Nu kör vi! Det engagemangsskapande ledarskapet inom volontärskap

Med en teoretisk utgångspunkt i engagemang, volontärskap och ledarskap - mer specifikt transformativt ledarskap - har uppsatsen som syfte att undersöka och analysera hur ledningen i en organisation som bygger på frivillig arbetskraft skapar och bibehåller engagemang. Vi vill även undersöka hur ledarskapet fungerar i en organisation som präglas av en stor omsättning på människor, samt där en person i ledningen har positionen som mest under ett år. Hur arbetar ledaren i en organisation med engagemang om långsiktighet är någonting som i grunden är bortbyggd? Frågeställningarna uppsatsen utgått från är: Hur skapar och utvecklar ledarna i en volontärorganisation engagemang? samt “På vilka sätt påverkas möjligheten att skapa engagemang genom ledarskap i volontärorganisationer, då hög omsättning av både medlemmar och ledare råder?” Empiri har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med medlemmar i ledningen av studentorganisationer i Lunds studentliv. Slutsatser vi kunnat dra i analysen av det empiriska materialet är att det inte är organisationerna för sig själva som leder till engagemang, utan det är själva studentlivet i Lund som skapar engagemang från början. Det krävs ett eget initialt engagemang från en person för att den ska ta sig in i organisationens gemenskap och bli synlig för ledaren, som därefter bibehåller, förlänger eller förhöjer engagemanget. Vår analys menar även att ledarskapet påverkas genom att det inte är alla aktiva som nås av ledarskapet på grund av den höga omsättningen på aktiva människor. Exempelvis för att få möjlighet till inflytande i organisationen - som tidigare forskning visat att det leder till högre engagemang - krävs först en relation till ledningen. Gällande det transformativa ledarskapet menar vi även att det i positioner med kort tidslängd är svårt att arbeta efter en långsiktig vision och samtidigt behålla engagemanget. Inom organisationerna är ledarskap inte något som diskuteras utan ses som något underförstått eller något en person bör lära sig själv

Identification of Genomic Regions Associated with Phenotypic Variation between Dog Breeds using Selection Mapping

Peer reviewe

Den åldersintegrerade undervisningens uppgång och fall

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning. Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning. Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska. Pedagogernas inställning visade sig ha stor inverkan på hur undervisningssituationen. De upplevde att bland annat planeringsarbetet ökade och blev en belastning

Föräldrars uppfattningar om "Naturförskolan Skog och Hav"

Abstract Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 64 sidor. Titel: Föräldrars uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”. Författare: Maria Hansson och Jeanette Harrysson. Handledare: Ann-Sofi Råstam. Datum: 2006-06-08. Bakgrund: I dagens Sverige finns det ett brett utbud av olika pedagogiska inriktningar inom förskolan. Vi inriktar oss på en förskola, som använder utomhuspedagogiken i sin verksamhet. I Sverige finns det cirka 42 stycken naturförskolor, som arbetar utifrån utomhuspedagogiken. Eftersom det inte finns så många naturförskolor, så var vi nyfikna på varför föräldrar väljer en naturförskola framför annan förskola. Vad är det som har gjort att de har fått upp ögonen för dessa förskolor? Därför har vi valt att studera en grupp föräldrars uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”. Syfte: Vi har valt att skriva om naturförskolor, eftersom vi vill hjälpa naturförskolorna att marknadsföra sig. Syftet är därför att undersöka en grupp föräldrars uppfattningar om vad en naturförskola står för. Vad lägger föräldrarna i begreppet naturförskola och varför väljer de denna profilering av förskola? Metod: Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning ställd till föräldrar vars barn är placerade på ”Naturförskolan Skog och Hav”. För att få ett bredare dataunderlag genomfördes även kvalitativa intervjuer med fyra föräldrar och en lärare på ”Naturförskolan Skog och Hav”. Resultat: Både enkätundersökningen och intervjuerna visar att föräldrarna väljer en naturförskola på grund av att barnen får vistas utomhus i alla väder och under alla årstider, samt att barnen får en god naturkunskap. Men vi har även kommit fram till att ett starkt argument för placering av barnen var förskolans belägenhet i närheten av hemmet. Diskussion: Föräldrarnas uppfattningar om en naturförskola grundas på att barnen är ute i skogen, men enligt Dahlgren (Björkman, 2006) är naturen så mycket mer än bara ett besök i skogen. Vuxna knyter an sina minnen till platser där de kommer ihåg sig själv som ”att där var jag barn” och ”där fick jag vara mig själv”. Vi tolkar det som att deras minnen ligger dolt och att det inte är det första man tänker på när man ska motivera sitt val av förskola. Nyckelord: Föräldrar, naturförskola, uppfattningar, utomhuspedagogik

