Social Media As Management Fashion - A Discourse Perspective

Social media platforms and services have rapidly grown into an important societal phenomenon, lately also with increased impact on business. The relative novelty of its occurrence in a business context, the lack of well-grounded best practice and the scarcity of research, result in organizational decision-makers having to rely on vendor descriptions and trade press articles to make sense of social media. By using management fashion theory and discourse analysis, we examine how a management fashion discourse on social media unfolds and enacts social media as a disruptive force that managers must consider in the form of e.g. strategies, normative guidelines and policies. Our analysis shows that social media discourse differs somewhat from how previous IT fashions have developed, primarily due to the fact that social media discourse is propelled by forces outside the company. We analyze the discourse constructs identified in the data using management fashion theory and position social media discourse as a particular form of management fashion. The ‘problem discourse’ defines hinders towards strategic development of social media and the reasons for their existence, which provides an agenda for change. The ‘solution discourse’ theorizes social media as a business case and provides arguments for how managers should organize internally to meet the new demands. The ‘bandwagon discourse’ provides role models, policies and codes of conduct for a successful dissemination of social media into the organization

Future directions for therapeutic strategies in post-ischaemic vascularization: a position paper from European Society of Cardiology Working Group on Atherosclerosis and Vascular Biology

Modulation of vessel growth holds great promise for treatment of cardiovascular disease. Strategies to promote vascularization can potentially restore function in ischaemic tissues. On the other hand, plaque neovascularization has been shown to associate with vulnerable plaque phenotypes and adverse events. The current lack of clinical success in regulating vascularization illustrates the complexity of the vascularization process, which involves a delicate balance between pro- and anti-angiogenic regulators and effectors. This is compounded by limitations in the models used to study vascularization that do not reflect the eventual clinical target population. Nevertheless, there is a large body of evidence that validate the importance of angiogenesis as a therapeutic concept. The overall aim of this Position Paper of the ESC Working Group of Atherosclerosis and Vascular biology is to provide guidance for the next steps to be taken from pre-clinical studies on vascularization towards clinical application. To this end, the current state of knowledge in terms of therapeutic strategies for targeting vascularization in post-ischaemic disease is reviewed and discussed. A consensus statement is provided on how to optimize vascularization studies for the identification of suitable targets, the use of animal models of disease, and the analysis of novel delivery methods

Gaddsteklar i Västra Götalands län – miljöövervakning 2010 - 2012

Miljöövervakning av gaddsteklar 2010-2102 med färgskålar och pollinatörsslingor. Totalt 217 arter av gaddsteklar påträf-fades; vilket är 50 % av den kända artstocken av gaddsteklar i länet.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Miljöövervakning av gaddsteklar med färgskålar och pollinatörsslingor 2010

