Ur Förord:
”Att lära är nästan som att leka… man kan lära sig att leka och man kan lära sig
att bygga Kapla-torn, så det hänger nog ihop på nåt sätt”, säger Lisa drygt åtta
år. Lisa är ett av de barn som har deltagit i det projekt som ligger till grund för
denna monografi. Med sin formulering sätter Lisa fingret på just det som varit
utgångspunkten för vår undersökning, nämligen hur relationer mellan lek och
lärande kan se ut för lärare och barn i en målstyrd verksamhet och vilka
dilemman som lärare kan möta i sitt arbete med att integrera lek och lärande.
”Kan lek och lärande integreras i en målstyrd praktik?” var namnet på det
projekt som vi i november 2002 beviljades medel från Vetenskapsrådets
Utbildningsvetenskapliga kommitté (UVK) för att genomföra. Under våren 2003
inbjöds nio arbetslag från förskola, skola och fritidshem belägna i några av
Storstadens stadsdelar och kranskommuner att delta i projektet, och under
hösten 2003 och våren 2004 genomfördes de empiriska delarna av projektet. Vi
har regelbundet följt den pedagogiska verksamheten, intervjuat och observerat
barn och lärare. På gemensamma träffar med alla lärare har vi genomfört
föreläsningar, granskat valda videosekvenser och på olika sätt diskuterat frågor
om lek och lärande. Avsikten har varit att få en rik och rättvisande bild av det
vardagliga arbetet med lek och lärande i våra olika grupper. Vi vill poängtera att
det inte i första hand är barns egen lek som vi har studerat. I stället har vårt
intresse riktats mot de samspel för lek och lärande som både barn och lärare var
involverade i
