Can Swedish beef production become profitable by learning from Canadian beef production?

To make Swedish beef production more profitable and sustainable, even without subsidies, there is a need to find alternative production systems to reduce the cost of production. One way to find cheaper solutions for Swedish beef production is to learn from beef producers in other countries and regions with similar natural conditions as Sweden. Western Canada has a good and large scale cow-calf production and finishing of calves, and Peace River Region (PRR) in British Columbia (BC) has similar natural conditions as Central Swedish Flatlands (CSF). Alberta, where most calves from PRR are finished, and PRR are used as study regions for finding cheaper beef production systems than present in Sweden. How to reduce Swedish costs are investigated by comparing PRR and CSF budgets for cow-calf operations as well as Albertan and CSF budgets for finishing beef cattle. For CSF, budgets from the Swedish University of Agricultural Science are used. One important reason for the low costs of beef production in western Canada is outdoor wintering of the cows and finishing of young cattle in open feedlots. In order to more closely study the possibilities of introducing Canadian production systems in Sweden; natural conditions, history and especially present production systems in western Canada, cow-calf operations in PRR, feedlots in Alberta and a museum were visited. Swedish beef production is characterized by high costs of production caused by small herd sizes, relatively high labour costs, high demands on buildings, short vegetation period and lack of large and connected pastures. Western Canadian beef production is much younger than Swedish beef production and is more characterized by outdoor wintering, large scale production, ranching culture and low building costs. Cow-calf operations are the start of most beef production in western Canada and these are mostly situated in areas where there are poorer conditions for grain production. Beef cows are kept outdoor year around and outdoor wintering reduce the costs of buildings and labour since the cattle are grazing for a longer period. Feedlots are located in regions where the grain production is high and most feedlots in Canada are located in southern Alberta. Most expenses in cow-calf operations are considerably higher in CSF than in PRR and the biggest differences are building and labour costs. Since the wages per hour for a farm worker in PRR and in CSF are almost the same, one reason why labour costs are lower in PRR is the fewer working hours that are needed per cow, which depends on bigger herd sizes in PRR. A reason why building costs are lower in PRR than in CSF is that beef cows are wintered outdoors with a minimum of constructed shelter in PRR while in CSF the cows are wintered indoors in expensive buildings. Rational outdoor wintering can also be a reason for lower labour costs because outdoor wintering is more cost effective. If cow-calf production in Sweden would follow the production model in Canada, with 200 beef cows and outdoor wintering, the expenses could be fully covered, whereas the present Swedish cow-calf production is unable to cover its costs including e.g. feed, buildings and labour. If the governmental payment will be abolished, even though the PRR cow-calf system is used the result will be negative, but not as negative as with present Swedish cow-calf production. In finishing operations the costs of building, labour and feed are higher in CSF than in PRR. To reduce these costs in Sweden there is a need for bigger herds and less demand on the buildings. In Alberta it is enough with windbreakers but in present Swedish production system the animals are housed indoors in expensive buildings. If the finishing operation in Sweden, with male animal premium, could follow Albertan feedlot model the operations could be profitable. If the male animal premium would be abolished, even though the Albertan production system will be used, the result will still be negative, but not as negative as with present Swedish finishing system. To have cattle wintered outdoors in Sweden, with a minimum of constructed shelter, there is a need to find suitable areas. Such areas can be where the climate is suitable i.e. not too much precipitation and solid frost in the ground during winter time. The land should have low opportunity cost and the soil should be a dry sandy moraine soil with good infiltration capacity.För att