Brottsprevention i grundskolan. En analys av skolpersonals berättelser.

I denna uppsats berättar personal i skolan om hur de ser på och arbetar med brottsprevention för att risken för att barn hamnar i kriminalitet senare i livet ska bli så låg som möjligt. Det arbetet är viktigt eftersom det minskar lidandet hos brottsoffer och gärningspersoner och även behovet av dyrare och mer komplicerade samhällsinsatser senare i livet. Syftet med uppsatsen är att belysa det svenska arbetet med brottsprevention från skolpersonalens perspektiv då det sällan förekommer i sammanhang där kriminalitet diskuteras. Travis Hirschis kriminologiska teori om sociala band och teorier om brottsprevention utgör analysens bakgrund mot vilken empirin ställs. Uppsatsens empiri består av fyra intervjuer med skolpersonal som arbetar på grundskolor runt om i Lunds kommun. I dessa visar skolpersonalen hur de ser på riskfaktorer till kriminalitet, vad de gör för att minska dem och stärka barnets sociala band genom att tillhandahålla skyddsfaktorer samt hur samarbetet med föräldrar och socialtjänsten fungerar. Brottsprevention i skolan sker inbyggt i skolpersonalens ordinarie arbete med att få barnen att nå kunskapskraven. Utbildning är en skyddsfaktor i sig och arbetet involverar att se till att barnen mår bra eftersom det är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Att ett barn mår bra är också en skyddsfaktor mot framtida kriminalitet. För att klara av sitt arbete krävs kompetens att skapa en bra kontakt med föräldrar även i situationer där det föreligger risk för konflikt samt att det finns ett gott samarbete med socialtjänsten. Det senare är något som skolpersonalen menar ofta saknas bland annat eftersom återkopplingen i socialtjänstärenden som rör barnen inte är tillfredsställande

Dynamisk uppdatering av säkerhetstid – Utveckling och simulering av beräkningsmodeller för PipeChain AB

Bakgrund Företaget PipeChain utvecklar och distribuerar en mjukvarulösning, med samma namn som företaget, för styrning av ett företags flödeskedja. Den lagerstyrningslogik som används i PipeChain bygger på ett tidskoncept, där lagernivåer mäts i täcktider istället för kvantiteter. Detta innebär bl.a. att man använder begreppet säkerhetstid, vilket är den tidsperiods efterfrågan som lagret minst måste täcka. Syfte Projektets syfte är att ta fram en modell för dynamisk uppdatering av säkerhetstid samt att testa modellen med hjälp av simuleringar för att undersöka giltigheten och beskriva vilken eventuell förbättring den nya modellen frambringar. Metod En modell, den s.k. originalmodellen, som motsvarar hur lagerstyrningen fungerar i PipeChain idag har tagits fram. Med grund i en litteraturstudie och med hjälp av successiv testning med datasimuleringar har därefter fyra olika modeller för dynamisk uppdatering av säkerhetstid utvecklats. De dynamiska modellernas prestation har genom simuleringar undersökts och jämförts med originalmodellen. Resultaten har genomgått statistiska analyser. Indata till simuleringarna har dels varit teoretisk efterfrågan, genererad med hjälp av statistiska fördelningar, och dels verklig efterfrågan från ett av PipeChains kundföretag. Resultaten från den teoretiska efterfrågan ligger till grund för generella slutsatser, medan resultaten från verklig efterfrågan illustrerar och verifierar de teoretiska resultaten. De resultat som tagits fram är dels mått på uppnådd servicenivå (förmågan att styra mot målservicenivån, medelservicenivå samt standardavvikelse hos servicenivån) och dels medellagernivå. Slutsatser De dynamiska modellerna som tagits fram uppvisar alla en förbättrad instyrning mot önskad servicenivå jämfört med originalmodellen. Målet uppnås utan orimlig ackumulering av lager. Då systematiska variationer förekommer i efterfrågan ger framför allt modellen traditionell algoritm med justeringar mycket bra resultat. Då inga systematiska variationer finns kan teoretiskt sett en optimerad statisk säkerhetstid ge bättre resultat än en dynamisk. Det bedöms dock sällan vara möjligt att i praktiken välja en så optimerad statisk säkerhetstid, varför de dynamiska modellerna i de flesta fall måste rekommenderas