Investing in home–preschool collaboration for understanding social worlds of multilingual children

In the present study, the critical role of education in promoting social and cultural sustainability is a premise for understanding learning opportunities that are actualized in the preschool context. Information and dialogue as forms of collaboration are investigated through a directed content analysis to interpret empirical data from an in-schooling model in two preschool units, with caregivers and educators with first languages other than Swedish. The analysis shows that collaboration is expressed in terms of information passed from educators to caregivers. The caregivers are not expected to have context-relevant experience to share with the educators. At the same time, however, caregivers are presented as the experts in knowing their child. The educators take the role of expert of knowing the caregivers, based on their earlier experience, and the in-schooling model is used as a tool to anticipate problems. Caregivers’ ‘active’ participation as advocates becomes primarily a question of fitting into the preschool. Two relevant interpretations of findings are discussed: 1) educators taking responsibility for collaboration and collaboration as a communicative space for dialogue, and 2) possible innovative ways of taking the child’s perspective on becoming a member within the new language and educational contexts

Små barns medvirkning i samlingsstunder

In day schedules of early childhood education, circle time has traditionally been one of the core situations. According to the Convention on the Rights of the Child, children should be given opportunity to influence their everyday life. This article presents an analysis of circle time in 8 toddler groups. The focus of the analysis is children’s opportunities to participate and take part in the process of decision-making during circle time. The results indicate that the toddlers take part in community of the group, but their opportunities to influence are limited

Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik

Artikeln diskuterar lärande – undervisning – läroplansmål i svensk förskola, med utgångspunkt i revideringen av läroplanen för förskolan och rapporter som kritiserar förskolans bristande måluppfyllelse. Syftet är att på vetenskaplig grund problematisera undervisning och måluppfyllelse i förskolan med avseende på matematiklärande utifrån utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Med stöd i mångårig praktiknära förskoleforskning växer ett komplex fram i vår diskussion om förskolans uppdrag att stötta alla barns lärande där i synnerhet måluppfyllelse inte kan mätas som något externt, utan måste ses i relation till varje barns erfarenheter och förmågor. Kritiskt för förskolans måluppfyllelse ter sig förskollärares förmåga att tillämpa de teoretiska perspektiven som stöd för sådana didaktiska val förskolläraren behöver göra för att i sin undervisning främja barns lärande av specifika innehåll såsom matematik

Does group size matter in preschool teacher’s work? The skills teachers emphasise for children in preschool groups of different size

In recent years there has been a debate in the Nordic countries about group size in preschool and how it affects preschool teachers’ work and children’s wellbeing and learning. The aim of this article is to analyse and discuss how preschool teachers’ working with child groups of different sizes view the conditions for children’s learning and development related to different abilities and skills. The survey data consists of preschool teachers’ (N=698) responses to a questionnaire. The results indicated no statistically significant differences between preschool teachers’ views and emphases in groups of different sizes as regards the type of abilities in children’s learning. In all group categories, preschool teachers seem to emphasise a similar set of characteristics and social skills in children’s personal development; to be collaborative, to have respect, to have empathy and a good self-esteem or understanding of oneself

O konceptu održivog razvoja

Odgoj i obrazovanje za održiv razvoj u ranom djetinjstvu i predškolskoj dobi još je uvijek, (a to je vec nekoliko desetljeća od pojave samog koncepta održivog razvoja), nedostatno istraženo, neopravdano marginalizirano i nedostatno prepoznato područje. U posljednjih nekoliko godina nastoji se ispraviti ta pogreška i sve više se ilustriraju brojni primjeri teorijskih i praktičnih nastojanja za njegovom intenzivnijom implementacijom i diseminacijom

Play-Responsive Teaching in Early Childhood Education

This open access book develops a theoretical concept of teaching that is relevant to early childhood education, and based on children’s learning and development through play. It discusses theoretical premises and research on playing and learning, and proposes the development of play-responsive didaktik. It examines the processes and products of learning and development, teaching and its phylogenetic and ontogenetic development, as well as the ‘what’ of learning and didaktik. Next, it explores the actions, objects and meaning of play and provides insight into the diversity of beliefs about the practices of play. The book presents ideas on how combined research and development projects can be carried out, providing incentive and a model for practice development and research. The second part of the book consists of empirical studies on teacher’s playing skills and examples of play with very young as well as older children

Творческий подход студентов в изучении гистологии

Denna rapport innehåller texter som presenterats vid en konferens arrangerad inom ramen för Nätverk för barnomsorgsforskningi . Syftet med konferensen var att lyfta upp begreppet omsorg, diskutera dess innebörd, rädda det från retorisk förflackning och samtidigt via dess koppling till verksamheter belysa ett vidare sammanhang. När bamforskning diskuteras har jag på senare tid funnit det väsentligt att peka på att den har en kapacitet att kasta ljus över centrala samhällsfrågor. Forskning om barn bör inte bara vara en forskning om en viss grupp i samhället. Den nyare bamdomsforskningen söker tillämpa ett bamperspektiv. Detta innebär att fenomen studeras såsom de framstår från barnens perspektiv och att inverkan av olika sociala reformer, politiska förändringar och produktion av varor på barns liv belyses. Det handlar alltså både om att söka efter barnens perspektiv och att söka efter konsekvenserna för barnen av olika samhälleliga förändringar. Nya fålt som t.ex. barndomshistoria, barndomssociologi och barndomsantropologi har uppstått och begreppet generation har införts för att markera vikten av att anlägga ett generationsperspektiv på frågor som vanligtvis grupperats på annat sätt

Lek och läroplan : möten mellan barn och lärare i förskola och skola

Ur Förord: ”Att lära är nästan som att leka… man kan lära sig att leka och man kan lära sig att bygga Kapla-torn, så det hänger nog ihop på nåt sätt”, säger Lisa drygt åtta år. Lisa är ett av de barn som har deltagit i det projekt som ligger till grund för denna monografi. Med sin formulering sätter Lisa fingret på just det som varit utgångspunkten för vår undersökning, nämligen hur relationer mellan lek och lärande kan se ut för lärare och barn i en målstyrd verksamhet och vilka dilemman som lärare kan möta i sitt arbete med att integrera lek och lärande. ”Kan lek och lärande integreras i en målstyrd praktik?” var namnet på det projekt som vi i november 2002 beviljades medel från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté (UVK) för att genomföra. Under våren 2003 inbjöds nio arbetslag från förskola, skola och fritidshem belägna i några av Storstadens stadsdelar och kranskommuner att delta i projektet, och under hösten 2003 och våren 2004 genomfördes de empiriska delarna av projektet. Vi har regelbundet följt den pedagogiska verksamheten, intervjuat och observerat barn och lärare. På gemensamma träffar med alla lärare har vi genomfört föreläsningar, granskat valda videosekvenser och på olika sätt diskuterat frågor om lek och lärande. Avsikten har varit att få en rik och rättvisande bild av det vardagliga arbetet med lek och lärande i våra olika grupper. Vi vill poängtera att det inte i första hand är barns egen lek som vi har studerat. I stället har vårt intresse riktats mot de samspel för lek och lärande som både barn och lärare var involverade i