få en mer lönsam och uthållig köttproduktion i Sverige, även utan bidrag, finns det behov av att finna alternativa produktionssystem för att få lägre produktionskostnader. Ett sätt att hitta billigare lösningar är att ta del av andra länders och regioners, med liknande naturliga förutsättningar som Sverige, köttproduktion. Västra Kanada har både en bra och storskalig dikoproduktion och slutuppfödning av kalvar, och Peace River Region (PRR) i British Columbia (BC) har liknade naturliga förutsättningar som Svealands Slättbygder (CSF). Alberta, där de flesta kalvar från PRR slutgöds, och PRR är regioner som valts att studeras för att hitta billigare produktionssystem än de nuvarande som finns i Sverige. Hur kostnader skall kunna reduceras i Sverige undersöks genom att jämföra dikokalkyler för PRR och Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU:s) områdeskalkyler för CSF. Detsamma gäller för slutuppfödningen av kalvar där kalkyler för Alberta och CSF jämförs. En viktig orsak till Kanadas låga produktionskostnader i köttproduktionen är att dikorna övervintras och utfodras utomhus och slutuppfödningen av kalvar sker i öppna så kallade feedlots. För att noggrannare studera de naturliga förutsättningarna, historia och speciellt nuvarande produktionssystem i västra Kanada besöktes dikoproducenter i PRR och feedlots i Alberta, samt ett museum. Svensk köttproduktion karaktäriseras av höga produktionskostnader vilket kan bero på småskalighet, relativt höga arbetskostnader, höga krav på byggnader, kortare vegetationsperiod och brist på större och sammanhängande betesmarker. Västra Kanadas köttproduktion är betydligt yngre än Sveriges och karaktäriseras av övervintring utomhus, storskalighet, ranchkultur och låga byggnadskostnader. Dikoproduktionen är starten på västra Kanadas köttproduktion och dikoproducenterna befinner sig oftast i områden som har sämre förutsättningar för spannmålsproduktion. Dikorna är utomhus året runt vilket minskar kostnader för både byggnader och arbete då korna betar under en längre period. Feedlots är oftast lokaliserade i regioner där spannmålsproduktionen är hög och de flesta feedlots i Kanada är lokaliserade i södra Alberta. De flesta kostnaderna i dikoproduktionen är högre i CSF än i PRR och de största skillnaderna är byggnadskostnader och arbetskostnader. Då lönerna per timme i princip är lika höga i både PRR och CSF kan en orsak till de lägre arbetskostnaderna i PRR vara färre arbetstimmar per ko, vilket är ett resultat av större besättningar i PRR. En förklaring till att byggnadskostnaderna är lägre i PRR än i CSF kan vara att korna i PRR övervintras utomhus med minimala väderskydd, medan i CSF övervintras de i dyra byggnader. Rationell övervintring utomhus kan också vara en anledning till att arbetskostnaderna i PRR är lägre, då övervintring utomhus är mer kostnadseffektiv. Om Sveriges dikoproduktion skulle ta efter produktionssystemet i PRR, med 200 dikor och övervintring utomhus, och med nuvarande miljöersättningar och betesbaserade gårdsstöd skulle produktionskostnaderna kunna täckas fullt ut medan nuvarande produktionssystem i Sverige inte kan täcka kostnaderna som inkluderar t.ex. foder, byggnader och arbete. Däremot skulle dikoproduktionen inte vara lönsam utan miljöersättningar, trots att produktionssystemet från PRR skulle användas, men resultatet kommer inte att bli lika negativt som med nuvarande svenska produktionssystem. I slutuppfödningen är det främst kostnader för byggnader, arbete och foder som skiljer mellan PRR och CSF. För att minska kostnaderna i Sverige behövs även här större besättningar och mindre krav på dyra byggnader. I Alberta räcker det med vindskydd som väderskydd medan nuvarande svenska produktionssystem för slutuppfödning innebär att djuren hålls inomhus i dyra byggnader. Om slutuppfödningen i Sverige, med nuvarande handjursbidrag, kunde ske som i feedlots i Alberta skulle produktionen kunna bli lönsam. Utan handjursbidrag kommer 7 inte slutuppfödningen i Sverige att vara lönsam trots att slutuppfödningsmodellen i Alberta används, men resultatet är mindre negativt än med nuvarande slutuppfödningsmodell som används i Sverige. För att ha köttdjur utomhus under vintern finns det behov av att finna lämpliga områden för detta. Sådana områden kan vara där klimatet är lämpligt, d.v.s. inte alltför mycket nederbörd samt kallare vintrar som ger en frusen och fast mark. Området skall ha låg alternativkostnad på mark och jorden skall vara av torr sandig morän jordar med god filtreringsförmåga