Under sommaren 2010 genomfördes miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer på tiolokaler i Västra Götalands län. Lokalerna var placerade i varsitt ekonomiskt kartblad spriddaöver länet. Kartbladen var slumpade av dem som hade sand eller grus i jordartskarteringensamt minst ett hävdat objekt från ängs‐ och hagmarksinventeringen. För varje kartbladgjordes en bedömning på skärm för att hitta lämpliga undersökningsplatser: småskaligtodlingslandskap, naturliga fodermarker, sand‐ och grusförekomst, närhet till vattendrag ochkuperat landskap var kriterier som i möjligaste mån kombinerades. Förgaddstekelövervakningen användes på varje lokal 3 färgskålar med plexiglasväggar under tvåperioder på sommaren. Det insamlade materialet sorterades och artbestämdes till 135 arterav gaddsteklar. I genomsnitt registrerades 27±15 (±SD) arter av gaddsteklar på varje lokal.Jämfört med inventeringar i andra län pekade resultatet på en låg frekvens av arter medparasitiskt leverne (21 %). Bland vildbina (74 arter) visade sig 25 % av den totalapollensamlande artstocken vara specialiserade att samla pollen från närbesläktade kärlväxter(oligolektiska) – en normal eller låg siffra jämfört med andra studier. Höga parasitfrekvenser idetta sammanhang tyder på hög ekologisk resiliens. Därtill artbestämdes även bifångst avskalbaggar (244 arter), tvåvingar (14 arter), fjärilar (6 arter) ochhalvvingar (54 arter). På varje lokal med omnejd genomfördes enpollinatörsslinga. Denna metod går ut på att registrera kvantitet ochkvalitet av blombesökare på viktiga substratväxter. Enpollinatörsslinga är en 500‐1 000 m lång vandring i likartad miljö därblombesökare och deras beteende på ett exakt antal (500 st)blomställningar registreras. I denna studie utfördespollinatörsslingorna på åkerväddKnautia arvensis och fibblor(Hieracium spp., Pilosella spp. samt Leontodon spp.).Pollinatörsslingorna visade att färre blombesök utförs på deundersökta lokalerna jämfört med liknande biotoper på Öland. Deblombesökande ekologiska grupperna visade sig också skilja sig frånandra delar av Sverige. I Västra Götaland besöktes åkerväddKnautiaarvensisav färre humlor jämfört med andra delar av landet, mendetta kompenserades av att en högre andel tvåvingar med päls(Volucella spp., Eristalis spp., Merodon spp.). Humlor och tvåvingarmed päls är de viktigaste pollinatörerna av åkerväddKnautia arvensisi Sverige. Med färgskålsinventeringen och pollinatörsslingorna kunde12 sällsynta arter (varav 7 rödlistade) identifieras och dessa beskrivsingående. Det sammanvägda resultatet från de två metoderna pekarpå ett generellt mediokert utfall av hotade arter och att det finnsstora ekologiska skillnader mellan de 10 undersökningsområdena.Det svaga utfallet vad gäller hotade arter beror sannolikt till störstadelen på lägre utnyttjandegrad och minskad variation i skötsel avodlingslandskapet

Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer 2020

I Västra Götalands län har regional miljöövervakning av gaddsteklar utförts årligen från 2010. Arbetet har från 2010 utförts på totalt 141 platser spridda i länet. Alla länets 49 kom-muner har omfattats av en eller flera inventeringsinsatser. Syftet med miljöövervakningen har varit att på ett uppföljningsbart sätt mäta status av gaddsteklar och andra pollinatörer.I denna rapport presenteras resultatet för 2020 års inventering som utfördes på 15 platser. Miljöövervakning av gaddsteklar har utförts genom att observera blombesökare under polli-natörsslingor och genom att med hjälp av färgskålar fånga in och artbestämma gaddsteklar. Under miljöövervakningen 2020 påträffades 173 arter av gaddsteklar på de 15 undersökta lo-kalerna. Totalt artbestämdes 1 882 individer av insekter tillhörande 266 arter av gaddsteklar och andra blombesökare från datasetet med både insektsfällorna och pollinatörsslingorna. Under inventeringen påträffades 1 rödlistad art: ängskägelbi Coelioxys mandibularis NT. Ar-ten lever parasitiskt på ärttapetserarbi Megachile circumcincta som är spridd i blomrika od-lingslandskap i hela länet.De flesta av lokalerna under 2020 års inventering har gjorts i ekorutor som inventerats tidi-gare (2014-2017) och normalt har färgskålarna placerats på samma plats eller i en närlig-gande del inom ekorutan, och pollinatörsslingan har där det varit möjligt genomförts i samma område som tidigare. Några lokaler avviker kraftigt från de tidigare årets resultat, men de flesta har fått ungefär samma resultat. Återinventeringarna visade att det finns en svag trend att antalet arter av gaddsteklar är fler under 2020 jämfört med tidigare års färg-skålsinventeringar. För pollinatörsslingorna fanns inget mönster.Bedömningen har gjorts att de främsta hoten mot länets fauna av gaddsteklar är fortsatt minskad hävd av torrmarker och igenväxning i odlingslandskapet. Förändringarna i odlings-landskapet har också lett till färre markblottor som är viktiga boplatser

Miljöövervakning av gaddsteklar - Resultat från 2015 års övervakning och syntes för åren 2010-2015.

