65 research outputs found
VÀxtnÀring frÄn trekammarbrunnar till energigrÀs
En slutsats som dragits inom projektet Àr att sjÀlva kretsloppet för vÀxtnÀringsinnehÄllet i
trekammarbrunnsslam inte Àr den viktigaste frÄgan ur hÄllbarhetssynpunkt vid odling av
energigrÀs, eftersom Äterföringen av vÀxtnÀring med trekammarbrunnsslam, frÀmst fosfor och
kalium, Àr mycket begrÀnsad. I stÀllet Àr sjÀlva nyttjandet av energigrÀset som rÄvara för
produktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hÄllbarhetssynpunkt. HÄllbarheten i
systemet ligger i att energigrÀset kan omvandlas till förnybara drivmedel, sÄsom biogas och
bioetanol, vilka ersÀtter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpÄverkan. Enligt
litteraturuppgifter ger en vallgröda pÄ ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och Är, en reduktion av
vÀxthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och Är, under förutsÀttning att
fordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstÄr efter
rötningen av vallgrödan, ersÀtter mineralgödsel pÄ produktiv Äkermark.
Inom projektet har vi uppnÄtt skördar pÄ 5 - 15 ton ts per ha och Är beroende pÄ odlingslokal
och vilket energigrÀs som odlats, om grÀset varit gödslat eller ogödslat samt om baljvÀxter
ingĂ„tt i âbiogasvallenâ. SkördenivĂ„er i detta intervall tyder pĂ„ att man kan uppnĂ„ ett hĂ„llbart
system för produktion av biogas baserat pÄ energigrÀs, enligt EU:s nuvarande hÄllbarhetskriterier
(en CO2-reduktion pÄ minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om grÀset
gödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. SÀrskilt stor klimatnytta uppnÄs vid anvÀndning
av biogasvallar som innehÄller bÄde grÀs och baljvÀxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastning
helt utan kvÀvegödsling. Biogaspotentialen hos de energigrÀs och biogasvallar
som studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 â 350 l CH4 per kg VS, beroende pĂ„
skördetidpunkt och förbehandlingsmetod.
Att anvÀnda energiÄkrar för odling av flerÄriga energigrÀs dÀr biomassan anvÀnds för
produktion av biogas, bioetanol eller fastbrÀnsle innebÀr flera miljövinster, mest pÄtagligt
genom minskad klimatpÄverkan, eftersom fossil energi ersÀtts, men Àven genom att flerÄriga
grödor har lÀgre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogrÀsbekÀmpning och lagrar
in mer kol i rötterna och marken Àn ettÄriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhÄllas om
biomassa skördas pÄ ogödslade energiÄkrar nÀra kÀnsliga vattenmiljöer, eftersom man dÄ kan
transportera bort vÀxtnÀring till produktiv Äkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning.
Vid anvÀndning av energigrÀs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvar
efter rötningen, anvÀndas som ett vÀrdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionell
odling. Biogödseln innehÄller lÀttillgÀnglig vÀxtnÀring och om den anvÀnds för gödsling av
livsmedelsgrödor pÄ Äkermark sker en stor miljövinst genom ersÀttning av mineralgödsel.
För att trekammarbrunnsslam skall kunna anvÀndas som ett gödselmedel till energigrÀs sÄ
krÀvs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3
mÄnader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet fÄr ett relativt
högt kvÀveinnehÄll i jÀmförelse med andra viktiga vÀxtnÀringsÀmnen, sÄsom fosfor och
kalium. Detta innebÀr att fosfor och kalium mÄste tillföras med andra gödselmedel för att
energiÄkern inte skall lida brist pÄ dessa vÀxtnÀringsÀmnen pÄ lÀngre sikt. Tillförseln av tungmetaller
med det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiÄkern bedöms vara nÄgot
större jÀmfört med om kÀllsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel anvÀnds som gödselmedel
till energigrÀsen. Halterna av miljöstörande organiska Àmnena i trekammarbrunnsslam ligger
dock lÄngt under riktvÀrdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visar
att hygieniserat trekammarbrunnsslam kan anvÀndas som en vÀxtnÀringsresurs vid odling av
energigrÀs eller biogasvallar pÄ energiÄkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ett
vÀl sÄ bra alternativ
Park- och trÀdgÄrdsavfall
Park- och trÀdgÄrdsavfall hanteras i ansenliga mÀngder i Sverige, ca 450 000 ton per Är. Normalt anvÀnds den mer vedartade delen i (kraft)vÀrmeverk och den resterande mÀngden komposteras. Den del som gÄr till förbrÀnning ger i dagslÀget relativt god ekonomisk utdelning, om den Àr fri frÄn föroreningar och har hög torrsubstanshalt. Den resterande mer lÀttnedbrytbara delen av avfallet borde dock kunna utnyttjas bÀttre, dÄ kompostering leder till höga behandlingskostnader utan att nÄgon energi kan tas tillvara. HÀr kan biogasproduktion vara en möjlighet. Detta projekt har bestÄtt av tre delar dÀr en framsiktad kompostrÄvara ur krossat park- och trÀdgÄrdsavfall har utvÀrderats utifrÄn möjligheten att anvÀnda en större andel av materialet som fastbrÀnsle, dess biogaspotential och möjligheten att anvÀnda rötresten frÄn denna biogasproduktion som biogödsel i jordbruket
Vall och helsÀd ger mycket biogas!
I ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet har en forskargrupp undersökt hur snittlĂ€ngden vid hackning av vall och helsĂ€d, som biogasgrödor, pĂ„verkar metanpotentialen, energiavkastning och produktionskostnad. Resultaten visar pĂ„ ett högt energiutbyte bĂ„de hos vall och helsĂ€d. Vidare Ă€r sambandet mellan snittlĂ€ngd och metanpotential mer komplext Ă€n förvĂ€ntat. Det verkar inte alltid vara lönt att hacka fint â tvĂ€rtom ser det i vissa fall ut till att bĂ„de leda till minskat energiutbyte och kosta mer. Den viktigaste slutsatsen Ă€r att optimera metanpotential hos biogasrĂ„varan först genom att vĂ€lja rĂ€tt skördetidpunkt. Resultaten visar att det Ă€r möjligt att spara diesel och arbetstid genom att vĂ€lja en lĂ€ngre snittlĂ€ngd
Immediate Risk for Cardiovascular Events and Suicide Following a Prostate Cancer Diagnosis: Prospective Cohort Study
Katja Fall and Fang Fang and colleagues find that men newly diagnosed with prostate cancer are at increased risk of cardiovascular events and suicide
Đ€ĐŸŃĐŒĐžŃĐŸĐČĐ°ĐœĐžĐ” ŃĐŒĐŸŃĐžĐŸĐœĐ°Đ»ŃĐœĐŸĐč ĐșŃĐ»ŃŃŃŃŃ ĐșĐ°Đș ĐșĐŸĐŒĐżĐŸĐœĐ”ĐœŃĐ° ĐžĐœĐœĐŸĐČĐ°ŃĐžĐŸĐœĐœĐŸĐč ĐșŃĐ»ŃŃŃŃŃ ŃŃŃĐŽĐ”ĐœŃĐŸĐČ
Homozygosity has long been associated with rare, often devastating, Mendelian disorders1 and Darwin was one of the first to recognise that inbreeding reduces evolutionary fitness2. However, the effect of the more distant parental relatedness common in modern human populations is less well understood. Genomic data now allow us to investigate the effects of homozygosity on traits of public health importance by observing contiguous homozygous segments (runs of homozygosity, ROH), which are inferred to be homozygous along their complete length. Given the low levels of genome-wide homozygosity prevalent in most human populations, information is required on very large numbers of people to provide sufficient power3,4. Here we use ROH to study 16 health-related quantitative traits in 354,224 individuals from 102 cohorts and find statistically significant associations between summed runs of homozygosity (SROH) and four complex traits: height, forced expiratory lung volume in 1 second (FEV1), general cognitive ability (g) and educational attainment (nominal p<1 Ă 10â300, 2.1 Ă 10â6, 2.5 Ă 10â10, 1.8 Ă 10â10). In each case increased homozygosity was associated with decreased trait value, equivalent to the offspring of first cousins being 1.2 cm shorter and having 10 months less education. Similar effect sizes were found across four continental groups and populations with different degrees of genome-wide homozygosity, providing convincing evidence for the first time that homozygosity, rather than confounding, directly contributes to phenotypic variance. Contrary to earlier reports in substantially smaller samples5,6, no evidence was seen of an influence of genome-wide homozygosity on blood pressure and low density lipoprotein (LDL) cholesterol, or ten other cardio-metabolic traits. Since directional dominance is predicted for traits under directional evolutionary selection7, this study provides evidence that increased stature and cognitive function have been positively selected in human evolution, whereas many important risk factors for late-onset complex diseases may not have been
Recommended from our members
Prevalence, associated factors and outcomes of pressure injuries in adult intensive care unit patients: the DecubICUs study
