Impact of Escherichia coli on Urine Citrate and Urease-Induced Crystallization

Escherichia coli (E. coli) is usually not a urease producer. It is, however, often cultured in urinary phosphate containing calculi including ammonium magnesium phosphate stones. This suggests the possibility that E. coli might be involved in stone forming process. The effect of E. coli on urine citrate and urease-induced crystallization in human urine has been studied in vitro. E. coli was found to strongly reduce urine citrate (after 48 hours). In the E. coli inoculated samples, the urease-induced crystallization was increased. There was a strong correlation, r = 0.8, between the citrate decrease and the increase in calcium precipitation. The results indicate that E. coli and the reduced urine citrate influences urease-induced crystallization in vitro

Expected population impacts of discontinued prostate‐specific antigen screening

Peer Reviewedhttp://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/2027.42/109652/1/cncr28932-sup-0001-suppinfo.pdfhttp://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/2027.42/109652/2/cncr28932.pd

Phosphorus recovery as struvite from farm, municipal and industrial waste: feedstock suitability, methods and pre-treatments

Global population growth requires intensification of agriculture, for which a sustainable supply of phosphorus (P) is essential. Since natural P reserves are diminishing, recovering P from wastes and residues is an increasingly attractive prospect, particularly as technical and economic potential in the area is growing. In addition to providing phosphorus for agricultural use, precipitation of P from waste residues and effluents lessens their nutrient loading prior to disposal. This paper critically reviews published methods for P recovery from waste streams (municipal, farm and industrial) with emphasis on struvite (MgNH4PO46H2O) crystallisation, including pre-treatments to maximise recovery. Based on compositional parameters of a range of wastes, a Feedstock Suitability Index (FSI) was developed as a guide to inform researchers and operators of the relative potential for struvite production from each waste

Koordinering av familjeförmåner i EG-rätten

Resumé och sökord Uppsatsen behandlar samordningen inom EU av de sociala trygghetssystemen, genom rådets förordning (EEG) nr 1408/71. Inriktningen är på den förmånsgrupp som kallas familjeförmåner. Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 berörs också i den mån den har betydelse för förmåner i de sociala trygghetssystemen. De närmare frågeställningar som behandlas är följande: Vilka svenska förmåner omfattas av förordning 1408/71? Vad har Sverige gjort för att anpassa sin lagstiftning till EG-rätten? Vilka problem har aktualiserats vid behandlingen av svenska familjeförmåner i rättspraxis? Vilken betydelse har EU-medborgarskapet för rätten till familjeförmåner? Vilka lagvalsregeler gäller för familjeförmånerna och är dessa lämpliga? Förslag på sökord 1408/71 1612/68 familjeförmåner sociala trygghetssystem social trygghet socialförsäkrin

Litteratururval i gymnasieskolan på sextiotalet och idag : En jämförelse av antologier

Uppsatsens syfte är att studera två antologier, Dikt och tanke I-III från 1967 och Dialog Klassikerna och Dialog 1900-talet från 2000 för att ta reda på om det skett någon förändring vad gäller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jämför deras innehåll samt tittar på tidigare forskning i ämnet. I uppsatsen använder jag mig av fyra frågeställningar/påståenden. Dessa är: Vad lägger antologiförfattarna vikten vid i sina förord? Hur presenteras de litterära epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finns med i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad är det mellan Lgy 65 och Kursplan i svenska? Jag fördjupar mig även i den kanondebatt som pågick 2006 och tittar närmare på definitionen av en litterär kanon och om gymnasiet skulle vara betjänt av en sådan. Skillnaden vad gäller urval skiljer sig till stor del. Främst är det vissa författarskap som får mer utrymme i respektive antologi. Antalet kvinnliga författare har ökat i Dialog jämfört med i Dikt och tanke. Skillnaderna i kursplanerna är även de relativt stora och går från att vara detaljstyrda (Lgy 65) till mer generella (Kursplan i svenska 2000). Frågan om införandet av en kanon på gymnasiet är svårbesvarad men jag kommer fram till slutsatsen att litteraturundervisningen på gymnasiet skulle behöva tydligare riktlinjer i kursplanen för att ge eleverna chansen att skapa sig ett större samband mellan äldre och modernare litteratur

Equal Assessment and School Development

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utsträckning satsningar på likvärdig bedömning fått genomslag i lärares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svårigheterna att implementera läroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvärdig bedömning som ställer krav på kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvärdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan få på ett lokalt plan har fallstudien fokuserat på två skolor i Eskilstuna kommun och begränsar sig till skolledare och lärare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig på två nivåer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter på lärares pedagogiska verksamhet. Materialet från djupintervjuer med skolpersonal har analyserats i utifrån teorier kring organisationsutveckling och bedömning av språkkompetens. Resultaten visar att satsningen fått genomslag på båda skolorna men att det finns betydande skillnader i omfattningen, speciellt när det gäller samarbetet mellan lärare och kontinuiteten i kompetensutvecklingen. Dessa skillnader kopplas till skolledningens agerande när det gäller tydlighet, prioritering och motivering. Satsningens betydelse för lärares verksamhet på skolorna bedöms som överlag positivt. Lärare anger att likvärdig bedömning ökat kvaliteten på undervisning, bedömning, pedagogisk kommunikation med eleverna samt höjt elevers resultat. Samtidigt observeras att skillnader i lärares villkor att arbeta med likvärdig bedömning skapat olika syn på likvärdighet som i förlängningen riskerar att påverka det övergripande målet för satsningen