Cardiovascular disease, obesity, and type 2 diabetes in children born after assisted reproductive technology: A population-based cohort study

Peer reviewe

Reading ability in adults with intellectual and/or communicative disabilities who participate in daily activity centers

Studiens syfte var att undersöka läsförmåga hos vuxna med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsättning. Gruppen vuxna med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsättning bestod av 66 personer. En kontrollgrupp bestående av 36 barn mellan 7 och 12 år och en referensgrupp bestående av 14 vuxna utan intellektuell eller kommunikativ funktionsnedsättning användes. Samtliga deltagare fick genomföra ett antal språk- och läsrelaterade uppgifter. Vuxna med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsättning fick signifikant lägre resultat än den vuxna referensgruppen på samtliga uppgifter och signifikant lägre än kontrollgrupp barn på uppgifter som mäter fonologisk bearbetningsförmåga. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan vuxna med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsättning och kontrollgrupp barn avseende ordavkodning och läsförståelse. Resultaten tyder på att läsförmåga hos vuxna med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsättning kan förutsägas utifrån individens språkförståelse. Dessutom undersöktes adaptiv användning av text hos vuxna med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsättning. Mått på adaptiv användning av text korrelerade positivt med läsförståelse, språkförståelse och avkodning.The aim of the study was to examine the reading ability of adults with intellectual and/or communicative disabilities. The group adults with intellectual and/or communicative disabilities consisted of 66 individuals. One control group consisting of 36 children aged 7 to 12 years and one reference group consisting of 14 adults were used. Participants were given a number of language and reading related tests. Adults with intellectual and/or communicative disabilities had significantly lower results than the adult reference group regarding all tests and significantly lower results than the child control group regarding phonological processing. There was no difference between adults with intellectual and/or communicative disabilities and the child comparison group regarding word decoding and reading comprehension. This indicates that reading ability of adults with intellectual and/or communicative disabilities can be predicted by language comprehension level. Measures for adaptive use of text correlated positively with reading comprehension, language comprehension and decoding in the group adults with intellectual and/or communicative disabilities

Kvinnors upplevelser av att leva med ADHD: En kvalitativ studie

Abstract: The purpose of the study was to analyze the experience of being a woman diagnosed with ADHD as an adult. Another aim was to analyze how the women think it would have influenced them, if they had been diagnosed during childhood. In the study, with a qualitatively approach, three women diagnosed with ADHD were interviewed. The data was analyzed with qualitative content analysis. The result shows that the women perceived affirmation when they received their diagnosis but they also pointed out that they had wished to receive the diagnose during childhood to avoid unnecessary suffering. The conclusion of the study was that it is essential to, as early as possible, follow up deviances in children and adolescents. Therefore, there is a need for more knowledge of how symptoms of ADHD in girls present itself. It is reasonable to believe that if healthcare and school have increased knowledge of symptoms of ADHD in girls, then these girls would be diagnosed at an earlier time. Keywords: ADHD, women, girls, treatment, self‐estee

Fiska efter läsförståelse med metakognitiva strategier

Iden här kunskapsöversikten har vi studerat litteratur som behandlar metakognitiva strategier som hjälpmedel vid läsförståelseundervisningoch dess inverkan på elevernas förståelse. Studien innehåller en bearbetning avsex artiklar som motsvarar syftet med litteraturstudien som är att lyfta fram vadaktuell forskning säger om olika metakognitiva strategiers möjliga inverkan påelevers utveckling av läsförståelse, samt att se om det i forskningen går atturskilja skillnader i utfall och vad dessa i så fall beror på. Denna studievisar att undervisning om metakognitiva strategier generellt har en positivinverkan på elevers läsförståelse samt flera olika förmågor som kopplas tillläsförståelse. De förmågor som behandlas i forskningen om läsförståelse är: Medvetenheti läsningen, Kopplingar i läsning, förstå syftet med texten och Att förutspåvad som ska ske i texten. Skillnader i resultat kan dels bero på socioekonomiskstatus, attityder och tidigare kunskaper

