34 research outputs found
Reading ability in adults with intellectual and/or communicative disabilities who participate in daily activity centers
Studiens syfte var att undersöka lÀsförmÄga hos vuxna med
intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsÀttning. Gruppen vuxna
med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsÀttning bestod av 66
personer. En kontrollgrupp bestÄende av 36 barn mellan 7 och 12 Är och en
referensgrupp bestÄende av 14 vuxna utan intellektuell eller kommunikativ
funktionsnedsÀttning anvÀndes. Samtliga deltagare fick genomföra ett antal
sprÄk- och lÀsrelaterade uppgifter. Vuxna med intellektuell och/eller
kommunikativ funktionsnedsÀttning fick signifikant lÀgre resultat Àn den
vuxna referensgruppen pÄ samtliga uppgifter och signifikant lÀgre Àn
kontrollgrupp barn pÄ uppgifter som mÀter fonologisk bearbetningsförmÄga.
Det fanns ingen signifikant skillnad mellan vuxna med intellektuell och/eller
kommunikativ funktionsnedsÀttning och kontrollgrupp barn avseende
ordavkodning och lÀsförstÄelse. Resultaten tyder pÄ att lÀsförmÄga hos
vuxna med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsÀttning kan
förutsÀgas utifrÄn individens sprÄkförstÄelse. Dessutom undersöktes adaptiv
anvÀndning av text hos vuxna med intellektuell och/eller kommunikativ
funktionsnedsÀttning. MÄtt pÄ adaptiv anvÀndning av text korrelerade
positivt med lÀsförstÄelse, sprÄkförstÄelse och avkodning.The aim of the study was to examine the reading ability of adults
with intellectual and/or communicative disabilities. The group adults with
intellectual and/or communicative disabilities consisted of 66 individuals.
One control group consisting of 36 children aged 7 to 12 years and one
reference group consisting of 14 adults were used. Participants were given a
number of language and reading related tests. Adults with intellectual and/or
communicative disabilities had significantly lower results than the adult
reference group regarding all tests and significantly lower results than the
child control group regarding phonological processing. There was no
difference between adults with intellectual and/or communicative disabilities
and the child comparison group regarding word decoding and reading
comprehension. This indicates that reading ability of adults with intellectual
and/or communicative disabilities can be predicted by language
comprehension level. Measures for adaptive use of text correlated positively
with reading comprehension, language comprehension and decoding in the
group adults with intellectual and/or communicative disabilities
Kvinnors upplevelser av att leva med ADHD: En kvalitativ studie
Abstract: The purpose of the study was to analyze the experience of being a woman diagnosed with ADHD as an adult. Another aim was to analyze how the women think it would have influenced them, if they had been diagnosed during childhood. In the study, with a qualitatively approach, three women diagnosed with ADHD were interviewed. The data was analyzed with qualitative content analysis. The result shows that the women perceived affirmation when they received their diagnosis but they also pointed out that they had wished to receive the diagnose during childhood to avoid unnecessary suffering. The conclusion of the study was that it is essential to, as early as possible, follow up deviances in children and adolescents. Therefore, there is a need for more knowledge of how symptoms of ADHD in girls present itself. It is reasonable to believe that if healthcare and school have increased knowledge of symptoms of ADHD in girls, then these girls would be diagnosed at an earlier time. Keywords: ADHD, women, girls, treatment, selfâestee
Fiska efter lÀsförstÄelse med metakognitiva strategier
Iden hÀr kunskapsöversikten har vi studerat litteratur som behandlar metakognitiva strategier som hjÀlpmedel vid lÀsförstÄelseundervisningoch dess inverkan pÄ elevernas förstÄelse. Studien innehÄller en bearbetning avsex artiklar som motsvarar syftet med litteraturstudien som Àr att lyfta fram vadaktuell forskning sÀger om olika metakognitiva strategiers möjliga inverkan pÄelevers utveckling av lÀsförstÄelse, samt att se om det i forskningen gÄr atturskilja skillnader i utfall och vad dessa i sÄ fall beror pÄ. Denna studievisar att undervisning om metakognitiva strategier generellt har en positivinverkan pÄ elevers lÀsförstÄelse samt flera olika förmÄgor som kopplas tilllÀsförstÄelse. De förmÄgor som behandlas i forskningen om lÀsförstÄelse Àr: Medvetenheti lÀsningen, Kopplingar i lÀsning, förstÄ syftet med texten och Att förutspÄvad som ska ske i texten. Skillnader i resultat kan dels bero pÄ socioekonomiskstatus, attityder och tidigare kunskaper
