning till naturbetesmark, stor naturbetesandel, delvis kopplat handjursbidrag samt ekostöd och kompensationsbidrag. Om stor andel naturbete eller krav förknippade med ekostöd resulterar i lägre djurtillväxt eller högre kostnader försämras naturligtvis möjligheterna att nå full kostnadstäckning. Analysen visar att frikopplingen av djurbidragen innebär att de ekonomiska förutsättningarna för produktion av nötkött i Sverige försämras. Dagens konventionella byggnadstyper och vanliga besättningsstorlekar blir mycket olönsamma vid marknadsmässiga krav på arbets- och kapitalersättning när det krävs nyinvesteringar. För att nötköttsproduktionen och naturvårdsbetet skall bibehållas och expandera krävs väsentligt högre investeringsbidrag, kompensationsbidrag och miljöersättning och/eller nya produktionssystem med lägre investeringskostnader. Förenklat utförande av konventionella byggnader kan leda till besparingar. För större besparingar krävs dock radikala lösningar såsom ”utedrift med tak” och ”ranchdrift utan byggnader”. Osäkerheten i nuvarande läge med dessa system är bristande kunskap kring djur- och arbetsmiljö samt inverkan på den yttre miljön. Här krävs forskningsresurser för att utveckla svensk nötköttsproduktion mot en framtida ekonomiskt och miljömässigt hållbar produktion

Climate regulation, energy provisioning and water purification:quantifying ecosystem service delivery of bioenergy willow grown on riparian buffer zones using life cycle assessment

Whilst life cycle assessment (LCA) boundaries are expanded to account for negative indirect consequences of bioenergy such as indirect land use change (ILUC), ecosystem services such as water purification sometimes delivered by perennial bioenergy crops are typically neglected in LCA studies. Consequential LCA was applied to evaluate the significance of nutrient interception and retention on the environmental balance of unfertilised energy willow planted on 50-m riparian buffer strips and drainage filtration zones in the Skåne region of Sweden. Excluding possible ILUC effects and considering oil heat substitution, strategically planted filter willow can achieve net global warming potential (GWP) and eutrophication potential (EP) savings of up to 11.9 Mg CO2e and 47 kg PO4e ha−1 year−1, respectively, compared with a GWP saving of 14.8 Mg CO2e ha−1 year−1 and an EP increase of 7 kg PO4e ha−1 year−1 for fertilised willow. Planting willow on appropriate buffer and filter zones throughout Skåne could avoid 626 Mg year−1 PO4e nutrient loading to waters

The hip fracture incidence curve is shifting to the right: A forecast of the age-quake

Background The number of hip fractures has doubled in the last 30–40 years in many countries. Age-adjusted incidence has been reported to be decreasing in Europe and North America, but is there a decreasing trend in all age groups

Dissolution behaviour of silicon nitride coatings for joint replacements

In this study, the dissolution rate of SiNx coatings was investigated as a function of coating composition, in comparison to a cobalt chromium molybdenum alloy (CoCrMo) reference. SiNx coatings with N/Si ratios of 0.3, 0.8 and 1.1 were investigated. Electrochemical measurements were complemented with solution (inductively coupled plasma techniques) and surface analysis (vertical scanning interferometry and x-ray photoelectron spectroscopy). The dissolution rate of the SiNx coatings was evaluated to 0.2–1.4 nm/day, with a trend of lower dissolution rate with higher N/Si atomic ratio in the coating. The dissolution rates of the coatings were similar to or lower than that of CoCrMo (0.7–1.2 nm/day). The highest nitrogen containing coating showed mainly Si–N bonds in the bulk as well as at the surface and in the dissolution area. The lower nitrogen containing coatings showed Si–N and/or Si–Si bonds in the bulk and an increased formation of Si–O bonds at the surface as well as in the dissolution area. The SiNx coatings reduced the metal ion release from the substrate. The possibility to tune the dissolution rate and the ability to prevent release of metal ions encourage further studies on SiNx coatings for joint replacements

Tissue- and hormone- dependent progesterone receptor distribution in the rat uterus