I denna rapport presenteras och diskuteras den miljöövervakning av gaddsteklar som genomförts i Västra Götalands län under sex års följd 2010-2015. Arbetet har utförts på 71 platser spridda i länet. Metoden har varit färgskålar för fångst av gaddsteklar och pollinatörsslingor. Under miljöövervakningen påträffades totalt 295 arter av gaddsteklar, vilket är 63 % av den kända artstocken av gaddsteklar i länet (N=467). I genomsnitt påträffades 26±11 (±SD) arter av gaddsteklar på varje plats. Miljöövervakningen bidrog till att kunskapen om länets gaddsteklar ökade väsentligt. I jämförelse med all samlad kunskap om länets gaddstekelfauna bidrog den aktuella miljöövervakningen 2010-2015 med ca 22 % av observationstillfällena och med ca 30 arter som observerades för första gången i länet varav tre var rödlistade. Den systematiska miljöövervakningen som utförts i länet är en viktig grund för framtida ekologiska studier. En analys av datasetet 2010-2015 pekar på att flera arter går tillbaka, även om några arter också under senare tid verkar ha etablerat sig i länet. Bland de rödlistade arterna finns 28 arter som tidigare noterats för länet och som inte kunnat observeras under miljöövervakningen 2010-2015 och inte heller i någon annan inventering registrerad på artportalen under åren 2000-2015. Drygt hälften av dessa 28 arter har bedömts som utgångna från länet. Orsakerna till att gaddstekelarter hotas i länet är minskad hävd av torrmarker och igenväxning med vårtbjörk, asp, gran och tall i odlingslandskapet. Förändringarna i odlingslandskapet har också lett till färre markblottor som ofta upprätthåller torrmarksflora och är boområden för de marklevande gaddstekelarterna. Också skogslandskapet genomgår en stor förändring som försämrar möjligheterna för en artrik gaddstekelfauna. Förtätning av trädbestånd, minskat skogsbete och minskad brandfrekvens gör troligen att skogsbiotoper får en lägre artrikedom av gaddsteklar jämfört med mitten av förra seklet

Miljöövervakning av gaddsteklar med färgskålar och pollinatörsslingor 2010

Under sommaren 2010 genomfördes miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer på tiolokaler i Västra Götalands län. Lokalerna var placerade i varsitt ekonomiskt kartblad spriddaöver länet. Kartbladen var slumpade av dem som hade sand eller grus i jordartskarteringensamt minst ett hävdat objekt från ängs‐ och hagmarksinventeringen. För varje kartbladgjordes en bedömning på skärm för att hitta lämpliga undersökningsplatser: småskaligtodlingslandskap, naturliga fodermarker, sand‐ och grusförekomst, närhet till vattendrag ochkuperat landskap var kriterier som i möjligaste mån kombinerades. Förgaddstekelövervakningen användes på varje lokal 3 färgskålar med plexiglasväggar under tvåperioder på sommaren. Det insamlade materialet sorterades och artbestämdes till 135 arterav gaddsteklar. I genomsnitt registrerades 27±15 (±SD) arter av gaddsteklar på varje lokal.Jämfört med inventeringar i andra län pekade resultatet på en låg frekvens av arter medparasitiskt leverne (21 %). Bland vildbina (74 arter) visade sig 25 % av den totalapollensamlande artstocken vara specialiserade att samla pollen från närbesläktade kärlväxter(oligolektiska) – en normal eller låg siffra jämfört med andra studier. Höga parasitfrekvenser idetta sammanhang tyder på hög ekologisk resiliens. Därtill artbestämdes även bifångst avskalbaggar (244 arter), tvåvingar (14 arter), fjärilar (6 arter) ochhalvvingar (54 arter). På varje lokal med omnejd genomfördes enpollinatörsslinga. Denna metod går ut på att registrera kvantitet ochkvalitet av blombesökare på viktiga substratväxter. Enpollinatörsslinga är en 500‐1 000 m lång vandring i likartad miljö därblombesökare och deras beteende på ett exakt antal (500 st)blomställningar registreras. I denna studie utfördespollinatörsslingorna på åkerväddKnautia arvensis och fibblor(Hieracium spp., Pilosella spp. samt Leontodon spp.).Pollinatörsslingorna visade att färre blombesök utförs på deundersökta lokalerna jämfört med liknande biotoper på Öland. Deblombesökande ekologiska grupperna visade sig också skilja sig frånandra delar av Sverige. I Västra Götaland besöktes åkerväddKnautiaarvensisav färre humlor jämfört med andra delar av landet, mendetta kompenserades av att en högre andel tvåvingar med päls(Volucella spp., Eristalis spp., Merodon spp.). Humlor och tvåvingarmed päls är de viktigaste pollinatörerna av åkerväddKnautia arvensisi Sverige. Med färgskålsinventeringen och pollinatörsslingorna kunde12 sällsynta arter (varav 7 rödlistade) identifieras och dessa beskrivsingående. Det sammanvägda resultatet från de två metoderna pekarpå ett generellt mediokert utfall av hotade arter och att det finnsstora ekologiska skillnader mellan de 10 undersökningsområdena.Det svaga utfallet vad gäller hotade arter beror sannolikt till störstadelen på lägre utnyttjandegrad och minskad variation i skötsel avodlingslandskapet