Incubator best practice : A framework
Incubators have become a ubiquitous phenomenon in many parts of the world and are viewed as a tool for promoting the development of technology-based growth firms. Considering the large faith and the considerable amounts of money invested in incubators, the identification of best practice incubator models is of importance. Previous incubator assessment literature has tended to emphasise the measurement of incubator outcomes. In this paper, we argue that best practice identification requires a holistic approach, where the goals of the incubators are taken into account and the performance of different incubators are put in relation to their incubator models. In this context, the aim of this paper is to develop a framework that can serve as a basis for identifying best practice incubator models and for more rigorous evaluations of incubator performance. The framework suggested includes three distinguishing model components: selection, business support and mediation. We distinguish between idea-focused selection and entrepreneur-focused selection as well as between âpicking-the-winnersâ and âsurvival-of-the-fittestâ selection. Business support is seen as a continuum from âlaissez-faireâ to âstrong interventionâ. Mediation strategies vary in terms of the type of innovation system in focus: technological, regional or cluster. The framework is applied to 16 Swedish incubators.Original Publication:Anna Bergek and Charlotte Norrman, Incubator best practice: A framework, 2008, Technovation, (28), 1-2, 20-28.http://dx.doi.org/10.1016/j.technovation.2007.07.008Copyright: Elsevier Science B.V., Amsterdam.http://www.elsevier.com/Postprint available at: Linköping University Electronic Presshttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1325
Att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa : Sjuksköterskors erfarenheter pÄ akutmottagning
Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr mÄngsidig och relevanta bedömningsverktyg saknas i sjukvÄrden. VÄrd pÄ akutmottagning ses av en del patienter med psykisk ohÀlsa som ett sista alternativ. Patienter erfar att sjukvÄrdspersonal pÄ akutmottagning Àr dömande. Patienter erfar brister i vÄrd och kommunikation pÄ grund av vÄrdmiljön och tidsbrist hos sjukvÄrdpersonal. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa pÄ akutmottagning. Metod: AllmÀn litteraturöversikt dÀr tio artiklar analyserades, varav Ätta var kvalitativa och tvÄ var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskors yrkeserfarenhet pÄverkade tryggheten i att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa pÄ akutmottagning. Sjuksköterskor erfor svÄrigheter i att kommunicera med patienter med psykisk ohÀlsa pÄ grund av bristande kompetens. Utbildning inom psykisk ohÀlsa önskades sÄledes av sjuksköterskor pÄ akutmottagning. Slutsats: Sjuksköterskor erfor brister i kompetens och utbildning inom omrÄdet psykisk ohÀlsa, vilket begrÀnsade sjuksköterskor att ge en adekvat vÄrd till patienter med psykisk ohÀlsa. Mer utbildning inom Àmnet behövs, vilket kan öka sjuksköterskors trygghet i vÄrd av patienter med psykisk ohÀlsa
Kriget förs nÄgon annanstans : En studie kring coopetition i Stockholms stads forum för hÄllbara fastigheter
Konkurrens och samarbete kan ses som kontraster. Men teorin coopetition menar att dessa kan ske simultant. Studiens syfte aÌr att utoÌka coopetition-faÌltet genom att undersoÌka ett branschforum och hur samarbete och konkurrens kring haÌllbarhet upplevs av konkurrerande fastighetsbolag. En fallstudie paÌ Stockholms stads Forum foÌr haÌllbara fastigheter har genomfoÌrts. Studien bestaÌr av sex semistrukturerade intervjuer med en projektledare foÌr forumet och fem bolagsrepresentanter. Det teoretiska ramverk som anvaÌnts aÌr processdelen ur Bengtsson & Raza-Ullahs (2016) modell. Studien tyder paÌ att processen aÌr dynamisk, men innehaÌller mindre utmaningar och aÌr mindre komplex aÌn vad teorin beskriver. Det gaÌr inte heller att identifiera naÌgon spaÌnning. Samtidighet sker i tid, men inte i rum. I denna studie aÌr haÌllbarhet ett omraÌde daÌr det aÌr relativt laÌtt att samarbeta med konkurrenter. Avslutningsvis staÌller sig studien fraÌgande till vad det egentligen innebaÌr att samarbete och konkurrens ska ske samtidigt samt hur det tar sig i uttryck.
"Now everybody is talking about the collegial learning, it's very popular!" : a qualitative study about collegial learning in teams at preschools.