Kvinnligt, manligt eller macho? : En undersökning av två branscher i samma organisation som upp-visar kvinnodominans respektive mansdominans

Denna studie grundar sig i en forskning gällande arbetet kring genus och jämställdhet i två olika yrkesbranscher inom samma organisation. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och granskas arbetsmarknaden närmare framträder den interna könssegregeringen. Det betyder att kvinnor och män med samma yrke och ibland samma arbetsgivare utför olika arbetsuppgifter. Enligt tidigare forskning har kvinnors andel av arbetskraften ökat kraftigt sedan 1960 och detta har medfört att ett stort steg tagits mot ökad jämställdhet. Kvinnor och män har valt olika yrkesinriktningar som resulterat i en könssegregerad arbetsmarknad. En bidragande orsak till att den svenska arbetsmarknaden fortfarande är starkt könssegregerad är beskrivningen av yrken och branscher såsom "typiskt kvinnliga" och "typiskt manliga". Utgångspunkten för denna studie är att ta fram mer forskning kring genus och jämställdhet. Syftet med studien är således att undersöka två olika yrkesbranscher som uppvisar kvinnodominans respektive mansdominans inom en och samma organisation. Tidigare forskning påvisar att olikheter i traditioner, förhållningssätt samt värderingar som är relaterade till genusmönstret bidrar till att kvinnor dominerar i hemtjänsten och män i de tekniska verksamheterna. Dessa genusmönster har stor betydelse för arbetsmiljöförhållandena eftersom det påverkar alla delar av vårt samhälle. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer sett ur ett hermeneutiskt perspektiv. Intervjuer har genomförts med personer med olika befattningar från räddningstjänsten, vård och omsorg (hemtjänst) samt personalchef. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån den teoretiska referensramen. I denna studie har vi kommit fram till att den mansdominerade yrkesbranschen har kommit längre i arbetet för jämställdhet genom exempelvis lön och ombyggnationer till kvinnliga omklädningsrum. Samt att vissa av brandmännens partners är emot kvinnliga brandmän.This study is based on research into the work of gender and equality in two different professions within the same organization. The Swedish labor market is gender segregated and is the labor market to be examined closer stands the internal gender segregation. This means that women and men with the same occupation and sometimes the same employer perform different tasks. According to previous research, women's share of labor has increased significantly since 1960, and this has led to a major step towards increased gender equality. Women and men have chosen different professions that resulted in a gender segregated labor market. A contributory reason why the Swedish labor market is still highly gender segregated is the description of professions and industries such as "typically female" and "typically male". The starting point for this study is to develop more research on the importance of the Swedish gender-based labor market. The purpose of the study is thus to investigate two different professions that exhibit women dominance and men dominance within one and the same organization. Previous research shows that differences in traditions, attitudes and values are related to gender patterns. This makes women dominate the home care services and men in the technical activities. These gender patterns are of great importance to the working environment, as it affects all parts of our society. The study has been conducted with qualitative interviews from a hermeneutic perspective. Interviews have been conducted with people with different positions from the emergency services, health and social care (home care service), and the staff manager. The study has been analyzed with qualitative interviews from a hermeneutic perspective. Interviews have been conducted with people with different positions from the emergency services, healthcare and home care services and the responsible human resource manager. The results from the interviews have been analyzed based on the theoretical reference frame-work. In this study we have come to the conclusion that the male-dominated occupational field has gone further in the work of gender equality, for example, new dressing rooms for women. And some of the firemen's partners are against female firefighters

Jämförelse av CASEline och Objektorienterad analys

Uppsatsen belyser de likheter och skillnader som karakteriserar objektorienterad analys (fortsättningsvis OOA) och CASEline i syfte att skapa en vettigt underlag för hur dessa två metoder kan komplettera varandra. Vi har läst diverse litteratur om OOA dels för att se hur de grundläggande begreppen definieras och dels för att komma fram till ett tillvägagångssätt som visar hur OOA kan användas som analysmetod. För att få insikt i hur CASEline används har vi intervjuat ett flertal personer på IBS samt studerat ToolBoxen som är ett hjälpmedel i CASEline. Metoderna har en liknande struktur där de olika stegen och modellerna följs åt. Vi tycker att OOA är en bra analysmetod på grund av att den är lättförståelig och engagerar användarna. Att använda sig av en egenutvecklad metod såsom IBS CASEline ger fördelar i att den anpassas till den egna verksamheten. Vi anser att CASEline är en väl genomarbetad metod som de anställda använder och uppskattar. Den ger ett likartat arbetssätt för de anställda att jobba utefter. Tillvägagångssättet och dokumentationen följer samma mönster i de olika projekten. Enligt vår uppfattning har OOA vissa delar som kan komplettera CASEline och därmed göra denna metod mera attraktiv och användarvänlig

Students’ voices : - How are students’ voices considered into account in action programs?

