The invisible - Children as relatives

Vi ville skriva en kandidatuppsats som belyser barn som närstående samt sjuksköterskans förhållningssätt gentemot dessa. Barn är en grupp med speciella behov eftersom de ska utvecklas till att så småningom bli fungerande vuxna. Syftet med denna uppsats var att belysa vad aktuell forskning visar om hur barn, 6-12 år gamla med en kritiskt sjuk förälder eller annan familjemedlem upplevde och hanterade denna situation, samt vad barnen hade för behov. Syftet var också att belysa hur sjuksköterskan mötte och förhöll sig till dessa barn. Uppsatsen är en litteraturöversikt. Huvudsökorden var children, relative, critically ill och nursing. Det visade sig att ämnet var lite studerat. Vi fann nio artiklar. Sju av studierna hittades i databaser och två med manuell sökning. Studiernas resultat analyserades med systematisk innehållsanalys. Studierna visade att barn med en kritiskt sjuk familjemedlem behöver få information och att få vara närvarande. Vidare visade studierna att dessa barn upplevde obalans i tillvaron och de använde olika strategier för att upprätthålla balans. Barns upplevelser av sjukhuset var att det var konstigt, allt var vitt, det innebar väntan och det kändes bra att få hälsa på den sjuke familjemedlemmen. Resultaten visade också att få intensivvårdsavdelningar (IVA) hade riktlinjer eller policys om barn som besökande. Beslutet att barn skulle besöka avdelningen togs oftast av föräldern och barnet självt. Barnets relation till den som var sjuk, barnets ålder och patientens tillstånd var faktorer som påverkade beslutet. En vanlig orsak till att barn inte fick hälsa på var infektionsrisken. Att barn besökte IVA kunde vara psykiskt påfrestande för sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna fick inte utbildning i hur de skulle ta emot barnen. Uppsatsen visade att barn som närstående var en osynlig grupp inom forskningen men också i vårdmiljön. Hur sjuksköterskor ska möta och förhålla sig till dessa barn behöver studeras närmre så att evidensbaserade omvårdnadsåtgärder kan tas fram

Satellitbaserad övervakning av våtmarker SLUTRAPPORT VÄSTERBOTTEN

Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald. För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrtyperna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. Förändringsriktningen som analyserats är ökad biomassa/igenväxning. Förändringarna redovisas i två förändringsklasser;"Potentiell förändringsindikation" och "Säker förändringsindikation". Under perioden 2009-2011 utfördes övervakningsarbetet i Västerbottens län. Avsikten är att hela landet förutom fjällen ska täckas från norr till söder med ett omdrev på tio år. För analysen används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt (främst från 1990 men även 1984, 1986 och 1989) och ett från en senare tidpunkt (främst från 2000 men även 2002 och 2003). Analysen har resulterat i en mängd ytor inom öppen myr där indikationer på förändring finns. Undersökningsområdet, d.v.s. "Öppen myr" -mask med undantag för fjällen, omfattar för Västerbotten ca 694 000 ha. Det analyserbara området, d.v.s. undersökningsområdet med undantag för moln mm, omfattar för Västerbotten ca 613 000 ha, vilket motsvarar 88 % av undersökningsområdet. Av det analyserbara området var 8 900 ha (1,46 %) förändrade. Förändringarna fördelade sig på 4 400 ha (49 %) av kategorin "Potentiell förändringsindikation" respektive 4 500 ha (51 %) av kategorin "Säker förändringsindikation". Vid en utvärdering av resultatet från förändringsanalysen ingick totalt 101 ytor varav 79 var FIytor (förändringsindikationsytor) och 22 var referensytor. Referensytorna slumpades ut inom den oförändrade delen av "Öppen myr"-masken. Utvärderingen utfördes med hjälp av flygbilder och fältbesök för att verifera om det var förändrat eller ej. Av de 79 FI-ytorna som tolkats i fält eller med hjälp av flygbilder var det 49 ytor (62 %) som bedömdes som "Verifierad förändring" och 16 ytor (20 %) bedömdes som ”Svårbedömt men komponenterna finns”. De ytor som bedömts som ”Svårbedömt men komponenterna finns” hade frodig vegetation som eventuellt skulle kunnat ha fått en ökad biomassa mellantidpunkterna, men i dessa fall kunde vi inte verifiera det. Överensstämmelsen för de slumpmässigt valda FI-ytorna ligger minst på 62 % och max på 82 %. Av de 22 referensytorna var det 16 ytor (73 %) som bedömdes som ”Inget som tyder på förändring” och 5 ytor (23 %) bedömdes som ”Svårbedömt men komponenterna finns". Överensstämmelsen för de slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 73 % och max på 96 %. FI-ytorna skiljde sig från referensytorna genom att de i högre grad hade fler frodiga myrtyper, få ytor utan trädskikt och hade fler ingrepp i omgivningen. Det klart vanligaste ingreppet/orsaken för FI-ytorna var "Dikning", därefter kom "Okänd", "Naturlig succession", "Väg", "Odlingsmark/slåtter/bete" och "Hygge"