Progesterone profiles, oestrus expression and pregnancy in dairy cows

The cow’s ability to reproduce is essential for milk production. Traditionally genetic evaluations for fertility have been based on measures on insemination- and calving dates, which in general are highly influenced by on-farm decisions. Unfortunately, the low heritability of classical fertility traits makes the genetic improvement slow. This thesis aims to provide information useful for a genetic evaluation utilising progesterone (P4) based fertility traits having higher heritability, and by using genomic information to try to identify genetic markers associated with fertility. The aim was also to investigate the characteristics of oestrous expression, pregnancy losses and their phenotypic relationships to P4 profiles as future potential traits included in breeding evaluation. Progesterone data from two data sets were used in the analyses: in Papers I and II from Swedish Red (SR) and Swedish Holstein (SH) dairy cows, and in Papers III and IV from Holstein-Friesian cows from four different countries. Swedish Red cows had higher conception rate, more intensive oestruses and longer oestrus durations compared to SH cows, irrespectively housing systems. Conception rate was found to increase with stronger oestrus intensity (OI), from 24% for with weaker and more uncertain oestrous symptoms, e.g. red and swollen vulva, to 54% for primary oestrous symptoms, e.g. standing. A total pregnancy loss of 65% was found for Swedish dairy cows, with an early embryonic loss of 29%. Swedish Red cows had significantly lower total pregnancy loss compared to SH cows (62 vs 68%). Early embryonic loss and total pregnancy loss had a tendency to decrease, while OI increased, with increasing cycle number. Cows with pregnancy losses had somewhat higher P4 levels at the day of insemination and lower P4 levels at some time points during gestation compared to pregnant cows. Heritability estimates were moderate for delayed cyclicity and commencement of luteal activity (CLA; 0.24 and 0.18 respectively) as well as the genetic correlation with milk yield in early lactation (rg=0.57 and 0.45). This may imply deterioration in these traits if not considered in the breeding evaluation. A genome-wide association study identified 44 genetic markers associated with the seven endocrine fertility traits. Three chromosomes were further fine-mapped for delayed cyclicity, cessation of cyclicity, CLA and oestrous cycle length using imputed sequences. Five regions with several possible candidate genes related to reproductive functions were identified. However, due to the high linkage disequilibrium it was not possibly to pinpoint a specific causal mutation. In the future, emphasis should be put on how automated P4 registration and oestrus detection could be used to improve and increase the number of registrations for e.g. OI and CLA and how we beneficially can include these in the genomic breeding evaluation

