Molecular mechanisms of cell death: recommendations of the Nomenclature Committee on Cell Death 2018.

Over the past decade, the Nomenclature Committee on Cell Death (NCCD) has formulated guidelines for the definition and interpretation of cell death from morphological, biochemical, and functional perspectives. Since the field continues to expand and novel mechanisms that orchestrate multiple cell death pathways are unveiled, we propose an updated classification of cell death subroutines focusing on mechanistic and essential (as opposed to correlative and dispensable) aspects of the process. As we provide molecularly oriented definitions of terms including intrinsic apoptosis, extrinsic apoptosis, mitochondrial permeability transition (MPT)-driven necrosis, necroptosis, ferroptosis, pyroptosis, parthanatos, entotic cell death, NETotic cell death, lysosome-dependent cell death, autophagy-dependent cell death, immunogenic cell death, cellular senescence, and mitotic catastrophe, we discuss the utility of neologisms that refer to highly specialized instances of these processes. The mission of the NCCD is to provide a widely accepted nomenclature on cell death in support of the continued development of the field

F\ue4rdplan f\uf6r \uf6kad forskning och innovation inom underh\ue5ll av j\ue4rnv\ue4gsfordon

KTH, Chalmers och Handelsh\uf6gskolan vid G\uf6teborgs universitet har av Trafikverket f\ue5tt uppdraget att ta fram ett dokument om forskningen inom underh\ue5ll av j\ue4rnv\ue4gsfordon. Det \ue4r f\uf6religgande f\ue4rdplan som ing\ue5r i Trafikverkets satsning Morgondagens dep\ue5er. F\ue4rdplanen ska ligga till grund f\uf6r en strategi och f\uf6rslag p\ue5 utveckling f\uf6r kostnadseffektivt fordonsunderh\ue5ll med de f\uf6ruts\ue4ttningar som r\ue5der i Sverige, med avreglering och m\ue5nga akt\uf6rer i branschen likv\ue4l som speciella klimatf\uf6ruts\ue4ttningar.Trafikverket har uppm\ue4rksammat att fr\ue5gor om dep\ue5er och fordonsunderh\ue5ll inte alltid hanteras p\ue5 ett bra s\ue4tt f\uf6r att utveckla j\ue4rnv\ue4gssystemet. Tidigare hade Banverket ett sektorsansvar men det avskaffades i och med att Trafikverket bildades. Det beh\uf6vs dock ett \uf6vergripande systemansvar och incitament f\uf6r att leda processen fram\ue5t mot en stabil utveckling genom forskning, utveckling och innovation i den fortsatta omreglering som sker av den svenska j\ue4rnv\ue4gssektorn. Hur kan en effektiv samverkan mellan universitet, n\ue4ringsliv och offentlig sektor utformas f\uf6r att bidra till en s\ue4ker och p\ue5litlig t\ue5gtrafik i Sverige?En litteraturgenomg\ue5ng har genomf\uf6rts f\uf6r att visa var den internationella forskningsfronten st\ue5r. Det tycks dock som att det samlade greppet inom underh\ue5ll av j\ue4rnv\ue4gsfordon inte \ue4r ett genomarbetat forskningsomr\ue5de, utan det kan bli ett svenskt ”pionj\ue4romr\ue5de” d\ue4r universitet, h\uf6gskolor och institut i samarbete med branschen kan skapa forskningsresultat och kunskapsutveckling.Denna f\ue4rdplan f\uf6resl\ue5r ett antal olika omr\ue5den som skulle beh\uf6va \uf6kad forskning f\uf6r st\uf6rre kunskap och kompetens. Var ska dep\ue5er f\uf6r person- respektive godsfordon mest effektivt lokaliseras, centralt eller perifert i j\ue4mf\uf6relse med trafiksystemet och respektive omlopp? Hur ska de utformas mest effektivt med tanke p\ue5 fordonstyper, reservdelar och personalutnyttjande? Hur ska infrastrukturen till och internt i dep\ue5erna utformas f\uf6r effektivt arbete? Detta ska ske i en avreglerad j\ue4rnv\ue4gssektor med olika operat\uf6rer, vagn\ue4gare, dep\ue5\ue4gare samt underh\ue5llsleverant\uf6rer p\ue5 olika l\ue5nga kontrakt. Hur ska detta organiseras p\ue5 ett stabilt s\ue4tt med l\ue5ngsiktig ekonomisk b\ue4rkraft f\uf6r samtliga parter? Arbetet g\ue5r att dela upp i avhj\ue4lpande och f\uf6rebyggande underh\ue5ll; i dep\ue5 eller mobilt, med s\ue4kerhets-, drifts- eller komfortrelaterat underh\ue5ll. P\ue5 vilka olika s\ue4tt g\ue5r det att utv\ue4rdera samt utveckla modeller f\uf6r att prognostisera behovet av underh\ue5ll enligt ovan n\ue4mnda variabler? M\ue5let \ue4r att ta fram vetenskapliga metoder f\uf6r att effektivisera fordonsunderh\ue5ll f\uf6r j\ue4rnv\ue4gstrafiken p\ue5 ett optimalt s\ue4tt.I f\ue4rdplanen rekommenderas en strategi f\uf6r fordonsunderh\ue5ll:Trafikverket ska verka f\uf6r att efterfr\ue5gad funktion i det svenska j\ue4rnv\ue4gssystemet uppn\ue5s, inkluderande kostnadseffektivt underh\ue5ll av b\ue5de infrastruktur och fordon.H\uf6g drifts\ue4kerhet \ue4r attraktivt f\uf6r resen\ue4rer och godskunder och har ett v\ue4rde och motiverar ett samh\ue4llsekonomiskt syns\ue4tt p\ue5 underh\ue5ll av j\ue4rnv\ue4gsfordon.Tillst\ue5nds\uf6vervakning och relaterad prediktering ges en viktigare roll f\uf6r f\uf6rebyggande underh\ue5ll. 6ka synergin mellan infrastruktur- och fordonsbaserad tillst\ue5nds\uf6vervakning, inte minst av den dynamiska samverkan mellan infrastruktur och fordon.Utred hur ”intelligensen” hos infrastruktur och fordon b\ue4st f\uf6rdelas och utvecklas f\uf6r ett mera kostnadseffektivt underh\ue5ll av j\ue4rnv\ue4gssystemet. Detta innefattar att man vet vad man skall m\ue4ta och att uppm\ue4tta storheter kan l\ue4nkas till framtida nedbrytning av fordon och infrastruktur.Utred fl\uf6det och ”flaskhalsar” i dagens system av fordonsunderh\ue5ll (kritiska aspekter).Utveckla distinktionen av s\ue4kerhetsn\uf6dv\ue4ndigt underh\ue5ll och komfortrelaterat underh\ue5ll.Verka f\uf6r tydliga och rimliga ”spelregler” f\uf6r akt\uf6rer inom fordonsunderh\ue5ll.F\uf6rb\ue4ttra n\ue4tverket bland dessa akt\uf6rer, inte minst kring tekniska fr\ue5gor.Skapa ytterligare incitament f\uf6r effektivt fordonsunderh\ue5ll genom att se \uf6ver kostnader och int\ue4kter i intressentkedjan mellan de prim\ue4ra kunderna och de som kan \ue5tg\ue4rda problemen.Lyft fram goda exempel (best practice) p\ue5 v\ue4l fungerande fordonsunderh\ue5ll.L\ue5t universitet och h\uf6gskolor f\ue5 en viktig och neutral roll i den kunskapsbaserade utvecklingen.Detta b\uf6r ske genom att skapa ett forsknings- utvecklings- och demonstrations (FUD)-program inom omr\ue5det underh\ue5ll f\uf6r j\ue4rnv\ue4gsfordon. I denna f\ue4rdplan f\uf6resl\ue5s \ue4ven ett antal olika forskningsprojekt och -omr\ue5den som skulle kunna utvecklas i ett sammanh\ue5llet forskningsprogram