BACKGROUND: Estradiol (E2) and progesterone (P) are well known regulators of progesterone receptor (PR) expression in the rat uterus. However, it is not known which receptor subtypes are involved. Little knowledge exist about possible differences in PR regulation through ERalpha or ERbeta, and whether the PR subtypes are differently regulated depending on ER type bound. Thus, in the present study PR immunostaining has been examined in uteri of ovariectomized (ovx) rats after different treatments of estrogen and P, in comparison with that in immature, cycling, and pregnant animals. METHODS: The uteri were collected from 1) ovx rats treated with E2 and/or P; 2) immature rats, intact cycling rats and animals pregnant day 8 and 18; 3) ovx rats treated with E2 or an estrogen receptor (ER)alpha agonist or an ERbeta agonist. Two antibodies were used, one detecting PRA+B and another one specific for PRB. Real-time PCR was used to determine mRNA levels for PRAB and PRB in experiment 3. RESULTS: In stroma and myometrium faint staining was detected in ovx controls (OvxC), whereas E2 treatment resulted in strong staining. In contrast to this, in luminal epithelium (LE) the staining was strong in the OvxC group, whereas E2 treatment during the last 24 hrs before sacrifice caused a decrease. Similar to OvxC the LE of the immature animals was strongly stained. In the pregnant rats LE was negative, well in agreement with the results seen after E2 treatment. In the pregnant animals the stroma and decidua was strongly stained for PRAB, but only faint for PRB, indicating that PRA is the most expressed isoform in this state. The increase in stromal and myometrial immunostaining after E2 treatment was also found after treatment with the ERalpha agonist PPT. The ERbeta agonist DPN caused a decrease of the PR mRNA levels, which was also found for PRAB and PRB immunostaining in the GE. CONCLUSION: Stromal and myometrial PRAB levels are increased via ERalpha, as shown by treatment with E2 and the ERalpha agonist PPT, while the levels in LE are decreased. The uterine stroma of pregnant rats strongly expressed PRAB, but very little PRB, which is different to E2 treated ovx animals where both PRAB and PRB are strongly expressed. The ERbeta agonist DPN decreased the mRNA levels of PRAB and PRB, as well as the PRAB protein level in GE. These results suggest that ERbeta signals mainly down-regulate PR levels in the epithelial cells. ERalpha, on the other hand, up-regulates PR levels in the stroma and myometrium while it decreased them in LE. Thus, the effects from E2 and PPT on the mRNA levels, as determined by PCR, could be annihilated since they are increased and decreased depending on cell type. The distribution and amount of PR isoforms strongly depend on the hormonal milieu and cell type within the rat uterus

Elevers uppfattningar och tankar om betyg

Jag har ofta noterat att när jag lämnat tillbaka prov och meddelat provresultat är eleverna angelägna om att få veta vilket betyg som deras resultat skulle ge. I år 7 får man inte prata någonting om betyg med eleverna. När jag meddelar eleverna detta skapar det en besvikelse och frustration hos dem. Jag har genomfört en enkätundersökning med elever från klasser i år 7 i den obligatoriska skolan för att ta reda på deras åsikter om betyg och hur de tror att betyg påverkar dem. Min undersökning visar att betyg spelar stor roll för elever och påverkar dem, både positivt och negativt. Många redovisar att betygen påverkar deras självförtroende och självbild. Man uppger också att betyg skapar en konkurrens mellan elever. Min undersökning visar också att eleverna har en positiv grundinställning till betyg. En majoritet anser att betygen har en motiverande funktion och att de lär sig mer med betyg än de skulle ha gjort annars. Man uppger också att man känner stress över skolan och betygen.Jag har också jämfört svaren i min undersökning med resultaten från andra undersökningar där eleverna är äldre och redan får betyg. När jag jämförde resultaten kunde jag konstatera att elever i år 7 och äldre elever från de andra undersökningarna hade en förvänansvärt likartad uppfattning om betygen och dess effekterNyckelord: betyg, elever, konkurrens, motivation, självförtroende, stress,I have often noticed that when I’ve returned tests and notified the pupils about their results, they are anxious to know what grade their result corresponds to. In the 7th grade, you are not allowed to talk about grades with the pupils. When I have to tell them that, the pupils often get frustrated and disappointed. I have committed a survey with pupils from the 7th grade to find out about their thoughts and opinions about grades and how they think that grades will effect them.My survey shows that grades are important for pupils and effects them, both in a positive and in a negative way. Many pupils state that grades effects their confidence and self-esteem. Many pupils also states that grades create competition between them. Many pupils has a fundamentally positive attitude towards grades. A majority means that grades have a motivational function and that they learn more with grades than they else would have done. Pupils also report that they feel stress about school and gradesI have compared the answers in my survey with the results from other surveys where the pupils have been older and are already getting grades. When comparing the results I found that pupils in the 7th grade and the older pupils from the other surveys had a surprisingly big similarity in opnions about grades and their effets.Keywords: competition, confidence, grades, motivation, pupils, stres