Nilkkamurtumapotilaiden postoperatiiviseen kipuun vaikuttavat tekijät

Tiivistelmä. Nilkkamurtumat ovat yleisin työikäisten murtuma, joka vaatii sairaala- ja leikkaushoitoa. Näiden murtumien määrä on kasvussa väestön ikääntymisen myötä. Instabiilit nilkkamurtumat hoidetaan leikkaushoidolla, jotta murtuneet kehräsluut voidaan palauttaa anatomiseen asentoonsa. Leikkauksissa anestesiavaihtoehtoina ovat yleis- tai spinaalianestesia ja molempiin muotoihin liittyvät omat etunsa ja haittansa. Tämän vuoksi anestesiamuodon valinnassa on huomioitava potilaan tilanne kokonaisuutena. Ortopedisiin leikkauksiin, kuten nilkkamurtumaleikkauksiin, liittyy voimakasta leikkauksen jälkeistä kipua, mikä voi muodostua ongelmaksi leikkauksen jälkeen potilaan toipumisen ja mobilisaation kannalta. Usein leikkauksen jälkeinen kipu hoidetaan opioidilääkityksellä. Tämä tutkimus on retrospektiivinen tutkimus, jonka aineistona käytettiin vuonna 2016 Oulun Yliopistollisessa sairaalassa leikattuja aikuisia nilkkamurtumapotilaita, joille oli tehty toimenpidekoodin NHJ10 mukainen kiinnitysleikkaus. Aineisto kerättiin ESKO-potilastietojärjestelmästä tutkittavan potilaskertomuksen ja anestesiakertomuksen perusteella. Aineistomääräksi saatiin 166 potilasta. Tutkimuksen tarkoituksena oli kartoittaa nilkkamurtumapotilaiden leikkaushoitoon liittyviä tekijöitä ja menetelmiä, mitkä vaikuttavat leikkauksen jälkeiseen akuuttiin kipuun ja opioidikulutukseen. Tärkeimpinä arvioinnin kohteena olivat anestesiamuodon ja leikkausmenetelmän yhteys leikkauksen jälkeiseen opioidilääkityksen määrään ja sairaalassa oloaikaan. Eri tekijöiden vertailussa käytettiin tilastollista analyysia, jolla selvitettiin tekijöiden merkityksellisyyttä. Tutkimuksen perusteella spinaalianestesian saannet potilaat olivat kivuttomampia leikkauksen jälkeen ja heidän opioidilääkitysen määrä heräämössä ja leikkauspäivänä oli puolet pienempi kuin yleisanestesian saaneilla potilailla. Sairaalassa oloaikaan vaikuttivat vammanlaajuus ja leikkaustekniikka. Nilkkamurtumia esiintyi aineistossamme korostuneesti ikääntyvässä väestössä erityisesti naisilla. Leikkaushoitoon liittyviä komplikaatioita olivat haavainfektiot, joille altistavat alkoholin käyttö, diabetes, runsaat perussairaudet ja vammalaajuus

Inbreeding and pedigree analysis of the European red dairy cattle

Background Red dairy cattle breeds have an important role in the European dairy sector because of their functional characteristics and good health. Extensive pedigree information is available for these breeds and provides a unique opportunity to examine their population structure, such as effective population size, depth of the pedigree, and effective number of founders and ancestors, and inbreeding levels. Animals with the highest genetic contributions were identified. Pedigree data included 9,073,403 animals that were born between 1900 and 2019 from Denmark, Finland, Germany, Latvia, Lithuania, the Netherlands, Norway, Poland, and Sweden, and covered 32 breeds. The numerically largest breeds were Red Dairy Cattle and Meuse-Rhine-Yssel. Results The deepest average complete generation equivalent (9.39) was found for Red Dairy Cattle in 2017. Mean pedigree completeness ranged from 0.6 for Finncattle to 7.51 for Red Dairy Cattle. An effective population size of 166 animals was estimated for the total pedigree and ranged from 35 (Rotes Hohenvieh) to 226 (Red Dairy Cattle). Average generation intervals were between 5 and 7 years. The mean inbreeding coefficient for animals born between 1960 and 2018 was 1.5%, with the highest inbreeding coefficients observed for Traditional Angler (4.2%) and Rotes Hohenvieh (4.1%). The most influential animal was a Dutch Meuse-Rhine-Yssel bull born in 1960. The mean inbreeding level for animals born between 2016 and 2018 was 2% and highest for the Meuse-Rhine-Yssel (4.64%) and Rotes Hohenvieh breeds (3.80%). Conclusions We provide the first detailed analysis of the genetic diversity and inbreeding levels of the European red dairy cattle breeds. Rotes Hohenvieh and Traditional Angler have high inbreeding levels and are either close to or below the minimal recommended effective population size, thus it is necessary to implement tools to monitor the selection process in order to control inbreeding in these breeds. Red Dairy Cattle, Vorderwalder, Swedish Polled and Hinterwalder hold more genetic diversity. Regarding the Meuse-Rhine-Yssel breed, given its decreased population size, increased inbreeding and low effective population size, we recommend implementation of a breeding program to prevent further loss in its genetic diversity

Comparative study of CH+ and SH+ absorption lines observed towards distant star-forming regions