Incubator best practice : A framework

Incubators have become a ubiquitous phenomenon in many parts of the world and are viewed as a tool for promoting the development of technology-based growth firms. Considering the large faith and the considerable amounts of money invested in incubators, the identification of best practice incubator models is of importance. Previous incubator assessment literature has tended to emphasise the measurement of incubator outcomes. In this paper, we argue that best practice identification requires a holistic approach, where the goals of the incubators are taken into account and the performance of different incubators are put in relation to their incubator models. In this context, the aim of this paper is to develop a framework that can serve as a basis for identifying best practice incubator models and for more rigorous evaluations of incubator performance. The framework suggested includes three distinguishing model components: selection, business support and mediation. We distinguish between idea-focused selection and entrepreneur-focused selection as well as between “picking-the-winners” and “survival-of-the-fittest” selection. Business support is seen as a continuum from “laissez-faire” to “strong intervention”. Mediation strategies vary in terms of the type of innovation system in focus: technological, regional or cluster. The framework is applied to 16 Swedish incubators.Original Publication:Anna Bergek and Charlotte Norrman, Incubator best practice: A framework, 2008, Technovation, (28), 1-2, 20-28.http://dx.doi.org/10.1016/j.technovation.2007.07.008Copyright: Elsevier Science B.V., Amsterdam.http://www.elsevier.com/Postprint available at: Linköping University Electronic Presshttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1325

Att vårda patienter med psykisk ohälsa : Sjuksköterskors erfarenheter på akutmottagning

Bakgrund: Psykisk ohälsa är mångsidig och relevanta bedömningsverktyg saknas i sjukvården. Vård på akutmottagning ses av en del patienter med psykisk ohälsa som ett sista alternativ. Patienter erfar att sjukvårdspersonal på akutmottagning är dömande. Patienter erfar brister i vård och kommunikation på grund av vårdmiljön och tidsbrist hos sjukvårdpersonal. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturöversikt där tio artiklar analyserades, varav åtta var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskors yrkeserfarenhet påverkade tryggheten i att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Sjuksköterskor erfor svårigheter i att kommunicera med patienter med psykisk ohälsa på grund av bristande kompetens. Utbildning inom psykisk ohälsa önskades således av sjuksköterskor på akutmottagning. Slutsats: Sjuksköterskor erfor brister i kompetens och utbildning inom området psykisk ohälsa, vilket begränsade sjuksköterskor att ge en adekvat vård till patienter med psykisk ohälsa. Mer utbildning inom ämnet behövs, vilket kan öka sjuksköterskors trygghet i vård av patienter med psykisk ohälsa

Kriget förs någon annanstans : En studie kring coopetition i Stockholms stads forum för hållbara fastigheter

Konkurrens och samarbete kan ses som kontraster. Men teorin coopetition menar att dessa kan ske simultant. Studiens syfte är att utöka coopetition-fältet genom att undersöka ett branschforum och hur samarbete och konkurrens kring hållbarhet upplevs av konkurrerande fastighetsbolag. En fallstudie på Stockholms stads Forum för hållbara fastigheter har genomförts. Studien består av sex semistrukturerade intervjuer med en projektledare för forumet och fem bolagsrepresentanter. Det teoretiska ramverk som använts är processdelen ur Bengtsson & Raza-Ullahs (2016) modell. Studien tyder på att processen är dynamisk, men innehåller mindre utmaningar och är mindre komplex än vad teorin beskriver. Det går inte heller att identifiera någon spänning. Samtidighet sker i tid, men inte i rum. I denna studie är hållbarhet ett område där det är relativt lätt att samarbeta med konkurrenter. Avslutningsvis ställer sig studien frågande till vad det egentligen innebär att samarbete och konkurrens ska ske samtidigt samt hur det tar sig i uttryck.

"Now everybody is talking about the collegial learning, it's very popular!" : a qualitative study about collegial learning in teams at preschools.