Kollegialt lÀrande Àr ett begrepp som Àr aktuellt och ligger i tiden. Det talas överlag mycket om barns lÀrande i förskolan men inte mycket om arbetslagets lÀrande, vilket det kollegiala lÀrandet handlar om. Förskolan kÀnnetecknas av att personalen arbetar i arbetslag och har ansvar för en gemensam barngrupp. Arbetslaget har utifrÄn styrdokument ett gemensamt uppdrag att arbeta efter i förskolan. Personalen i arbetslaget ses som förskolans viktigaste resurs och dess kompetens Àr avgörande för verksamhetens kvalité. Arbetet i förskolan prÀglas av kommunikation och samarbete mellan personalen i arbetslaget, en kollegialitet. Kollegialt lÀrande, eller lÀrande i arbetslag, kan ses som informellt lÀrande dÄ det kollegiala lÀrandet handlar om att lÀra i vardagssituationer tillsammans med andra: lÀra av och med varandra. Begreppet kollegialt lÀrande kan beskrivas pÄ olika sÀtt, bland annat kan det Àven benÀmnas som kollektivt lÀrande samt Professional Learning Communities (PLC). Tidigare forskning visar pÄ olika faktorer som gör det möjligt för kollegialt lÀrande, bland annat att det krÀvs stöd frÄn chefer samt vikten av att det förs diskussioner i arbetslag. Hinder som kan ses finnas för det kollegiala lÀrandet utifrÄn tidigare forskning Àr bland annat tidbrist, stora barngrupper samt gruppsammanhÄllningen i arbetslaget. Studien bygger pÄ den sociokulturella teorin kring lÀrande av Vygotskij, samt den pragmatiska psykologin av Dewey.Syftet med undersökningen var att undersöka hur förskollÀrare upplever arbetet med kollegialt lÀrande i arbetslag i förskolan. FrÄgestÀllningarna var vad begreppet kollegialt lÀrande betyder för förskollÀrare samt vilka möjligheter respektive hinder de upplever kring kollegialt lÀrande i arbetslag.Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning och genomfördes med intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex förskollÀrare som arbetade i olika arbetslag pÄ olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar hur kollegialt lÀrande Àr ett begrepp som kan beskrivas pÄ olika vis. En majoritet av förskollÀrarna beskriver begreppet som att lÀra av och med varandra. Att delge varandra kunskaper samt att ge feedback och positiv beröm var andra definitioner som kom fram i undersökningen. NÄgra förskollÀrare hade svÄrt att definiera begreppet. Flera nÀmner Àven hur de ser aktionsforskning som kollegialt lÀrande. I undersökningen framkom olika faktorer som möjliggör eller hindrar det kollegiala lÀrandet. MÄnga förskollÀrare beskriver hur diskussioner och möjligheten att ta in andras perspektiv pÄverkar det kollegiala lÀrandet. Att kÀnna stöd av varandra samt att kÀnna en trygghet och tillit i arbetslaget framkom som faktorer som möjliggör det kollegiala lÀrandet. Tid var en faktor som alla förskollÀrare talade om sÄvÀl som ett hinder som en möjlighet för det kollegiala lÀrandet
"Ah, jag fattar" : En kvalitativ studie om spelinstruktioner och lÀsförstÄelsestrategier
Skriftliga instruktioner ingÄr i flera Àmnen, trots det ligger fokus i undervisningen kring instruktioner mer pÄ deras uppbyggnad Àn pÄ förstÄelsen av dem. Problemet som uppmÀrksammats Àr att elever inte fÄr arbeta med förstÄelsen av instruktioner i lÀsförstÄelsearbetet i tillrÀckligt stor utstrÀckning. UtifrÄn detta problem har syftet med studien varit att undersöka hur elever sjÀlva skapar förutsÀttningar för att förstÄ de instruktioner de arbetar med genom att applicera och anpassa lÀsförstÄelsestrategier till spelinstruktioner. Den frÄgestÀllning som besvaras i studien Àr: Vilka lÀsförstÄelsestrategier synliggörs av elever dÄ de klargör spelinstruktioner nÀr de spelar spel?  Studien ser lÀrande genom ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande sker i samspel med andra. De lÀsförstÄelsestrategier som undersöks i denna studie ingÄr i ett undervisningsmaterial för lÀsförstÄelse, som bygger pÄ forskning om metakognition och undervisningsmetoderna Reciprocal Teaching, Transactional Strategies Instruction och Questioning the Author. FrÄgestÀllningen har besvarats med empiri som samlats in genom en kvalitativ studie med observation som metod. Studien visar att elever anvÀnder stöd frÄn gruppen, stöd frÄn lÀraren och stöd frÄn spelskaparna för att klargöra spelinstruktioner nÀr de spelar kortspel och brÀdspel