Aims. The HIFI instrument onboard Herschel has allowed high spectral resolution and sensitive observations of ground-state transi- tions of three molecular ions: the methylidyne cation CH+, its isotopologue 13CH+, and sulfanylium SH+. Because of their unique chemical properties, a comparative analysis of these cations provides essential clues to the link between the chemistry and dynamics of the diffuse interstellar medium. Methods. The CH+, 13CH+, and SH+ lines are observed in absorption towards the distant high-mass star-forming regions (SFRs) DR21(OH), G34.3+0.1, W31C, W33A, W49N, and W51, and towards two sources close to the Galactic centre, SgrB2(N) and SgrA*+50. All sight lines sample the diffuse interstellar matter along pathlengths of several kiloparsecs across the Galactic Plane. In order to compare the velocity structure of each species, the observed line profiles were deconvolved from the hyperfine structure of the SH+ transition and the CH+, 13CH+, and SH+ spectra were independently decomposed into Gaussian velocity components. To analyse the chemical composition of the foreground gas, all spectra were divided, in a second step, into velocity intervals over which the CH+, 13CH+, and SH+ column densities and abundances were derived. Results. SH+ is detected along all observed lines of sight, with a velocity structure close to that of CH+ and 13CH+. The linewidth distributions of the CH+, SH+, and 13CH+ Gaussian components are found to be similar. These distributions have the same mean ( ~ 4.2 km s-1) and standard deviation (\sigma(\delta\u{psion}) ~ 1.5 km s-1). This mean value is also close to that of the linewidth distribution of the CH+ visible transitions detected in the solar neighbourhood. We show that the lack of absorption components narrower than 2 km s-1 is not an artefact caused by noise: the CH+, 13CH+, and SH+ line profiles are therefore statistically broader than those of most species detected in absorption in diffuse interstellar gas (e. g. HCO+, CH, or CN). The SH+/CH+ column density ratio observed in the components located away from the Galactic centre spans two orders of magnitude and correlates with the CH+ abundance. Conversely, the ratio observed in the components close to the Galactic centre varies over less than one order of magnitude with no apparent correlation with the CH+ abundance. The observed dynamical and chemical properties of SH+ and CH+ are proposed to trace the ubiquitous process of turbulent dissipation, in shocks or shears, in the diffuse ISM and the specific environment of the Galactic centre regions

