Jordbrukslandskapet

Ett syfte med denna rapport är att visa ett axplock av vad Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) kan bidra med till Jordbruksverkets uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, utöver tidigare rapporterade analysresultat. Ett annat syfte är att visa på skillnader och likheter i skattningar av data som tagits fram med olika metodik och på så vis utvärdera metodikerna. Analyserna i rapporten är gjorda på data från NILS flygbildsinventering och NILS fältinventering. Data från flygbildsinventeringen har använts för tillståndsskattningar av markslagsarealer och mönster i landskapet, medan fältdata har använts även för förändringsanalyser av arealer och längder av linjeobjekt. Rapporten visar att flera analysresultat kan användas för att följa förändringar i odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden, under förutsättning att de följs över tiden. Till dessa hör: - Arealer av olika markslag i jordbrukslandskapet - Rumsliga mönster i jordbrukslandskapet - Täckningsgrad av träd i ohävdad jordbruksmark - Stengärdesgårdars läge i landskapet - Kvaliteten på skogskanter i jordbrukslanskapet Analyserna visar att det, enligt NILS, under perioden 2003-2007 fanns omkring 460 000 ha hävdade betes- och slåttermarker i Sverige. Resultatet är detsamma från de båda inventeringarna. I nästa femårsperiod, 2008-2012, skattas samma markslag till 500 000 ha i fältinventeringen. Ökningen är emellertid inte signifikant. Den obrukade åkermarken (träda) visar en icke signifikant tendens till minskning från 2003-2007 till 2008-2012. Det finns även en tendens till ökning av den totala arealen betad mark (inklusive betad vall) under samma period. Förändringen, som inte är signifikant, tycks främst bero på en något ökad areal av mark som betas av andra djurslag än nöt, häst och får, d.v.s. exempelvis getter. En övergångsmatris visar att de största förändringarna i markanvändning i jordbukslandskapet mellan de två femårsperioderna består av att brukad åkermark har övergått till tidigare åkermark med bete eller till ”övrig mark”, vilket t ex kan vara bebyggd mark. Det är emellertid tänkbart att en del av övergångarna mellan markslag som presenteras inte är sanna övergångar, utan beror på att markslag kan vara svåra att bedöma i fält och att inventerarna helt enkelt har gjort olika bedömningar i de båda femårsperioderna. Genom att låta fältinventerarna få tillgång till bedömningarna från det förra inventeringsvarvet kommer man att komma tillrätta med en del av detta problem. Den genomsnittliga fläckstorleken av ett markslag, tillsammans med den totala arealen av samma markslag, ger en bild av hur landskapet ser ut. Ytmässigt små fläckar och en stor totalarea antyder att landskapet är mer småbrutet än i de fall där fläckarna är stora vid samma totalarea. Kantindex (m/ha) där kantlängd relateras till fläckens area visar vid höga värden på ett mer småbrutet och varierat landskap än vid lägre index. Ett lågt index antyder större sammanhängande fläckar med liten flikighet. Kantindex tillsammans med total kantlängd, total area och genomsnittlig fläckstorlek ger en bild över hur landskapet ser ut och kommer att vara intressant att följa över tiden. Naturbetesmark visar på en större småbrutenhet och flikighet än åkermark vilket inte är särskilt förvånande. Norra Sverige har få och små naturbetsmarker, ett relativt högt kantindex och låg genomsnittlig fläckstorlek. Ett sätt att följa igenväxning av nedlagd jordbruksmark är att analysera trädtäckning i obrukad jordbruksmark. Analysen visar att Götalands mellanbygder och norra Sverige har den högsta genomsnittliga trädtäckningen, 15 % respektive 16 %, medan Götalands slättbygder har den lägsta, 6 %. Stengärdesgårdar har ett stort kulturmiljövärde och är också viktiga som biotoper. De har historiskt använts för att skilja inägor från utägor och markera fastighetsgränser i odlingslandskapet. Analyserna av linjekorsningsdata visar att det totalt fanns ca 136 000 km stengärdesgårdar i landet under perioden 2003-2007. Av dessa ligger 34 % i skog, 28 % ligger i gränsen mellan jordbruksmark och andra markslag och 25 % ligger helt i jordbruksmark. Gränszoner mellan markslag är ofta viktiga för den biologiska mångfalden. I den här rapporten har skogskanter som gränsar mot jordbruksmark analyserats. Mängden skogskanter som gränsar mot jordbruksmark har inte förändrats mellan de två femårsperioderna, utom i Norra Sverige där en signifikant minskning har skett. De vanligaste typerna av skogsbryn i jordbrukslandskapet idag är trädbryn med tvär skogsmantel och mindre komplexa kantformer, som raka till lätt böjda skogskanter. En mer komplex kantzon tros kunna hålla en högre artdiversitet än de mer tvära och raka skogskanterna med inget eller litet bryn