Selenoprotein Gene Nomenclature

The human genome contains 25 genes coding for selenocysteine-containing proteins (selenoproteins). These proteins are involved in a variety of functions, most notably redox homeostasis. Selenoprotein enzymes with known functions are designated according to these functions: TXNRD1, TXNRD2, and TXNRD3 (thioredoxin reductases), GPX1, GPX2, GPX3, GPX4 and GPX6 (glutathione peroxidases), DIO1, DIO2, and DIO3 (iodothyronine deiodinases), MSRB1 (methionine-R-sulfoxide reductase 1) and SEPHS2 (selenophosphate synthetase 2). Selenoproteins without known functions have traditionally been denoted by SEL or SEP symbols. However, these symbols are sometimes ambiguous and conflict with the approved nomenclature for several other genes. Therefore, there is a need to implement a rational and coherent nomenclature system for selenoprotein-encoding genes. Our solution is to use the root symbol SELENO followed by a letter. This nomenclature applies to SELENOF (selenoprotein F, the 15 kDa selenoprotein, SEP15), SELENOH (selenoprotein H, SELH, C11orf31), SELENOI (selenoprotein I, SELI, EPT1), SELENOK (selenoprotein K, SELK), SELENOM (selenoprotein M, SELM), SELENON (selenoprotein N, SEPN1, SELN), SELENOO (selenoprotein O, SELO), SELENOP (selenoprotein P, SeP, SEPP1, SELP), SELENOS (selenoprotein S, SELS, SEPS1, VIMP), SELENOT (selenoprotein T, SELT), SELENOV (selenoprotein V, SELV) and SELENOW (selenoprotein W, SELW, SEPW1). This system, approved by the HUGO Gene Nomenclature Committee, also resolves conflicting, missing and ambiguous designations for selenoprotein genes and is applicable to selenoproteins across vertebrates

Cell death pathologies: targeting death pathways and the immune system for cancer therapy

Alterations in the molecular mechanisms of cell death are a common feature of cancer. These alterations enable malignant cells to survive intrinsic death signalling leading to accumulation of genetic aberrations and helping them to cope with adverse conditions. Regulated cell death has historically been exclusively associated with classical apoptosis; however, increasing evidence indicates that several alternative mechanisms orchestrate multiple death pathways, such as ferroptosis, entosis, necroptosis and immunogenic cell death, each with distinct underlying molecular mechanisms. Although pharmacological targeting of cell death pathways has been the subject of intensive efforts in recent decades with a dominant focus on targeting apoptosis, the identification of these novel death pathways has opened additional venues for intervention in cancer cells and the immune system. In this mini-review, we cover some recent progress on major recently emerged cell death modalities, emphasizing their potential clinical and therapeutic implications. We also discuss the interplay between cell death and immune response, highlighting the potential of the combination of traditional anticancer therapy and immunocheckpoint blockade. While attempting to stimulate discussion and draw attention to the possible clinical impact of these more recently emerged cell death modalities, we also cover the major progress achieved in translating strategies for manipulation of apoptotic pathways into the clinic, focusing on the attempts to target the anti-apoptotic protein BCL2 and the tumour suppressor p53