”I can´t wait” - Fast Track, direct from the ambulance to the ward, a way to shorten the waiting-time.

Bakgrund Sverige har en åldrande befolkning. År 2030 beräknas antalet invånare över 80 år vara nästan fördubblat mot idag, det vill säga 800 000. De mest sjuka äldre som är i behov av omfattande vård och omsorg utgör cirka 17 % av befolkningen över 65 år och har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. När äldre personer drabbas av sjukdom eller skada är vägen vanligen in via akutmottagningen. Där utsätts ofta den äldre för långa väntetider med ökad risk för avvikelser såsom fall, konfusion, eller dehydrering. Förutom att väntetid är en riskfaktor i sig är den också tätt kopplad till tillfredsställelse med och upplevelse av vården. I det perspektivet är Socialstyrelsens poängtering att samordna resurser och arbeta för välfungerande vårdkedjor med ett helhetsperspektiv på den äldre människan intressant. Syften Föreliggande Masterstudie består av två delarbeten: I Undersöka om väntetiden i vårdkedjan för patienter med misstänkt stroke, kan kortas från larmsamtal/112 till ankomst till strokeavdelning, samt om träffsäkerheten avseende klinisk diagnostisering är hög då ambulanssjuksköterskans specialistkunskap används i ambulans och denne transporterar direkt till vårdavdelning. II Fördjupa förståelsen för patienters sårbarhet särskilt avseende den äldre patientens utsatthet i väntan på vård samt att undersöka hur patienten beskriver vårdlidandet av att vänta på vård och befinna sig i ”mellanrummet” där icke värdeskapande tid existerar. Metod I En konsekutiv kontrollerad jämförande studie II Kunskapsöversikt Resultat I Genomloppstiden från larmcentral/112 till det att patienten anlände till strokeenhet kunde kortas med flera timmar. Studien visade att träffsäkerheten avseende ambulans-sjuksköterskans kliniska diagnostisering var lika hög som då läkare på akutmottagningen gjorde motsvarande bedömning och beslut om inläggning. II Information om väntetidens längd, om varför väntetid uppstod skattade patienterna högt, att känna sig informerad och på så sätt delaktig och uppleva begriplighet över de många timmarnas väntan upplevdes viktigt. Patienterna beskrev en känsla av att vara ”fel patient på akuten”, att befinna sig i ”ett mellanrum” där icke värdeskapande tid fanns. Många äldre kände oro och rädsla över att bli lämnade. Den långa väntetiden i de stängda rummen genererade känslor såsom ”känsla att vara bortglömd, vilsenhet och övergivenhet. Konklusion Det var möjligt att med specialistsjuksköterskans kompetens förkorta genomloppstiden från larmcentral/112 till strokesängplats, träffsäkerheten avseende klinisk diagnostik var hög. Kunskapsöversikten styrker att samordningen i vårdkedjan med denna modell svarar upp mot patientens upplevelse av att vänta på vård

