How do private labels affect innovation in the food industry?

There is a growing interest in private label products in the food industry and it has become an important strategy for food retailers to own and manage their own private label brands. Private labels have become a more popular topic to investigate, although so far, not much attention has been given towards the potential impacts private labels have on innovation. The focus of this thesis was therefore to analyze private label competition and the effects private labels have on innovation in the food industry. To approach this topic, an extensive literature review focusing on private labels, competition and innovation effect was performed. Empirical data was collected by interviews performed via the survey tool SurveyMonkey. In order to achieve a more in-depth data on the subject, two different surveys were distributed, one with relevant personnel from the food industry and one with experts from the academia. The key results in this thesis suggest that increases in private label shares could impede innovation within the food industry. The main reason for this is that private labels reduce the incentive for national brand manufacturers to invest resources in product development activities. The results from this thesis also imply that small manufacturers are especially vulnerable to increases in private label shares and that the development of "copycat" private labels could have a large negative effect on innovation in the food industry

The stages of implementation completion for evidence-based practice: protocol for a mixed methods study

Background and Objective: Whole saliva is a complex mixture of fluids essential for the well-being of the oral hard and soft tissues. Saliva contains numerous anti- microbial proteins that help protect the oral ecosystem from infectious agents. Chronic periodontitis is an infectious chronic inflammatory condition that affects the tooth-supporting structures and leads to their destruction. The aim of the present study was to investigate differences in concentrations of salivary lacto- ferrin in subjects with and without periodontal disease and correlate these values with clinical variables associated with periodontal disease. Material and Methods: Stimulated whole saliva was collected from 17 subjects with chronic periodontitis and 17 periodontally healthy control subjects. Data relating to bleeding on probing, probing pocket depth and horizontal bone loss were registered. Concentrations of lactoferrin, lysozyme and IgA in stimulated whole saliva were quantified using ELISA. Results: Subjects with chronic periodontits showed higher concentrations of lac- toferrin in stimulated whole saliva compared with periodontally healthy control subjects (p < 0.05). Salivary concentrations of lactoferrin were positively corre- lated with bleeding on probing (p < 0.001) and the number of sites with probing pocket depth ‡ 6 mm (p < 0.001). Conclusion: Lactoferrin is raised in stimulated whole saliva in subjects with chronic periodontitis and is correlated with probing pocket depth ‡ 6 mm

Svensk anpassningspolitik under 1900-talet : ett säkerhetspolitiskt vågspel?

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000. Med en kvalitativ metod som grund, studeras de bägge besluten utifrån ett policyprocessperspektiv. Tonvikten läggs på själva policyutformningsfasen, d.v.s. hur besluten växer fram och formuleras. Uppsatsen visar att det är andra frågor än de rent säkerhetspolitiska som avgör omfattningen, och därmed realismen, i den svenska anpassningspolitiken. Ekonomiska förutsättningar, budgetmässiga aspekter samt sociala och kulturella ambitioner, har påverkat utformningen och omfattningen av Försvarsmaktens utveckling. Behovet av folkligt stöd för den förda politiken samt den uttalade viljan till politiskt samförstånd är också genomgående teman.During the latest century, the Swedish armed forces have been in a state of constant development and change. Its organisation, strength and overall tasks changed in line with the, at that time, actual conditions for domestic and security policy. This so-called policy of adaptability, earlier named the principle of resilience, was and still is an explicit political intention aiming to balance the economical appropriations between the armed forces and other important public functions.Today, as well as in the past, security policy is marked as a cornerstone for the policy of adaptability. It is the international political and security environment that should be the determined reason for growth or reduction of the armed forces.This essay compares the parliamentary defence resolutions from 1936 and 2000. With a qualitative method as basis, the two resolutions are examined from a policy process point of view. The emphasis is on the so-called working phase, in which the resolutions progresses and finally formulates. The essay points out, that it is a fact that other reasons than strict national security policy shape the dimensions of the national defence, and therefore also the credibility, of the policy of adaptability. Economical, social and cultural aspects have influenced the form and size of the development of the armed forces. The need for public support and the political will to reach consensus in these matters is also significant. Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-0

ProViva - En studie om hur en mervärdesprodukt förmedlas och uppfattas

Functional foods är livsmedel som har en vetenskaplig positiv effekt på hälsan. Ett område inom Functional foods är probiotika, levande bakterier som kan påverka tarmens bakterieflora positivt. ProViva är en fruktdryck som innehåller den probiotiska bakterien Lactobacillus Plantarum 299v . Produkten marknadsförs som ”magens bästa vän” vilken är ett godkänt hälsopåstående. Utöver detta presenteras den som ett ”resultat av svensk forskning”. Vi har genomfört en enkätundersökning om 100 deltagare riktat till två konsumentgrupper, bestående av 52 universitetsstudenter och 48 yrkesarbetande. Enkätundersökningens resultatet visar att flertalet av ”varje dag användare” finns i den yrkesarbetande urvalsgruppen. Deltagarna uppfattar ProViva som en god, nyttig och hälsosam dryck som kan hjälpa till vid olika former av magbesvär. Produkten anses vara förtroendeingivande men dyr. Merparten av deltagarna uppfattar att drycken bör intas regelbundet för bästa effekt. En annan vanlig uppfattning är att ProViva användas som en ”kur” vid tillfälliga magbesvär. Deltagarna har varierande uppfattning om mängden som ska intas men det mest förekommande svaret är ca ett glas dryck per dag, övriga svar varierar från en ”shot” till ”flera liter per dag”. För att summera uppsatsen kan konstatera att ProViva har fått genomslag som en hälsosam mervärdesprodukt. Däremot saknas kunskap för att uppnå bästa effekt vid användning och därmed kan dess mervärde inte uppskattas fullt ut och väga upp för den högre kostnad produkten innebär jämfört med ”vanliga” fruktdrycker