NILS datafångst och datavärdskap (NIDa)

Projektet NIDa (NILS datafångst och datavärdskap) har pågått i 5 år. Syftet har varit att skapa förutsättningar för ett datavärdskap i NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige). Inom projektet har ett system för mottagning av data och grunden för lagringsdatabasen utvecklats. Förutom systemutveckling har projektet genomfört kvalitetssäkring av befintliga data och tagit fram rutiner för korrigering av data. I rapporten beskrivs datasystemet för NILS och projektet utvärderas. Komplett systemdokumentation, förvaltningsplan och ekonomisk redovisning av projektet bifogas i bilagor

New genetic loci link adipose and insulin biology to body fat distribution.

Body fat distribution is a heritable trait and a well-established predictor of adverse metabolic outcomes, independent of overall adiposity. To increase our understanding of the genetic basis of body fat distribution and its molecular links to cardiometabolic traits, here we conduct genome-wide association meta-analyses of traits related to waist and hip circumferences in up to 224,459 individuals. We identify 49 loci (33 new) associated with waist-to-hip ratio adjusted for body mass index (BMI), and an additional 19 loci newly associated with related waist and hip circumference measures (P < 5 × 10(-8)). In total, 20 of the 49 waist-to-hip ratio adjusted for BMI loci show significant sexual dimorphism, 19 of which display a stronger effect in women. The identified loci were enriched for genes expressed in adipose tissue and for putative regulatory elements in adipocytes. Pathway analyses implicated adipogenesis, angiogenesis, transcriptional regulation and insulin resistance as processes affecting fat distribution, providing insight into potential pathophysiological mechanisms

Assessing agri-environmental schemes for semi-natural grasslands during a 5-year period: can we see positive effects for vascular plants and pollinators?

An important function of agri-environmental schemes (AES) is to change management of pastures to better conserve biodiversity. However, the effects of most AES on biodiversity are poorly understood, especially when it comes to effects of AES management over time. The main aim of this study is to investigate if the species richness and abundance of grassland specialists of vascular plants and two important insect pollinator groups (bumblebees and butterflies) differ over time (5 years) in pastures with AES management (two value levels; general values and special values) and pastures without AES management. We also investigate if local vegetation characteristics and landscape composition relate to species richness in semi-natural grasslands. Using data from more than 400 sites we found that species richness of vascular plants (grassland specialists) was higher in pastures with AES management (for special and general values) compared to those without AES, which implies that these schemes do have value of the conservation of plant diversity. However, species richness and abundance of butterflies (grassland specialists) and bumblebees (all species) did not differ significantly among the three AES categories. We found no evidence that the type of AES management caused any changes in species richness of plants, butterflies or bumblebees during the 5 year period of our investigation. It appears that AES management that encourages uniform and minimum levels of grazing can have both positive and negative effects on biodiversity. For example, pollinators may benefit from a lower grazing intensity that could increase flower richness and heterogeneity in vegetation height. However, low grazing intensity may lead to increased cover of trees and shrubs, which can have negative effects for both insect pollinators and vascular plants. The effects of landscape composition were weak and only species richness of bumble bees were associated with landscape composition. Designing management regimes to maintain suitably heterogeneous vegetation layer, and continued long-term monitoring of biodiversity will be critical for safeguarding culturally and functionally important semi-natural grasslands