JUMALALLA TÖISSÄ : HENGELLISYYS TYÖHYVINVOINNIN OSANA DIAKONIATYÖNTEKIJÄN TYÖSSÄ

Opinnäytetyön tarkoituksena oli selvittää diakoniatyöntekijöiden käsityksiä hengellisyy-den merkityksestä heidän työhyvinvointiinsa. Tutkimuskysymykset olivat: ”Millä tavoin diakoniatyöntekijät kokevat hengellisyyden vaikuttavan heidän työhyvinvointiinsa?” ja ”Mitkä tekijät vaikuttavat hengellisyyden kokemiseen työhyvinvointia tukevana tai sitä uhkaavana?” Työn tavoitteena oli saada hengellisyyden ja työhyvinvoinnin välisestä suhteesta tietoa, jota voitaisiin hyödyntää diakoniatyöntekijöiden työhyvinvoinnin edis-tämisessä. Opinnäytetyö oli laadullinen tutkimus, jossa haastateltiin kuutta diakoniatyöntekijää kevään 2015 aikana. Teemahaastatteluaineiston analysoinnissa käytettiin aineistolähtöis-tä sisällönanalyysi -menetelmää. Selvityksessä kävi ilmi, että diakoniatyöntekijät kokivat hengellisyyden vaikuttavan työhyvinvointiin sekä edistävästi että heikentävästi. Vaikuttavat tekijät liittyivät henki-löön itseensä ja/tai työyhteisöön. Hengellisyydellä koettiin olevan positiivisia vaikutuksia silloin, kun henkilö koki uskonsa vahvaksi. Kokemukset työyhteisön armollisuudesta ja yhteisen tehtävän toteuttamisesta vaikuttivat myös positiivisesti työhyvinvointiin. Hen-gellisyyden vaikutukset työhyvinvointiin olivat negatiivisia, jos henkilö epäili omaa us-koaan tai sen sopivaa ilmentämistä. Negatiivisesti vaikuttivat myös työyhteisön merkit-tävät erimielisyydet uskontulkinnoista tai uskon ilmentämisestä. Yhteenvetona voidaan sanoa, että hengellisyys näyttelee tärkeää osaa diakoniatyönteki-jän työhyvinvoinnissa. Näyttää siltä, että hengellisyyden voimavaraa ei kuitenkaan vielä ole ymmärretty ottaa aktiivisesti ja suunnitellusti työhyvinvoinnin edistämisen työkaluk-si. Hengellisyyden positiivisten vaikutusten hyödyntämisen lisäksi olisi työhyvinvoinnin kannalta yhtälailla tärkeää keskustella työyhteisössä hengellisyyteen liittyvistä negatiivi-sista tekijöistä. Keskustelun myötä negatiivisten tekijöiden ilmaantumiseen pystyttäisiin puuttumaan yhdessä ja hyvissä ajoin. Opinnäytetyössä esiin nousseita näkökulmia hen-gellisyyden vaikutuksesta työhyvinvointiin voidaan hyödyntää diakoniatyöntekijän työssä, hengellisessä työyhteisössä sekä diakoniatyön ammattiopinnoissa. Avainsanat: hengellisyys, työhyvinvointi, työn voimavarat, diakoniatyöntekijä, kvalita-tiivinen tutkimus.Grip, Tiina and Kung, Cecilia. Influences of spirituality on well-being at work in diaco-nal work. 48 pages, 2 appendices. Language: Finnish. Autumn, 2015. Diaconia University of Applied Sciences. Degree Programme in Nursing, Option in Di-aconal Nursing. Degree: Nurse. The aim of this thesis was to describe how diaconal workers feel spirituality influences their well-being at work. This qualitative study was carried out by interviewing six di-aconal workers in the spring of 2015. The content was analysed by content analysis. According to the results, spirituality seemed to have both positive and negative influences on well-being at work. The influence was positive when the worker felt certainty of her own personal belief. The influence was positive also when the worker felt the whole working community is on the same mission of God. The influence was negative when the worker had doubts of adequate personal belief. The influence was also negative when there was a greater diversity of visions on Christianity among fellow workers. As a conclusion, the results can be used to improve well-being at diaconal work. It is important to learn to use positive influences of spirituality actively. It is equally im-portant to discuss the negative influences within the working community. Keywords: spirituality, well-being at work, diaconal worker, qualitative research