Seksuaaliterveyden edistäminen Belgiassa

Opinnäytetyön tarkoituksena on kuvata seksuaaliterveyden edistämisen lähestymistapoja Belgiassa havainnoinnin eri menetelmiä soveltaen. Tavoitteena on saada tietoa seksuaali- ja lisääntymisterveydestä Belgiassa ja tutustua maan seksuaaliterveyden edistämistyöhön. Tavoitteena on, että tuloksista hyötyvät erityisesti tulevat vaihtoon lähtijät, Metropolia ammattikorkeakoulu sekä monikulttuurista hoitotyötä tekevät kätilöt. Kyseessä on laadullinen eli kvalitatiivinen tutkimus. Havainnot on kerätty kahden opiskelijan kirjoittamaan päiväkirjaan ja blogiin, jotka koottiin syksyn 2012 aikana Belgiassa. Näiden sisältämä aineisto on analysoitu kuvailevalla sisällönanalyysillä. Tehtyjen haastattelujen ja havainnoinnin perusteella voidaan sanoa, että seksuaaliterveyden edistäminen Belgiassa on korkeatasoista ja siihen kiinnitetään paljon huomiota. Belgian tärkein ja näkyvin seksuaaliterveyden edistämisen organisaatio on Sensoa. Sensoa panostaa tällä hetkellä internetin välityksellä tapahtuvaan tiedon antoon ja korostaa erityisesti kansainvälistä yhteistyötä. Sensoa toimii Euroopan seksuaalikasvatuksen standardien mukaisesti muun muassa ylläpitämällä internet-sivustoja, järjestämällä näyttelyjä ja tapahtumia sekä kouluttamalla ammattilaisia. Belgiassa seksuaalikasvatus sisältyy maan koulujen opintosuunnitelmiin, mutta sen sisältöä ei ole määritelty. Kuka tahansa voi antaa seksuaalikasvatusta koulussa; yleensä nämä henkilöt ovat opettajia. Prostituoitujen seksuaaliterveyteen kiinnitetään erityistä huomiota Belgiassa. Tärkeä vaikuttava organisaatio on esimerkiksi Gentissä toimiva Pasop. Kätilökoulutus Belgiassa on suunnattu enemmän lisääntymis- kuin seksuaaliterveyden edistämiseen. Tarkkailu ja kätilöiden sekä lääkäreiden haastattelut osoittavat että lapsivuodeosastolla sekä synnytyssalissa seksuaaliterveyden edistäminen on vähäistä. Kätilöt kokevat seksuaaliasioiden puheeksi ottamisen enemmän lääkärin työnkuvaan kuuluvaksi. Äitiyshuolto Belgiassa on hyvin organisoitua. Raskaana oleville ja synnyttäneille naisille on tarjolla monenlaisia palveluita, joita osa sairaaloista mainostaa esitteiden avulla. Myös kätilöt kertovat näistä palveluista äideille. Näissä palveluissa kuitenkin harvoin mainitaan seksuaaliterveys omana osa-alueenaan. Seksuaaliterveyden edistämistä tulisi kehittää Belgian kätilötyössä.The purpose of this development work was to describe sexual health promotion in Belgium based on different methods of observation. The goal was to get information from sexual and reproductive health in Belgium and explore the sexual health promotion work in Belgium. The results of this work will benefit future exchange students, the Metropolia University of Applied Sciences and midwives who are working in the field of multicultural nursing. This development work is a qualitative research. The observations were collected to a diary and blog which were written by two persons spending time in Belgium during autumn 2012. This material was analyzed with describing content analysis. According to the observations and interviews, sexual health promotion in Belgium is high-quality and the country is paying a lot of attention to it. The most important and visible sexual health promoting organization is Sensoa. At the moment, Sensoa is emphasizing sexual health promotion on the Internet and international co-operation. Sensoa acts according to Europe’s sexual education standards. Sensoa upholds Internet pages, organizes events and exhibitions and educates professionals. In Belgium, sex education is included to the school curricula but the content has not been defined. Anyone can give sexual education at schools. Usually, these people are teachers. In Belgium, a great deal of attention is paid to prostitutes´ sexual health. An important example about this kind of organization is called Pasop. Midwife education in Belgium is aimed more at reproductive health than sexual health promotion. In delivery wards and in postnatal wards sexual health promotion is low. Midwives are expecting that it is doctors´ responsibility to give sexual health promotion. In Belgium, maternity care is well organized. Variety of services is offered for pregnant and postnatal women. These kinds of services are, for example, brochures. However sexual health is rarely mentioned in these services. Sexual health promotion given by midwives should be developed in Belgium

Översättning av ryska svordomar och fula ord i svensk textning : En studie av serien Epidemija

Denna pro gradu-avhandling handlar om svordomar och deras översättning från ryska till svenska. Syftet med avhandlingen var att granska om och hur svordomar översätts samt undersöka om deras funktion byter vid översättning. Materialet bestod av den ryska Netflix-serien Epidemija (eng. To the Lake) och dess ryska dialog, ryska dolda textning och svenska textning. Avhandlingens teoretiska del består av två delar. Den första delen handlar i huvudsak om svärandets anledningar och attityder, kommunikationssituationer och Ljungs (2006) svordomsfunktioner. Den andra delen handlar om vad en översättning är för något och hur översättare behandlar svordomar vid översättning. I forskningen används en kvalitativ deskriptiv och kvantitativ metod. Forskningen visade att den ryska dialogen hade sammanlagt 151 svordomar, den ryska dolda textningen 145 och den svenska textningen 100. Det vill säga att den svenska textningen hade cirka en tredjedel färre svordomar än den ryska dialogen och den ryska dolda textningen. För att definiera svordomarna används olika ordböcker och deras funktioner enligt Ljungs (2006) svordomsfunktioner. Forskningen visade att ryskan använder svordomar från flera olika svordomsteman, funktioner och nivåer. De svenska svordomarna hade ytterst lite variation på svordomstema, funktion och nivå. Detta beror bland annat på att svordomar är ett större tabu i ryskan medan de i svenskan är en del av vardagsspråket

