Användningstvång i varumärkesrätten - var går gränsen mellan tillåtna och otillåtna ändringar?

Uppsatsen behandlar användningstvång i varumärkesrätten med fokus på tillåtna och otillåtna ändringar enligt 3 kap. 2 § 2 st. 1 p. VML. Användningskravet kommer till uttryck i 3 kap. 2 § VML och går under benämningen användningstvång. I den här uppsatsen undersöks dels användningstvånget och dess två uppställda krav på verkligt bruk och särskiljningsförmåga, och dels varumärken som används i ändrat utförande. För att hävning ska bli tillämpligt till följd av underlåten användning krävs det att ett varumärke inte har använts under de senaste fem åren, eller under en period om fem år i följd, samt att varumärkesinnehavaren inte har giltiga skäl till underlåtenheten. Om ett varumärke används med ändrat utseende eller i annan form än den registrerade är inte användningstvånget uppfyllt och ett varumärke kan hävas. För att ett varumärke som används i ändrat utförande ska anses uppfylla kravet på användning krävs det att avvikelsen endast utgör smärre detaljer som inte förändrar märkets särskiljningsförmåga. Den svåra frågan blir att avgöra var gränsdragningen ska dras mellan tillåtna och otillåtna ändringar. För att besvara sistnämnda fråga analyseras forskning och ett urval av rättsfall som är relevanta för frågan. Det går inte att enkelt besvara frågan var gränsen ska gå mellan tillåtna och otillåtna ändringar utan bedömning får ske i varje enskilt fall och slutsatser får dras med hjälp av konstaterade metoder och principer samt med stöd av praxis.The thesis deals with the requirement of genuine use of a trademark with focus on the trademark proprietor's right to, within the law, modify its characteristics. The thesis examines the requirement of genuine use and its two established requirements needed to maintain a trademark registration. The second part of the thesis examines when trademarks may be used in modified versions. If within a continuous period of five years after the trademark has been registered, and the trademark has not been put to genuine use, a trademark can be subject of revocation unless there are proper reasons for non-use. A proper reason for non-use can be when a proprietor uses a modified trademark. For it to be a proper reason it requires that the modifications are only minor details that do not alter the distinctive character of the trademark. The problem is to decide where the boundary should be drawn between proper alterations and improper ones. An assessment has to be made in each case and conclusions may be drawn using the methods and principles that emerge in the thesis, and with the support of relevant binding precedent

Giant Piloleiomyoma of the Forehead

Cutaneous piloleiomyomas are benign smooth muscle tumors arising from the arrector pili muscles. Piloleiomyomas appear as firm dermal papules of skin color or with a reddish to brown surface, and are commonly located on the extremities. Histologically, these lesions are composed of interlacing bundles of smooth muscle cells in the reticular dermis. Our case presented with an unusually large nodule on the forehead that was accompanied by intermittent pain. Histological analysis was compatible with piloleiomyoma and the lesion showed haphazardly arranged bundles of smooth muscle in the dermis. We describe herein an interesting case of a giant piloleiomyoma occurring on the forehead

Stories in social-ecological knowledge cocreation

Transformations in social-ecological systems to overturn poverty and ecosystem degradation require approaches to knowledge synthesis that are inclusive and open to creative innovation. We draw on interviews with participants and in-depth process observation of an iterative knowledge cocreation process in Kenya and Mozambique that brought together scientists, community representatives, government representatives, and practitioners who had expertise or experience in poverty and/or coastal natural resource use and management. We analyze the communicative spaces opened by techniques of system diagrams and future scenarios, and provide a rich account of the emergent process of developing a "shared conceptual repertoire" as a basis for effective communication and knowledge synthesis. Our results highlight the difficulties of challenging dominant narratives and the creative potential that exists in reflecting on their underpinning assumptions. In our analysis, stories and lived experiences emerged as key means shaping the construction of shared concepts and ideas. We conclude by outlining the implications of designing knowledge cocreation processes that support the task of devising systemic interventions that are robust for a range of future scenarios. This includes embracing the role of stories in generating shared meanings and opening up spaces for exploration of knowledge assumptions that are embedded in intervention narratives

Participatory scenario planning in place-based social-ecological research: insights and experiences from 23 case studies

Participatory scenario planning (PSP) is an increasingly popular tool in place-based environmental research for evaluating alternative futures of social-ecological systems. Although a range of guidelines on PSP methods are available in the scientific and grey literature, there is a need to reflect on existing practices and their appropriate application for different objectives and contexts at the local scale, as well as on their potential perceived outcomes. We contribute to scenarios theoretical and empirical frameworks by analyzing how and why researchers assess social-ecological systems using place-based PSP, hence facilitating the appropriate uptake of such scenario tools in the future. We analyzed 23 PSP case studies conducted by the authors in a wide range of social-ecological settings by exploring seven aspects: (1) the context; (2) the original motivations and objectives; (3) the methodological approach; (4) the process; (5) the content of the scenarios; (6) the outputs of the research; and (7) the monitoring and evaluation of the PSP process. This was complemented by a reflection on strengths and weaknesses of using PSP for the place-based social-ecological research. We conclude that the application of PSP, particularly when tailored to shared objectives between local people and researchers, has enriched environmental management and scientific research through building common understanding and fostering learning about future planning of social-ecological systems. However, PSP still requires greater systematic monitoring and evaluation to assess its impact on the promotion of collective action for transitions to sustainability and the adaptation to global environmental change and its challenges

Supervision of Equipment in O&M Infrastructure

The COMInf network is the infrastructure part of the operation and management system used for guarding the radio access networks developed by Ericsson. This thesis investigates the Ericsson COMInf network; identifies problems covering both functional as well as security aspects of the network and its current monitoring solution, and also presents a set of requirements and recommendations for a future network surveillance solution. As this thesis shows, the COMInf network today has limited functions regarding both network and security supervision. However, implementations of such solutions are possible due to the standardized components used in the network today. To improve the COMInf network, this thesis defines requirements and recommends a network surveillance solution which fulfills these requirements. It is also recommended to update some of the hardware currently in place for the COMInf network

Att anta den nationella miljömålsutmaningen i mindre kommuner : En fallstudie om hur Sveriges mindre kommuner arbetar med miljömålsutmaningen

Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar. I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige. Fallstudien påvisar hur ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet. Förutom att studien visade att ideologiska faktorer utgjorde motsättningar till både miljömålsarbetet och det generella miljöarbetet, så visade studien även på hur det fanns organisatoriska brister