Satellitbaserad övervakning av våtmarker SLUTRAPPORT VÄSTERBOTTEN

Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald. För ett av delprogrammen används "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på fenologi och väder. Detta innebär att om myrtyperna avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs. förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. Förändringsriktningen som analyserats är ökad biomassa/igenväxning. Förändringarna redovisas i två förändringsklasser;"Potentiell förändringsindikation" och "Säker förändringsindikation". Under perioden 2009-2011 utfördes övervakningsarbetet i Västerbottens län. Avsikten är att hela landet förutom fjällen ska täckas från norr till söder med ett omdrev på tio år. För analysen används två set av satellitdata, ett från en äldre tidpunkt (främst från 1990 men även 1984, 1986 och 1989) och ett från en senare tidpunkt (främst från 2000 men även 2002 och 2003). Analysen har resulterat i en mängd ytor inom öppen myr där indikationer på förändring finns. Undersökningsområdet, d.v.s. "Öppen myr" -mask med undantag för fjällen, omfattar för Västerbotten ca 694 000 ha. Det analyserbara området, d.v.s. undersökningsområdet med undantag för moln mm, omfattar för Västerbotten ca 613 000 ha, vilket motsvarar 88 % av undersökningsområdet. Av det analyserbara området var 8 900 ha (1,46 %) förändrade. Förändringarna fördelade sig på 4 400 ha (49 %) av kategorin "Potentiell förändringsindikation" respektive 4 500 ha (51 %) av kategorin "Säker förändringsindikation". Vid en utvärdering av resultatet från förändringsanalysen ingick totalt 101 ytor varav 79 var FIytor (förändringsindikationsytor) och 22 var referensytor. Referensytorna slumpades ut inom den oförändrade delen av "Öppen myr"-masken. Utvärderingen utfördes med hjälp av flygbilder och fältbesök för att verifera om det var förändrat eller ej. Av de 79 FI-ytorna som tolkats i fält eller med hjälp av flygbilder var det 49 ytor (62 %) som bedömdes som "Verifierad förändring" och 16 ytor (20 %) bedömdes som ”Svårbedömt men komponenterna finns”. De ytor som bedömts som ”Svårbedömt men komponenterna finns” hade frodig vegetation som eventuellt skulle kunnat ha fått en ökad biomassa mellantidpunkterna, men i dessa fall kunde vi inte verifiera det. Överensstämmelsen för de slumpmässigt valda FI-ytorna ligger minst på 62 % och max på 82 %. Av de 22 referensytorna var det 16 ytor (73 %) som bedömdes som ”Inget som tyder på förändring” och 5 ytor (23 %) bedömdes som ”Svårbedömt men komponenterna finns". Överensstämmelsen för de slumpmässigt valda referensytorna ligger minst på 73 % och max på 96 %. FI-ytorna skiljde sig från referensytorna genom att de i högre grad hade fler frodiga myrtyper, få ytor utan trädskikt och hade fler ingrepp i omgivningen. Det klart vanligaste ingreppet/orsaken för FI-ytorna var "Dikning", därefter kom "Okänd", "Naturlig succession", "Väg", "Odlingsmark/slåtter/bete" och "Hygge"

Provfiske i tre sjöar i Storumans kommun: Näsvattnet, Inre Verkansjön och Långvattnet : en studie om fisksamhällenas status