Funder: European Society of Intensive Care Medicine; doi: http://dx.doi.org/10.13039/501100013347Funder: Flemish Society for Critical Care NursesAbstract: Purpose: Intensive care unit (ICU) patients are particularly susceptible to developing pressure injuries. Epidemiologic data is however unavailable. We aimed to provide an international picture of the extent of pressure injuries and factors associated with ICU-acquired pressure injuries in adult ICU patients. Methods: International 1-day point-prevalence study; follow-up for outcome assessment until hospital discharge (maximum 12 weeks). Factors associated with ICU-acquired pressure injury and hospital mortality were assessed by generalised linear mixed-effects regression analysis. Results: Data from 13,254 patients in 1117 ICUs (90 countries) revealed 6747 pressure injuries; 3997 (59.2%) were ICU-acquired. Overall prevalence was 26.6% (95% confidence interval [CI] 25.9â27.3). ICU-acquired prevalence was 16.2% (95% CI 15.6â16.8). Sacrum (37%) and heels (19.5%) were most affected. Factors independently associated with ICU-acquired pressure injuries were older age, male sex, being underweight, emergency surgery, higher Simplified Acute Physiology Score II, Braden score 3 days, comorbidities (chronic obstructive pulmonary disease, immunodeficiency), organ support (renal replacement, mechanical ventilation on ICU admission), and being in a low or lower-middle income-economy. Gradually increasing associations with mortality were identified for increasing severity of pressure injury: stage I (odds ratio [OR] 1.5; 95% CI 1.2â1.8), stage II (OR 1.6; 95% CI 1.4â1.9), and stage III or worse (OR 2.8; 95% CI 2.3â3.3). Conclusion: Pressure injuries are common in adult ICU patients. ICU-acquired pressure injuries are associated with mainly intrinsic factors and mortality. Optimal care standards, increased awareness, appropriate resource allocation, and further research into optimal prevention are pivotal to tackle this important patient safety threat
Recommended from our members
Correction to: Prevalence, associated factors and outcomes of pressure injuries in adult intensive care unit patients: the DecubICUs study
The original version of this article unfortunately contained a mistake
Prevalence, associated factors and outcomes of pressure injuries in adult intensive care unit patients: the DecubICUs study
Funder: European Society of Intensive Care Medicine; doi: http://dx.doi.org/10.13039/501100013347Funder: Flemish Society for Critical Care NursesAbstract: Purpose: Intensive care unit (ICU) patients are particularly susceptible to developing pressure injuries. Epidemiologic data is however unavailable. We aimed to provide an international picture of the extent of pressure injuries and factors associated with ICU-acquired pressure injuries in adult ICU patients. Methods: International 1-day point-prevalence study; follow-up for outcome assessment until hospital discharge (maximum 12 weeks). Factors associated with ICU-acquired pressure injury and hospital mortality were assessed by generalised linear mixed-effects regression analysis. Results: Data from 13,254 patients in 1117 ICUs (90 countries) revealed 6747 pressure injuries; 3997 (59.2%) were ICU-acquired. Overall prevalence was 26.6% (95% confidence interval [CI] 25.9â27.3). ICU-acquired prevalence was 16.2% (95% CI 15.6â16.8). Sacrum (37%) and heels (19.5%) were most affected. Factors independently associated with ICU-acquired pressure injuries were older age, male sex, being underweight, emergency surgery, higher Simplified Acute Physiology Score II, Braden score 3 days, comorbidities (chronic obstructive pulmonary disease, immunodeficiency), organ support (renal replacement, mechanical ventilation on ICU admission), and being in a low or lower-middle income-economy. Gradually increasing associations with mortality were identified for increasing severity of pressure injury: stage I (odds ratio [OR] 1.5; 95% CI 1.2â1.8), stage II (OR 1.6; 95% CI 1.4â1.9), and stage III or worse (OR 2.8; 95% CI 2.3â3.3). Conclusion: Pressure injuries are common in adult ICU patients. ICU-acquired pressure injuries are associated with mainly intrinsic factors and mortality. Optimal care standards, increased awareness, appropriate resource allocation, and further research into optimal prevention are pivotal to tackle this important patient safety threat
- âŠ