Pedagogers erfarenhet av systematiskt kvalitetsarbete

sammanfattning Arbetets syfte har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Vårt arbete genomsyras av frågan på vilket sätt systematiskt kvalitetsarbete kan bidra till ett utvecklande av den pedagogiska yrkesrollen. Vi har genomfört en kvalitativ studie baserad på intervjuer av sex pedagoger som aktivt arbetar med metoden aktionsforskning på förskolor inom Göteborgsområdet. Vårt samlade material visar på att systematiskt kvalitetsar- bete, att granska sig själv och sin verksamhet, bidrar till ett utvecklande av sin egen yrkesroll och lärarprofessionen i helhet. Resultatet belyser även de dilemman som kan stå som hinder för att utvecklingsarbetet inte kan bedrivas i önskad riktning. Att ägna sig åt utvecklingsarbete ingår idag som ett krav på lärarrollen. Att granska och utvärdera sig själv som pedagog samt den pedagogiska verksamheten på ett effektivt sätt kan vara en väsentlig framtida faktor för en professionalisering av yrkesrollen

The Path From European Climate Law to National Legislation and Implementation Strategy : A comparison of Swedish and Danish legislation in relation to the construction sector

Växthusgasutsläpp är den främsta bidragande faktorn till dagens klimatförändringar och byggsektorn bidrar med nästan en tredjedel av dem. Att reducera utsläppen för att uppnå klimatmålen om klimatneutralitet 2050 är en utmaning för miljölagstiftningen. En viss skillnad i tolkning av EU-lagstiftning uppstår när länder implementerar den i nationell lagstiftning, till följd av att de gett upp en del av sin suveränitet då de är skyldiga att följa dessa krav. Syftet med studien var att undersöka hur stor skillnad i tolkning som uppstår i övergången mellan EU-miljölagstiftning och nationell miljölagstiftning, i relation till byggsektorn, i Sverige och Danmark. Utöver detta syftade studien även till att få en förståelse för hur stor samverkan är för att minska växthusgasutsläppen inom byggsektorn i Öresundsregionen. Metoden utgick från grundad teori och en innehållsanalys av lagstiftnings- samt företagsdokument utfördes för att undersöka den skillnad som uppstår i lagstiftningen. Resultatet visade att det fanns en skillnad i tolkning från EU-lagstiftning till respektive nationell nivå. Tolkningen tyder på faktorer som skillnader i kulturella värderingar och normer av natur och miljö, samarbetsnivåer och strategiska åtgärder för att klara klimatmålen. Vidare framkom det att genomförandestrategierna för att reducera växthusgasutsläppen inom Öresundsregionen var likartade. Slutligen visade resultatet att de viktigaste faktorerna att undersöka i förhållande till studiens syfte rör regionala samarbeten. Greenhouse gas emissions are the main contributing factor to today’s climate change and the construction sector contributes to almost a third of them. Reducing emissions in order to achieve the climate goals regarding climate neutrality in 2050, is a challenge for environmental legislation. A certain difference in interpretation from EU legislation arises when member states implement it into national legislation, due to giving up a part of their sovereignty in order to comply with these requirements. The purpose of this study was to examine the difference in interpretation that arises in the transition between EU environmental legislation and national environmental legislation, in relation to the construction sector, in Sweden and Denmark. In addition, the study aimed to gain an understanding of how collaborative the construction sector in the Øresund region is, when it comes to reducing greenhouse gas emissions. The research method was based in grounded theory and a content analysis of legislative and corporate documents have been carried out to examine the difference in interpretation that arises in the legislation. The results showed that there was a difference in interpretation from EU legislation to each national legislation. The difference in interpretation signifies factors such as differences in cultural values and norms regarding nature and the environment, levels of cooperation and strategic measures to meet the climate goals. Furthermore, the results regarding the implementation strategies in order to reduce greenhouse gas emission in the Øresund region were similar. Finally, the result showed that the most important factors to examine in relation to the research question relates to collaboration within regions.