Kollegialt lärande är ett begrepp som är aktuellt och ligger i tiden. Det talas överlag mycket om barns lärande i förskolan men inte mycket om arbetslagets lärande, vilket det kollegiala lärandet handlar om. Förskolan kännetecknas av att personalen arbetar i arbetslag och har ansvar för en gemensam barngrupp. Arbetslaget har utifrån styrdokument ett gemensamt uppdrag att arbeta efter i förskolan. Personalen i arbetslaget ses som förskolans viktigaste resurs och dess kompetens är avgörande för verksamhetens kvalité. Arbetet i förskolan präglas av kommunikation och samarbete mellan personalen i arbetslaget, en kollegialitet. Kollegialt lärande, eller lärande i arbetslag, kan ses som informellt lärande då det kollegiala lärandet handlar om att lära i vardagssituationer tillsammans med andra: lära av och med varandra. Begreppet kollegialt lärande kan beskrivas på olika sätt, bland annat kan det även benämnas som kollektivt lärande samt Professional Learning Communities (PLC). Tidigare forskning visar på olika faktorer som gör det möjligt för kollegialt lärande, bland annat att det krävs stöd från chefer samt vikten av att det förs diskussioner i arbetslag. Hinder som kan ses finnas för det kollegiala lärandet utifrån tidigare forskning är bland annat tidbrist, stora barngrupper samt gruppsammanhållningen i arbetslaget. Studien bygger på den sociokulturella teorin kring lärande av Vygotskij, samt den pragmatiska psykologin av Dewey.Syftet med undersökningen var att undersöka hur förskollärare upplever arbetet med kollegialt lärande i arbetslag i förskolan. Frågeställningarna var vad begreppet kollegialt lärande betyder för förskollärare samt vilka möjligheter respektive hinder de upplever kring kollegialt lärande i arbetslag.Undersökningen är en kvalitativ undersökning och genomfördes med intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare som arbetade i olika arbetslag på olika förskolor i samma kommun.Resultatet visar hur kollegialt lärande är ett begrepp som kan beskrivas på olika vis. En majoritet av förskollärarna beskriver begreppet som att lära av och med varandra. Att delge varandra kunskaper samt att ge feedback och positiv beröm var andra definitioner som kom fram i undersökningen. Några förskollärare hade svårt att definiera begreppet. Flera nämner även hur de ser aktionsforskning som kollegialt lärande. I undersökningen framkom olika faktorer som möjliggör eller hindrar det kollegiala lärandet. Många förskollärare beskriver hur diskussioner och möjligheten att ta in andras perspektiv påverkar det kollegiala lärandet. Att känna stöd av varandra samt att känna en trygghet och tillit i arbetslaget framkom som faktorer som möjliggör det kollegiala lärandet. Tid var en faktor som alla förskollärare talade om såväl som ett hinder som en möjlighet för det kollegiala lärandet

"Ah, jag fattar" : En kvalitativ studie om spelinstruktioner och läsförståelsestrategier

Skriftliga instruktioner ingår i flera ämnen, trots det ligger fokus i undervisningen kring instruktioner mer på deras uppbyggnad än på förståelsen av dem. Problemet som uppmärksammats är att elever inte får arbeta med förståelsen av instruktioner i läsförståelsearbetet i tillräckligt stor utsträckning. Utifrån detta problem har syftet med studien varit att undersöka hur elever själva skapar förutsättningar för att förstå de instruktioner de arbetar med genom att applicera och anpassa läsförståelsestrategier till spelinstruktioner. Den frågeställning som besvaras i studien är: Vilka läsförståelsestrategier synliggörs av elever då de klargör spelinstruktioner när de spelar spel?   Studien ser lärande genom ett sociokulturellt perspektiv, där lärande sker i samspel med andra. De läsförståelsestrategier som undersöks i denna studie ingår i ett undervisningsmaterial för läsförståelse, som bygger på forskning om metakognition och undervisningsmetoderna Reciprocal Teaching, Transactional Strategies Instruction och Questioning the Author. Frågeställningen har besvarats med empiri som samlats in genom en kvalitativ studie med observation som metod. Studien visar att elever använder stöd från gruppen, stöd från läraren och stöd från spelskaparna för att klargöra spelinstruktioner när de spelar kortspel och brädspel