Miljöövervakning av gaddsteklar - Resultat 2013

I denna rapport presenteras och diskuteras den miljöövervakning av gaddsteklar som genomförts i Västra Götalands län under 2013. Miljöövervakningen utfördes på 11 platser: 3 i Västergötland, 1 i Dalsland och 7 i Bohuslän. Metoden har varit färgskålar och pollinatörsslingor. Färgskålarna har aktivt samlat gaddsteklar under två tvåveckorsperioder under juni respektive juli. Pollinatörsslingorna utfördes på i huvudsak åkervädd och kartlade frekvens och taxa av alla blombesökare. Under miljöövervakningen påträffades totalt 120 arter av gaddsteklar; vilket är 28 % av den kända artstocken av gaddsteklar i länet.Under färgskålsinventeringen påträffades totalt 116 arter av gaddsteklar och i genomsnitt 25±9 (±SD) arter på varje plats. Jämfört med tidigare års miljöövervakning påträffades lika många arter som det genomsnittliga antalet per plats, men färre individer. De undersökta ekorutorna 2013 dominerades till stor del av karg hed och andra kustbundna (6 av 11 ekorutor) biotoper.Färgskålsinventeringen under 2013 kompletterar de tre tidigare årens miljöövervakning i länet och ger bra underlag för jämförelser mellan biotoper, regioner och tidsperioder. Bland de 21 arter som påträffades under 2013 men som inte tidigare påträffats under miljöövervakningen (2010-2012) fanns både sällsynta och spridda arter. Bland de sällsynta fanns sandstekelnPodalonia affinis, taggmurarbi Hoplosmia spinulosa, backhumla Bombus humilis och hedfiltbi Epeolus cruciger. Dessa ovanliga arter har en mer eller mindre tydlig koppling till de bohusländska blomrika, kustnära hedarna. Bland de vanliga arterna som tidigare inte registrerats fanns bland andra sälgsandbi, taksnyltgeting och småullbi. Sälgsandbi är aktivt under försommar, taksnyltgeting parasitisk och småullbi födospecialiserad och är alla utbredda och vanliga i länet, men har av slumpen inte påträffats tidigare.De 11 pollinatörsslingor som genomfördes registrerade 347 blombesök av insekter och andra blombesökare. De flesta besök tillhörde humlor (91 besök), fjärilar (81 besök) och skalbaggar (57 besök). Totalt registrerade pollinatörsslingorna 50 taxa bland alla besökargrupper. Jämfört med tidigare år var humlor och fjärilar mer vanliga

Miljöövervakning av gaddsteklar i Västra Götalands län, 2017

Denna studie omfattade övervakning av 16 lokaler där det ingått 10 slumpvist valda ekorutor och inventering av ytterligare 6 lo-kaler i Göteborg och Trollhättans kommuner med fast placering. Under inventeringen 2017 påträffades 149 arter av gaddsteklar på de 16 undersöktalokalerna. Totalt artbestämdes 2108 individer av gaddsteklar från materialet från insektfällorna. De mest talrika arterna under inventeringen jordhumlor och honungsbi. Bland de mest talrika solitärbina fanns hartsbi och metallsmalb