Sammanfattning/Abstract Hansson, Linda och Roos, Jeanette (2020). Elevers röster - Hur beaktar handlingsplaner och åtgärdsprogram elevers röster i relation till det särskilda stöd som ges? / Students’ voices – How are students’ voices considered in to account in action programs? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag I och med att Barnkonventionen blev till lag i januari 2020 stärktes barns rätt till att deras röster skall beaktas i alla frågor som rör dem. I föreliggande uppsats vill vi kunna bidra med kunskap för hur specialpedagoger ska kunna möta elevers röster i arbetet med handlingsplan eller åtgärdsprogram.   Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger ska kunna göra elevers röster hörda i upprättande av handlingsplan eller åtgärdsprogram genom att fokusera specialpedagogers syn på möjligheter till elevers delaktighet och inflytande i de beslut som tas angående särskilt stöd i handlingsplan eller åtgärdsprogram.   För att uppnå syftet kommer vi att utgå ifrån följande frågeställningar: Hur anser specialpedagogerna att eleverna kan påverka det stöd som erbjuds och på vilka sätt uttrycker de det?Vad anser specialpedagogerna är viktiga förutsättningar för att eleverna ska känna sig delaktiga?Hur beskriver specialpedagoger sitt arbete i förskola och skola för att möta de skrivningar som står i våra styrdokument kring elevers delaktighet och inflytande på sin undervisning?    Teori Vi utgår från Shiers delaktighetsmodell (2001a) som i sig utgår från Harts delaktighetsstege (1997). Shiers modell visar på hur vuxna kan bidra till elevers möjligheter till delaktighet utifrån olika nivåer.  Vi använder oss även av Johanssons (2003) tre teman som beskriver olika synsätt på barns perspektiv kontra barnperspektiv, utifrån hur pedagoger ser på barn som individer.   Metod Vi utgick från en kvalitativ ansats där vi gjorde semistrukturerade intervjuer. Vår urvalsgrupp bestod av sex specialpedagoger som tillsammans representerade förskolan och grundskolans alla stadier. Frågornas fokus låg på hur specialpedagogerna arbetar med elevers delaktighet och inflytande i arbetet med åtgärdsprogram och vilka möjligheter specialpedagogerna ser att öka delaktigheten för eleven. Vi analyserade det insamlade materialet utifrån Shiers delaktighetsmodell (2001a). Som ett sista steg undersökte vi om det blir skillnad i resultatet beroende på om man har ett barnperspektiv eller ett barns perspektiv utifrån Johanssons teman (2003).   Resultat Vårt resultat visade att de flesta förskolorna och skolorna uppnådde mer än miniminivån för vad Barnkonventionen säger vad gäller att göra elevers röster hörda utifrån ett delaktighetsperspektiv. Vår tolkning av specialpedagogerna synsätt utifrån Johanssons teman (2003) visar på viss påverkan av hur högt man når i Shiers delaktighetsmodell (2001a).   Specialpedagogiska implikationer Studien visar att de vuxna runt eleven behöver vara tydliga kring varför processen fram till ett beslut tas ser ut som den gör. Transparens till eleven och att den får vara med hela vägen i processen där eleven blir lyssnad på och dess åsikter har beaktats, är framgångsfaktorer för möjligheten till delaktighet. Vi ser också möjligheten att använda sig av Shiers delaktighetsmodell (2001a) för att kunna skatta hur verksamheten ger eleverna möjlighet till delaktighet samt vad som behövs för att öka delaktigheten. Här kan specialpedagogen ha en stor roll i att med hjälp av Shiers delaktighetsmodell utveckla ett förhållningssätt hos förskollärare och lärare för att ytterligare kunna öka elevers delaktighet kring sin vardag i förskola och skola

DEMENSSJUKDOM, DEN ANHÖRIGES SJUKDOM : I am a lone soldier in the battleground, all others have long deserted the field