The Path From European Climate Law to National Legislation and Implementation Strategy : A comparison of Swedish and Danish legislation in relation to the construction sector

Växthusgasutsläpp är den främsta bidragande faktorn till dagens klimatförändringar och byggsektorn bidrar med nästan en tredjedel av dem. Att reducera utsläppen för att uppnå klimatmålen om klimatneutralitet 2050 är en utmaning för miljölagstiftningen. En viss skillnad i tolkning av EU-lagstiftning uppstår när länder implementerar den i nationell lagstiftning, till följd av att de gett upp en del av sin suveränitet då de är skyldiga att följa dessa krav. Syftet med studien var att undersöka hur stor skillnad i tolkning som uppstår i övergången mellan EU-miljölagstiftning och nationell miljölagstiftning, i relation till byggsektorn, i Sverige och Danmark. Utöver detta syftade studien även till att få en förståelse för hur stor samverkan är för att minska växthusgasutsläppen inom byggsektorn i Öresundsregionen. Metoden utgick från grundad teori och en innehållsanalys av lagstiftnings- samt företagsdokument utfördes för att undersöka den skillnad som uppstår i lagstiftningen. Resultatet visade att det fanns en skillnad i tolkning från EU-lagstiftning till respektive nationell nivå. Tolkningen tyder på faktorer som skillnader i kulturella värderingar och normer av natur och miljö, samarbetsnivåer och strategiska åtgärder för att klara klimatmålen. Vidare framkom det att genomförandestrategierna för att reducera växthusgasutsläppen inom Öresundsregionen var likartade. Slutligen visade resultatet att de viktigaste faktorerna att undersöka i förhållande till studiens syfte rör regionala samarbeten. Greenhouse gas emissions are the main contributing factor to today’s climate change and the construction sector contributes to almost a third of them. Reducing emissions in order to achieve the climate goals regarding climate neutrality in 2050, is a challenge for environmental legislation. A certain difference in interpretation from EU legislation arises when member states implement it into national legislation, due to giving up a part of their sovereignty in order to comply with these requirements. The purpose of this study was to examine the difference in interpretation that arises in the transition between EU environmental legislation and national environmental legislation, in relation to the construction sector, in Sweden and Denmark. In addition, the study aimed to gain an understanding of how collaborative the construction sector in the Øresund region is, when it comes to reducing greenhouse gas emissions. The research method was based in grounded theory and a content analysis of legislative and corporate documents have been carried out to examine the difference in interpretation that arises in the legislation. The results showed that there was a difference in interpretation from EU legislation to each national legislation. The difference in interpretation signifies factors such as differences in cultural values and norms regarding nature and the environment, levels of cooperation and strategic measures to meet the climate goals. Furthermore, the results regarding the implementation strategies in order to reduce greenhouse gas emission in the Øresund region were similar. Finally, the result showed that the most important factors to examine in relation to the research question relates to collaboration within regions.

Lärande inom Polismyndigheten som en effekt av arbetsrotation: intervjuer med "arbetsroterade" och deras chefer

Polismyndigheten har som organisation genomgått stora förändringar. För att möta dessa förändringar startade Polismyndigheten i Skåne 1997 ett arbetsrotationsprogram, vilket i kombination med andra kompetensutvecklings-åtgärder syftade till att skapa en lärande organisation. Tanken var att deltagarna i programmet skulle få nya kunskaper och att de skulle sprida sin kunskap och kompetens inom organisationen. Syfte med uppsatsen är att genom en målfri effekt-utvärdering studera vilka effekter som Arbetsrotations-programmet har inneburit för individen och för organisationen. För att besvara syftet har vi med en abduktiv ansats genomfört en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex deltagare och fyra berörda chefer. Vi har sedan försökt att tolka de effekter som framkommit av den empiriska undersökningen med hjälp av en tolkningsmodell i tre steg som vi hämtat från Kvale (1997). Resultatet av undersökningen visar att Arbetsrotations-programmet i praktiken har fungerat som två olika program med två olika syften; ett kompetensutvecklande och ett personalvårdande syfte. Effekterna har framför allt blivit ett individuellt lärande och vad vi vill kalla för en nytändning för deltagarna. Det organisatoriska lärandet har däremot varit litet. En tänkbar förklaring till resultatet är att Arbetsrotations-programmets kompetensutvecklande syfte inte varit tydligt. Det har inte heller funnits gemensamma riktlinjer kring hantering av personal inom ramen för programmet och stödet till cheferna och deltagarna när de återvänt har inte varit tillräckligt