Som en del i arbetet med att följa upp miljötillståndet i länet bedriver Länsstyrelsen iVästerbottens län miljöövervakning av 7 sjöar genom provfiske. Provfisket ger entillståndsbild över fisksamhället och med en kontinuerlig uppföljning kan man se trender ochförändringar i populationsstrukturen. I samband med provfiskena skickas även ett urval avfångsten för analys av metallhalter.För ungefär 7 år sedan kom de första rapporterna från bybor, däribland Ture Rönnholm, attdet förekommer missbildade gäddor i Långvattnet, Storumans kommun (Rönnholm, 2006). År2004, på uppdrag av Storumans kommun, utförde Miljötjänst Nord AB i samarbete medInstitutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) en undersökning av tillståndet hos abborreoch gädda i Långvattnet och referenssjön Näsvattnet. Resultatet var alarmerande dåskadefrekvensen var hög och då framförallt i den utvalda referenssjön Näsvattnet där 56 % av66 fångade abborrhonor och ca 65 % av 16 abborrhanar uppvisade någon form av skada.Dessutom observerades skador på ungefär hälften av ca tio fångade gäddor. I Långvattnet var21 % av 24 fångade abborrhonor skadade/deformerade medan inga felaktigheter kunde hittashos de 12 fångade abborrhanarna och de ca 5 fångade gäddorna.Av den anledningen bestämde sig Länsstyrelsen i Västerbottens län samt Fiskeriverketsutredningskontor i Luleå år 2005 för att undersöka miljötillståndet i Näsvattnet samtreferenssjön Inre Verkansjön med utgångspunkt från bedömningsgrunderna för miljökvalitetför fisk. Dessutom skickades fisk från Näsvattnet, Inre Verkansjön och Långvattnet på analysav koncentrationer av metaller och organiska miljögifter.Avsikten med provfiskena i Näsvattnet och Inre Verkansjön var att fastställa miljötillståndet isjöarna enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet med avseende på fisk (Naturvårdsverket,2000). Bedömningsgrunderna utgår från information om fiskpopulationer från Fiskeriverketsprovfiskedatabas och baseras på nio biologiska variabler. Varje variabel ger ett enskilt mått påtillståndet i sjöarna medan det sammanvägda indexet av samtliga ingående parametrar ger enmedelbild över miljötillståndet hos fisksamhället. Genom provfisket får man en jämförelse avmiljötillståndet mot andra provfiskade sjöar i Sverige. Nuvarande jämförandevärden ibedömningsgrunderna baseras på över 700 provfiskade sjöar (Dahlberg, 2005).Ett representativt urval av den abborre som fångades analyserades på förekomst av vissametaller och organiska miljögifter (Naturvårdsverket, 1997) kopplade bland annat tillLivsmedelsverkets kostrekommendationer. Denna provtagning ger en ”ögonblicksbild” överden belastningssituation som förekommer i sjöarna vid provtagningstillfället.Provfisket i Långvattnet riktades till att fånga fisk i anslutning till området där kommunensavloppsreningsverk mynnar i sjön, där missbildad fisk tidigare fångats av lokalbefolkningen.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

An extraoral approach to intraoral cooling–a feasibility study in non-cancer patients

Abstract Background Cryotherapy, using ice chips (IC) is an effective strategy to prevent chemotherapy-induced oral mucositis (OM) in selected cancer patient cohorts. However, although effective, use of IC may cause adverse reactions, e.g., nausea, numbness, and shooting pain in the teeth, which could have an adverse impact on the medical treatment. Furthermore, IC requires water of good quality to minimize risk of serious systemic infections. To eliminate these disadvantages, novel cooling devices have emerged as alternative cooling modalities. Thus, the aim was to evaluate the efficacy and tolerability profile of extraoral cooling for intraoral temperature reduction. Subjects and Methods This experimental pilot study was conducted at the Institute of Odontology, The Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden. In total, six healthy volunteers were enrolled in this study. At baseline and following 30-, and 60 min of cooling with the extraoral cooling device, intraoral mucosal temperatures were measured using a thermographic camera, and a questionnaire related to tolerability was completed. Results Following 30-, and 60 min of cooling, the intraoral temperature decreased with 2.0 °C and 2.3 °C, respectively. Extraoral cooling was well tolerated, and all subjects endured the entire cooling session of 60 min. Conclusion Extraoral cooling reduces intraoral mucosal temperatures and is a well-tolerated cooling modality

The contradictions of the film welfare economy, or, For the love of Treme

In the snarky atmosphere of the Twitterscape, the short but public tiff between director David Simon (The Wire, Treme), celebrity chef Anthony Bourdain, and Bravo Television's programming executive Andy Cohen looked like it had all the makings of a street game of the dozens..