Demenssjukdom är en sjukdom som drabbar flera funktioner i hjärnan. Den medför också betydande påfrestningar hos anhöriga. Varje år insjuknar 25 000 personer i Sverige och antalet dementa kommer att öka efter hand som befolkningen blir allt äldre. Sjukdomen tar stor plats i de anhörigas liv och oftast är det en make eller maka som blir vårdare. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk make eller maka i hemmet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. En innehållsanalys utfördes på sex vetenskapliga artiklar och tre kategorier framkom; Livet är inte som det en gång var, Den tunga bördan och Tro, hopp och kärlek. I resultatet framkom det att makarna upplevde att livet hade förändrats då deras anhörige hade drabbats av demenssjukdom. De hade inte längre någon självständighet och hemmet var inte som det en gång var. Makarna kände stor sorg och saknad över den som deras anhörige en gång var. Att vara vårdare var påfrestande och de upplevde att andra inte såg det arbete de utförde, men trots det tyckte de inte synd om sig själva

Students’ voices : - How are students’ voices considered into account in action programs?

Sammanfattning/Abstract Hansson, Linda och Roos, Jeanette (2020). Elevers röster - Hur beaktar handlingsplaner och åtgärdsprogram elevers röster i relation till det särskilda stöd som ges? / Students’ voices – How are students’ voices considered in to account in action programs? Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag I och med att Barnkonventionen blev till lag i januari 2020 stärktes barns rätt till att deras röster skall beaktas i alla frågor som rör dem. I föreliggande uppsats vill vi kunna bidra med kunskap för hur specialpedagoger ska kunna möta elevers röster i arbetet med handlingsplan eller åtgärdsprogram.   Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger ska kunna göra elevers röster hörda i upprättande av handlingsplan eller åtgärdsprogram genom att fokusera specialpedagogers syn på möjligheter till elevers delaktighet och inflytande i de beslut som tas angående särskilt stöd i handlingsplan eller åtgärdsprogram.   För att uppnå syftet kommer vi att utgå ifrån följande frågeställningar: Hur anser specialpedagogerna att eleverna kan påverka det stöd som erbjuds och på vilka sätt uttrycker de det?Vad anser specialpedagogerna är viktiga förutsättningar för att eleverna ska känna sig delaktiga?Hur beskriver specialpedagoger sitt arbete i förskola och skola för att möta de skrivningar som står i våra styrdokument kring elevers delaktighet och inflytande på sin undervisning?    Teori Vi utgår från Shiers delaktighetsmodell (2001a) som i sig utgår från Harts delaktighetsstege (1997). Shiers modell visar på hur vuxna kan bidra till elevers möjligheter till delaktighet utifrån olika nivåer.  Vi använder oss även av Johanssons (2003) tre teman som beskriver olika synsätt på barns perspektiv kontra barnperspektiv, utifrån hur pedagoger ser på barn som individer.   Metod Vi utgick från en kvalitativ ansats där vi gjorde semistrukturerade intervjuer. Vår urvalsgrupp bestod av sex specialpedagoger som tillsammans representerade förskolan och grundskolans alla stadier. Frågornas fokus låg på hur specialpedagogerna arbetar med elevers delaktighet och inflytande i arbetet med åtgärdsprogram och vilka möjligheter specialpedagogerna ser att öka delaktigheten för eleven. Vi analyserade det insamlade materialet utifrån Shiers delaktighetsmodell (2001a). Som ett sista steg undersökte vi om det blir skillnad i resultatet beroende på om man har ett barnperspektiv eller ett barns perspektiv utifrån Johanssons teman (2003).   Resultat Vårt resultat visade att de flesta förskolorna och skolorna uppnådde mer än miniminivån för vad Barnkonventionen säger vad gäller att göra elevers röster hörda utifrån ett delaktighetsperspektiv. Vår tolkning av specialpedagogerna synsätt utifrån Johanssons teman (2003) visar på viss påverkan av hur högt man når i Shiers delaktighetsmodell (2001a).   Specialpedagogiska implikationer Studien visar att de vuxna runt eleven behöver vara tydliga kring varför processen fram till ett beslut tas ser ut som den gör. Transparens till eleven och att den får vara med hela vägen i processen där eleven blir lyssnad på och dess åsikter har beaktats, är framgångsfaktorer för möjligheten till delaktighet. Vi ser också möjligheten att använda sig av Shiers delaktighetsmodell (2001a) för att kunna skatta hur verksamheten ger eleverna möjlighet till delaktighet samt vad som behövs för att öka delaktigheten. Här kan specialpedagogen ha en stor roll i att med hjälp av Shiers delaktighetsmodell utveckla ett förhållningssätt hos förskollärare och lärare för att ytterligare kunna öka elevers delaktighet kring sin vardag i förskola och skola