En strukturell organisationsförändring och dess konsekvenser

Den ökade förändringstakten i samhället medför att alla arbetstagare någon gång under sitt yrkesverksamma liv genomgår någon form av organisationsförändring. Det är därför ett aktuellt ämne som berör alla. Den organisationsförändring, som vi har valt att studera, har bland annat inneburit att mellanchefer degraderats från sina tjänster, men att de trots det är kvar på sina tidigare arbetsplatser, vilket gör deras situation speciell. Syftet med studien är att förklara resultatet av en strukturell organisationsförändring och att analysera dess konsekvenser. För att besvara syftet har vi med en induktiv ansats genomfört en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fem degraderade mellanchefer angående en strukturell organisationsförändring. Sedan har vi försökt att förklara resultatet av förändringen och att analysera dess konsekvenserna, enligt vad som framkommit av intervjuerna. Resultatet av undersökningen beskriver en organisationsförändring som ännu inte nått sitt mål. Anledningen är att den strukturella förändringen medfört oönskade konsekvenser vilka organisationen inte hade förutsett. En tänkbar förklaring till dessa oförutsedda konsekvenser, menar vi, är att organisationen haft två oförenliga mål med organisationsförändringen. Nyckelord: Organisationsförändring, centralisering, decentralisering, verksamhetsorientering, degradering, mellanchefe

A Hydrological Concept including Lateral Water Flow Compatible with the Biogeochemical Model ForSAFE

The study presents a hydrology concept developed to include lateral water flow in the biogeochemical model ForSAFE. The hydrology concept was evaluated against data collected at Svartberget in the Vindeln Research Forest in Northern Sweden. The results show that the new concept allows simulation of a saturated and an unsaturated zone in the soil as well as water flow that reaches the stream comparable to measurements. The most relevant differences compared to streamflow measurements are that the model simulates a higher base flow in winter and lower flow peaks after snowmelt. These differences are mainly caused by the assumptions made to regulate the percolation at the bottom of the simulated soil columns. The capability for simulating lateral flows and a saturated zone in ForSAFE can greatly improve the simulation of chemical exchange in the soil and export of elements from the soil to watercourses. Such a model can help improve the understanding of how environmental changes in the forest landscape will influence chemical loads to surface waters

No clinical utility of KRAS variant rs61764370 for ovarian or breast cancer

Objective. Clinical genetic testing is commercially available for rs61764370, an inherited variant residing in a KRAS 3' UTR microRNA binding site, based on suggested associations with increased ovarian and breast cancer risk as well as with survival time. However, prior studies, emphasizing particular subgroups, were relatively small. Therefore, we comprehensively evaluated ovarian and breast cancer risks as well as clinical outcome associated with rs61764370. Methods. Centralized genotyping and analysis were performed for 140,012 women enrolled in the Ovarian Cancer Association Consortium (15,357 ovarian cancer patients; 30,816 controls), the Breast Cancer Association Consortium (33,530 breast cancer patients; 37,640 controls), and the Consortium of Modifiers of BRCA1 and BRCA2 (14,765 BRCA1 and 7904 BRCA2 mutation carriers). Results. We found no association with risk of ovarian cancer (OR = 0.99, 95% CI 0.94-1.04, p = 0.74) or breast cancer (OR = 0.98, 95% CI 0.94-1.01, p = 0.19) and results were consistent among mutation carriers (BRCA1, ovarian cancer HR = 1.09, 95% CI 0.97-1.23, p = 0.14, breast cancer HR = 1.04, 95% CI 0.97-1.12, p = 0.27; BRCA2, ovarian cancer HR = 0.89, 95% CI 0.71-1.13, p = 034, breast cancer HR = 1.06, 95% CI 0.94-1.19, p = 0.35). Null results were also obtained for associations with overall survival following ovarian cancer (HR = 0.94, 95% CI 0.83-1.07, p = 0.38), breast cancer (HR = 0.96, 95% CI 0.87-1.06, p = 0.38), and all other previously-reported associations. Conclusions. rs61764370 is not associated with risk of ovarian or breast cancer nor with clinical outcome for patients with these cancers. Therefore, genotyping this variant has no clinical utility related to the prediction or management of these cancers. (C) 2015 Elsevier Inc. All rights reserved.Peer reviewe