Ungas upplevelser av värdighet på sociala medier : En kvalitativ studie om åttondeklassares upplevelser av värdighet på sociala medier

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av värdighet i relation till sociala medier. Studiens forskningsfråga: hur influerar sociala medier på åttondeklassares upplevelse av värdighet? Med ungdomar avses ungdomar som är i åldern 14 till 15 år. Fokusgruppintervjuer har hållits på en skola i Österbotten. Det erhållna materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Enligt studiens forskningsfråga kategoriserades resultatet i huvudkategorin att få vara den man är med underkategorierna att respektera och acceptera, att ha samma värde och att värna om sitt inre. Den andra huvudkategorin var att få vara fri med underkategorierna frihet att visa sig, att bli styrd av yttre krav och att vara hindrad från den man är. Den tredje huvudkategorin var att ta ansvar och dess underkategorier att ta ansvar för sig själv, att ta ansvar för andra och att avsäga sig sitt ansvar. I denna studie belystes begreppet värdighet särskilt som en känsla av att få känna en frihet oberoende av situation och förmågan att ta ansvar både för sig själv och andra samt tron och modet att vara sig själv

Analysis of the Specimen Flow at the Clinical Pathology Laboratory at Linköping University Hospital - A simulation study with the aim to reduce the lead time of cancer diagnostics

Patienter ställer allt högre krav på en snabb leverans av sjukvården och är ofta nöjda med den svenska sjukvårdens medicinska insatser medan exempelvis långa väntetider listas som mindre uppskattade aspekter. Patologin utgör en central del av vårdförloppet för patienter med cancermisstankar. Flera problemområden inom patologin kan konstateras, varav det mest framträdande är kapacitetsbristen vilket medför att patologin utgör en flaskhals i vården för cancerpatienter på grund av långa svarstider som orsakar köer och väntetider. Stora åtgärder behöver vidtas för att lyckas förkorta väntetiderna inom cancerdiagnostik. Studien syftar till att kartlägga flödet samt analysera och reducera ledtiden för prover på Laboratoriet för klinisk patologi på universitetssjukhuset i Linköping och besvarar frågeställningarna: Vilka processteg kan identifieras som flaskhalsar? Hur kan ledtiden reduceras? Flaskhalsar i modellen identifierades genom en otillräcklig kapacitet och köbildning. I studien definieras flaskhalsar som de processteg med en utnyttjandegrad som översteg 100 % samt en köbildning i processteget. Studiens experiment utformades för att eliminera de identifierade ursprungliga flaskhalsarna samt nya flaskhalsar som uppstod vid elimineringen

Analysis of the Specimen Flow at the Clinical Pathology Laboratory at Linköping University Hospital - A simulation study with the aim to reduce the lead time of cancer diagnostics

Patienter ställer allt högre krav på en snabb leverans av sjukvården och är ofta nöjda med den svenska sjukvårdens medicinska insatser medan exempelvis långa väntetider listas som mindre uppskattade aspekter. Patologin utgör en central del av vårdförloppet för patienter med cancermisstankar. Flera problemområden inom patologin kan konstateras, varav det mest framträdande är kapacitetsbristen vilket medför att patologin utgör en flaskhals i vården för cancerpatienter på grund av långa svarstider som orsakar köer och väntetider. Stora åtgärder behöver vidtas för att lyckas förkorta väntetiderna inom cancerdiagnostik. Studien syftar till att kartlägga flödet samt analysera och reducera ledtiden för prover på Laboratoriet för klinisk patologi på universitetssjukhuset i Linköping och besvarar frågeställningarna: Vilka processteg kan identifieras som flaskhalsar? Hur kan ledtiden reduceras? Flaskhalsar i modellen identifierades genom en otillräcklig kapacitet och köbildning. I studien definieras flaskhalsar som de processteg med en utnyttjandegrad som översteg 100 % samt en köbildning i processteget. Studiens experiment utformades för att eliminera de identifierade ursprungliga flaskhalsarna samt nya flaskhalsar som uppstod vid elimineringen